Underkänt till flera yrkeslärarutbildningar
Lärarutbildning
Sex av tio lärosäten får underkända omdömen i utbildningen till yrkeslärare, visar en ny utvärdering av Universitetskanslersämbetet.
Koppling till forskning och kännedom om vuxnas lärande är områden som visar på brister.
Fem av de sex underkända utbildningarna uppfyller inte examensmålet att visa kännedom om vuxnas lärande. Något som har betydelse om studenterna senare ska undervisa på till exempel komvux eller på folkhögskola.
När det gäller utbildningsmiljön är kopplingen för svag till forskning vid fyra av de sex underkända lärosätena.
– Det finns en utmaning i personalgruppen när det gäller att ha bakgrund som yrkeslärare och att ha bedrivit forskning om yrkesutbildning, till exempel i yrkesämnesdidaktik. Ett sätt att få in forskningskompetens kan vara att ett par lärosäten samverkar, säger Sebastian Steele, som är utredare på Universitetskanslersämbetet.
Svag forskning
En förklaring till den ibland svaga forskningsanknytningen bland personalen kan vara att yrkeslärarutbildningen, som är på 90 högskolepoäng, inte ger behörighet att studera på högre nivåer. Det innebär då att antalet forskarutbildade inom området är få till antalet.
– Regeringen har dock sagt att det under nästa år ska starta två mastersutbildningar för yrkeslärare. Det är ett bra initiativ men det behövs fler insatser för att stärka den vetenskapliga kompetensen. Variationen i utbildningsbakgrund bland yrkeslärastudenter är också större än för andra lärarstudenter. Många kommer direkt från ett yrkesliv, säger Sebastian Steele.
De sex lärosätena som har fått bedömningen ”ifrågasatt kvalitet” har ett år på sig att rätta till bristerna. Om det inte sker så kan examensrätten dras in.
– Bedömargruppen har gett tydliga rekommendationer om vad som behöver rättas till så förhoppningsvis kommer det att ske. Generellt sett kan jag nog säga att lärarutbildningarna välkomnar våra utvärderingar, säger Sebastian Steele.
Följs upp
De yrkeslärarutbildningar som har fått bedömningen ”ifrågasatt kvalitet” är de vid Göteborgs universitet, Linnéuniversitetet, Malmö universitet, Högskolan Väst, Högskolan Kristianstad och Högskolan Dalarna.
De lärosäten som har ”hög kvalitet” är Stockholms universitet, Umeå universitet, Karlstads universitet och Linköpings universitet.
Ämneslärarutbildningen granskades år 2019 av Universitetskanslersämbetet och där var det också drygt hälften som fick ifrågasatt kvalitet. Den utvärderingen följs upp nu.
LÄS ÄVEN:
Läraren måste ha inflytande i sin kompetensutveckling
