Forskning: Stolta att läsa till yrkeslärare

Viktoria Grahn Johansson skriver nu på sin doktorsavhandling i pedagogik och beräknas bli klar nästa år. De definitiva slutsatserna dröjer, men en sak står helt klar efter hennes intervjuer med 15 yrkeslärarstudenter på fem olika lärosäten:

– Jag blev lite förvånad av att alla lyfte fram mervärdet av att studera till yrkeslärare trots att de redan jobbat som det i flera år.

Varför förvånad?

– Jag hade nog trott att åtminstone några av dem skulle betona att de kan lärararbetet efter flera år i yrket. Och att de främst studerar till lärare på grund av påtryckningar från arbetsgivare eller andra. 

Men ingen hade upplevt sådana påtryckningar?

– Kanske någon enstaka, men framför allt hade de fått uppmuntran. 

Idag är lärarbehörigheten låg bland yrkeslärare, 57 procent, jämfört med exempelvis 85 procent för ämneslärare. Och det skiljer stort mellan yrkesprogrammen: inom barn och fritid är hela 88 procent behöriga medan endast 39 procent är det på VVS- och fastighetsprogrammet.

Brist på lärare

Viktoria Grahn Johansson, som arbetat inom yrkeslärarutbildningen sedan 2008, tycker att det är synd att inte fler skolledare och huvudmän betonar vikten av behörighet:

– Jag förstår att bristen på yrkeslärare gör det svårt att ha det som ett krav, men hellre då understryka det positiva i att gå utbildningen. 

De yrkeslärare som hon intervjuade uppskattade att läsa på högskolan, några var rentav stolta, ”jag trodde aldrig att jag skulle få göra det”. Flera beskrev det positiva i att själva vara studenter, göra ett perspektivbyte. Därmed kunde de lättare sätta sig in i sina elevers situation. 

Och de fäste stort värde vid att utbyta erfarenheter med andra studenter i mindre grupper. 

– Själva ämneskunskaperna har de ju redan, men en undersköterska beskrev ändå det vettiga i att gå igenom hur man lär eleverna att bädda en vårdsäng. Hon vet förstås hur man bäddar, men hade inte tidigare satt ord på hur man går tillväga.

Viktig legitimation

Studenterna läste i ungefär tre år på halvfart – och på distans – samtidigt som de jobbade cirka 75 procent. Ingen behövde ta studiemedel då deras arbetsgivare drog nytta av det statliga stödet som betalar återstoden av lönen upp till 100 procent. 

– Men en av mina informanter gick ner på halvtid för att orka med studierna, vilket förstås innebar en ekonomisk utmaning. Men vikten av att få en lärarlegitimation vägde ändå tyngre för henne. 

Läs mer:

Större barnkullar ökar trycket på gymnasiet

Ny satsning för att lyfta yrkesprogrammen