
Till vänster: Julia Oskarsson färgar håret på stamkunden Laila Nylander. Till höger: Amicia Borg trimmar håret på Ali Maveus.
Jätteskolor
Frisörsprogrammet i Lund är det enda yrkesprogrammet på Sveriges största skola: Polhemskolan med 2 600 elever. Hur klarar sig de 51 frisörseleverna i denna speciella miljö?
– Om inte programmet legat här så är jag rädd för att det hade varit nedlagt i dag, säger Jan-Åke Johansson, biträdande rektor.
– Polhem är en mycket populär skola vilket gör att frisörsprogrammet blir populärare än om det hade legat ihop med andra yrkesprogram, säger frisörläraren Agneta Callmer.
Jan-Åke Johansson, biträdande rektor med ansvar för frisörsprogrammet, håller med. Han menar att skolans centrala placering i Lund och mängden unga som vill gå där, gör att elever som är intresserade av frisörsyrket tar steget och söker sig dit.
– Många ungdomar tänker skola innan de tänker utbildning. Och studier har visat att ungdomar gärna väljer skolor som ligger centralt och som många andra ungdomar väljer.
Förutom ett litet program för språkintroduktion finns era 51 frisörselever bland 2 500 elever som alla går på studieförberedande program. Är ni oroliga för att de ska känna sig utanför?
– Jag har inte fått intrycket att de känner sig utanför. Men faktum är att vi har en väldigt annorlunda verksamhet än de övriga programmen, vi är mer för oss själva med många praktiska kurser och långa perioder med APL.
Till vänster: Julia Oskarsson färgar håret på stamkunden Laila Nylander. Till höger: Amicia Borg trimmar håret på Ali Maveus.
Han beskriver frisörsprogrammet som ”en liten ö” i den stora skolan. Deras ö består av en separat byggnad på det stora skolområdet. Så vad gör man för att det inte ska bli en alltför avskild och isolerad ö utan förbindelser till fastlandet?
– Vi har gjort en poäng av att våra frisörselever har svenska, engelska och matte och andra gymnasiegemensamma ämnen i samma byggnader som andra elever. Vi vill att de ska stöta på varandra, jag vet att många har kompisar på andra program.
Kan ni göra något ytterligare för att få öborna att känna sig mer integrerade i den övriga skolan?
– Inför studentbalen och andra fester är det många elever på de studieförberedande programmen som låter klippa sig hos frisörseleverna. Den möjligheten borde vi uppmuntra oftare, varför inte inför varje helg!
Genom fönstret på sitt kontor kan Jan-Åke Johansson se den multisportanläggning som i hög grad används av eleverna som går studieförberedande program med idrottsprofil.
Agneta Callmer
Denna idrottsprofil bidrog till att frisörsprogrammet blev kvar, eftersom profilen bara kan erbjudas om skolan också har minst ett yrkesprogram. Frisörläraren Agneta Callmer är glad för att hantverksprogrammet med inriktning frisör är kvar på Polhem – och inte likt VVS-programmet flyttade till gymnasieskolan Vipan i utkanten av stan där övriga yrkesprogram huserar.
– Jag tycker att det är feltänkt att placera alla yrkesprogram på en och samma skola. Det är bättre att blanda eleverna.
Själv kom hon till Polhemskolan för 16 år sedan, då hörde hon rätt ofta från sina elever hur de beklagade att de inte träffade elever från andra program. Men numera hör hon det mer sällan. Vad kan det bero på?
– Svårt att säga, men jag tror att elevkåren har haft en viktig roll. Numera är man oerhört aktiv med lekar, tävlingar mot andra skolor, teaterspex och mycket annat som aktiverar elever från alla program.
Kan dina elever någon gång känna att elever på andra program ser ner på dem?
– Jag har inte själv hört talas om det, däremot har det hänt att elever blivit besvikna över hur andra lärare behandlat dem.
Andra lärare?
– Ja, tyvärr. Ett år hade jag en klass där de flesta gick ut med fantastiska betyg. Några elever kom då fram till mig och var ledsna och berättade att lärare sagt till dem att de ”inte trodde att frisörselever kunde vara så duktiga”.
Lärarna ville alltså väl, men det blev fel?
– Ja, låga förväntningar är farliga, de kan trycka ner elever. Vi måste alltid säga till elever att de kan mer än de själva tror.
De flesta eleverna i den avgångsklassen hade haft höga betyg i nian, de hade kunnat komma in på i stort sett vilket studieförberedande program som helst. – Men de valde frisörsprogrammet, för att det var frisörer de ville bli. Jag är rätt säker på att alla dessa elever inte hade valt programmet om det hade legat utanför stan på Vipan.
Agneta Callmer ser inga problem med att vara på Sveriges största skola, tvärtom menar hon att den har resurser som gör att man kan bygga broar mellan programmen.
– Lärare från flera program ingår i olika samtalsgrupper, i år har jag till exempel deltagit i en grupp som diskuterat psykisk ohälsa ihop med elevhälsan.
Jan-Åke Johansson lyfter också den stora skolans förtjänster:
– Vi har råd med en väl utbyggd elevhälsa. Och jag uppskattar att vi är tio personer i skolledningen, vi befruktar varandra med olika infallsvinklar.
Lektionstipset Eleverna tar gymnasiearbetet på största allvar. De vet att branschen kommer till skolan och besiktigar det de har gjort, säger yrkesläraren Jan Stenström.
Reportage Färg, form och försäljning är viktigt att behärska för florister. På S:t Eriks gymnasium har eleverna en butik att öva i.I artikeln kan du se vår film från utbildningen.
Lärmiljö Kvalitet i apl är att alla pratar om vad som ska hända och att det finns en plan. Sedan får lärarna använda vilken metod de vill. Det säger Kristoffer Nilsson på Skolverket.Han berättar även att över 170 000 personer har registrerat sig för Skolverkets handledarutbildning.
Skolpolitik Utbudet av yrkesutbildning för vuxna behöver breddas. En del av lösningen kan bli en ny yrkesskola.
Arbetsmiljö Andelen som söker yrkesprogram behöver öka avsevärt. Behoven är extra stora i vården och industrin.– Ett sätt att öka intresset är att synliggör fördelarna med yrkena, säger Katarina Storm Åsell på Sveriges Kommuner och Regioner.
Skolval För första gången på tio år har andelen elever som går ett yrkesprogram ökat. Men ökningen täcker långt ifrån behovet av yrkesutbildade inom flera branscher.
Pedagogik Ha tydliga genomgångar och skapa turordning. Men det är svårt att hinna med alla när det är praktiska moment och eleverna är 30 stycken. Det är några synpunkter på när alla elever vill ha hjälp samtidigt.
Reportage Sju av tio företag har svårt att rekrytera personal. Det vanligaste hindret är att det saknas sökande med gymnasial yrkesutbildning, visar en undersökning av Svenskt Näringsliv.
Reportage Loggbok, uppföljning och frågor. Så kan man sammanfatta samarbetet under den apl som genomförs vid Agnefrids gymnasium i Malmö. De tre parter som möts ute på arbetsplatsen är yrkesläraren Lars Svensson, handledaren Ali Ibrahim samt deras elever.
Krönika Avgörande för att få ett arbete är många gånger att ha klarat gymnasiet. I skolorna jobbar lärare febrilt med att stötta alla elever att klara målen, skriver Björn Andersson, redaktör fr Yrkesläraren.
Krönika Det är av yttersta vikt att yrkeslärare, oavsett om de har legitimation eller inte, får möjlighet att själva läsa in sig i sina kurser. Det skriver yrkesläraren Fabricio Gatica.
Pedagogik Det är svårt att införa idrottsinriktning på yrkesprogram – de återkommande träningspassen krockar med apl-veckorna. Men det går. Rekarnegymnasiet i Eskilstuna har lyckats få fler elever att kombinera idrottskarriär och yrkeskarriär.
Lektionstipset Kortare tid för varje kurs och man kan komma in direkt på djupare diskussioner om yrket. Det säger yrkesläraren Ammi Vestlund är förändringar nu när hon har börjat undervisa vuxna elever.
Lärmiljö Skolorna märker av det kärva läget för många företag i arbetet med att få ut elever på apl.– Vi förstår att det kan vara svårt att ta emot en elev om man inte vet om man kan erbjuda någon anställning. Men man måste tänka långsiktigt, säger Elin Kebert, expert inom kompetensförsörjning på Byggföretagen.
Debatt Skolan ska enligt läroplanen bidra till att alla elever utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Denna text är inte förändrad i Gy25. Det skriver Jonas Vig, enhetschef på Skolverket i en replik.
Debatt Yrkesläraren: Vissa elever skulle behöva 10–11 år i grundskolan.
Betyg På ett par yrkesprogram är det nära var tredje elev som inte når examen inom tre år. På andra program är det två av fem, visar siffror från Skolverket. En förklaring kan vara att en del börjar jobba innan examen, kommenterar Katarina Storm Åsell som är utredare på SKR.
Debatt Mer entreprenörskap i grund- och gymnasieskolan kan minska ungas utanförskap och öka deras självledarskap. Men Regeringen och Skolverket ser nu ut att missa ett gyllene läge att öka ungas livsmöjligheter, skriver Tove Jarl, vd på Ung Företagsamhet.
Reportage Fler gymnasieelever än någonsin tidigare driver UF-företag. Och företagandet ökar betydligt på flera yrkesprogram.– Jag hade inte startat eget så snabbt utan UF-året, säger Ida Nordström.
Debatt Det nationella provet som eleverna skriver är inte på något sätt färgat av den yrkesutbildning de läser - det är strikt teoretiskt och tar flera timmar att göra. Det skriver matematikläraren Otto Blomqvist.
Annat För få utbildar sig till yrkeslärare och en stor andel lämnar yrket.– Synen på yrkesutbildning måste förändras och lärosätena behöver bli bättre på att visa betydelsen av att yrkesmänniskor utbildar sig till yrkeslärare, säger forskaren Maria C Johansson.
Yrkesutbildning Centerpartiet: ”Gymnasiet är avgörande för unga.”
Arbetsbelastning Stöttning av ledningen, lagom stora klasser och öronmärkt tid för fortbildning. Det är några faktorer som kan få fler yrkeslärare att stanna kvar i yrket enligt vår panel. Yrkeslärare är den lärargrupp där störst andel lämnar skolan.
Lektionstipset Handledare som ger eleverna trygghet, rimlig resväg och att ta tag i problem tidigt. Det är några faktorer för lyckad apl, menar yrkesläraren Madeleine Forsberg, som gör tio arbetsplatsbesök i veckan.
Skolpolitik Man kommer inte att lyckas om man tvingar in unga i branscher som de inte vill vara i. Det säger Embla Persson, ordförande i Sveriges Elevkårer, om lagändringen kring dimensioneringen av olika gymnasieprogram. Ett sätt att få fler att söka yrkesprogram menar hon är att stärka studie- och yrkesvägledningen.
Krönika Tänk vad med pengar kommunerna öser in i kompetensutveckling som lärarna inte vill ha och som till och med får dem att uppleva "förnedring". Det skriver yrkesläraren Malin Nyberg.
Reportage Antalet nya UF-företag är fler än någonsin på yrkesprogrammen. Genom att lära sig om företagande får eleverna kunskaper som de kan ha nytta av hela livet, säger Ulf Lindh, yrkeslärare på byggprogrammet på Nyköpings gymnasium.
Yrkesutbildning El- och energi samt vård- och omsorgsprogrammet behöver fler platser för att möta behoven på arbetsmarknaden. Tre yrkesprogram behöver däremot minskas i flertalet län, visar en ny rapport från Skolverket.
Pedagogik Hästnäringen har tagit initiativ för att kvalitetssäkra hästgymnasier. En del är legitimerade lärare, som får regelbunden fortbildning.Och det finns gott om jobb i branschen, säger Maria Karlsson, kanslichef på Hästnäringens yrkesnämnd.
Gymnasieskola Andelen sökande till yrkesprogrammen har ökat något det här läsåret. Störst är el – och energiprogrammet medan vård- och omsorgsprogrammet har flest sökande som saknar behörighet, visar nya siffror från Skolverket.
Pedagogik Hon skapar förtroendefulla relationer med sina elever - och bidrar till att eleverna får bättre självförtroende. Därför har Carina Karlsson Flink utsetts till årets yrkeslärare.
Annat Eleverna på Realgymnasiet är garanterade jobb inom hotellbranschen och fordonsbranschen.– Vi har fått dubbelt så många förstahandssökande, berättar Kajsa Englund yrkeslärare på Realgymnasiet i Stockholm.
Yrkesutbildning För svårt att komma in på utbildningar, brist på apl-platser och svårt att få elever till tekniska inriktningar. Det var några hinder som togs upp under ett samtal om yrkesutbildning.
Arbetsmiljöansvar Skolornas yrkesprogram behöver se över risker som elever kan drabbas av och som kan ge livslånga sjukdomar. Det kan vara exponering av kemiska eller att andas in cementdamm.
Lärarbrist Academedia har lanserat en kampanj för att få fler yrkesverksamma att utbilda sig till yrkeslärare. Bland annat medverkar lärare och elever från Praktiska Gymnasiet.
Reportage Elever på Realgymnasiet är garanterade jobb på hotell och i fordonsbranschen. Det är superviktigt för vår kompetensförsörjning att få in människor tidigt, säger Ann Mårder på hotellkedjan Strawberry.
Krönika Att få genuina tack från föräldrar som ser jobbet jag gjort för deras barn är något som ger mig välbehövd energi. Det skriver yrkesläraren Fabricio Gatica.
Arbetsmiljö Tid för kärnuppdraget undervisning. Tre lektioner per dag och det ska finnas tid för reflektion, förberedelser och lunch. Det är yrkeslärares åsikter om hur ett bra schema bör se ut.
Lektionstipset Uppgifter utan slut, quiz och variation mellan att eleverna får jobba själv och i grupp. Det använder den prisbelönade yrkesläraren Martin Harari Thuresson i sin klass.
Annat Frustrationen över att känna sig tvungen att prioritera administrativa ärenden i stället för förberedelser för undervisningen tär sannerligen på en lärares etiska kompass. Det skriver yrkesläraren Therese Blomqvist.
Arbetsbelastning Drygt var fjärde utbildad yrkeslärare jobbar inte längre som lärare. Andelen är högre än för någon annan lärargrupp. Men det är inte lönen som får dem att lämna skolan. – Nej, det är brister i arbetsmiljön, säger yrkesläraren och huvudskyddsombudet Peter Olsson. Många går rentav ner i lön på nya jobbet.
Fortbildning Alla lärare på Djurgymnasiet i Stockholm får 5 000 kronor per år öronmärkta till fortbildning. Ledningen är tydlig med att det är lärarna själva som vet vilken kompetensutveckling de behöver.
Reportage Det sprutar grus när eleverna Lukas Berglind och Linnea Johansson kör varv efter varv på Solvallas anrika travbana. Centralt i deras utbildning på travgymnasiet är att både kunna sköta en häst och att lära sig att träna hästar för travtävlingar.
Budgetpropositionen Satsningar på yrkesvux och yrkeshögskola och ett försök med en ny form av yrkesutbildning på gymnasienivå. Det föreslår regeringen i budgeten för nästa år. Johan Pehrson (L), betonar behovet av yrkesutbildade inom industrin, vården, tågtrafiken och restaurangbranschen.
Sveriges lärare Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén välkomnar att arbetsmarknaden nu får ett större inflytande över utbudet av gymnasieprogram. Men det behövs satsning på vägledning och andra förändringar.
Annat Yrkesprogram är ingen slutstation. Och det är tråkigt att många unga missar möjligheten som en yrkesutbildning ger. Det betonar Elias Larsson, som tillsammans med andra yrkesutbildningsambassadörer har besökt över hundra skolor i år.
Skollagen Skollagen har ändrats så att arbetsmarknadens behov ska vägas in i utbudet av gymnasial utbildning. Nu behöver eleverna vägledas tidigt så att de vet vilka förutsättningar det finns till arbete efter olika program, kommenterar Therese Guovelin på LO.
Elevhälsa Fler gymnasieelever än någonsin tidigare har fått sitt studiebidrag indraget på grund av ogiltig frånvaro. Indraget bidrag är vanligast på fristående skolor.
Lektionstipset Yrkesläraren Sanne Malm-Mark har jobbskuggat lärare och tagit del av hur vården fungerar på Irland. Erfarenheterna kan hon använda i undervisningen. Inte minst när det gäller förståelse för olika kulturer.
Pedagogik Bra med förändringen och statusen på yrkesprogram kanske ökar. Det är några synpunkter på att högskolebehörighet snart ingår som grund på yrkesprogram.