High chaparral på lärarfronten

Regeringens beslut om ett utökat utbud av yrkesutbildningar på gymnasial nivå innebär ett stort behov av yrkeslärare. Enligt Skolverkets statistik förra året riskerar vi en brist på närmare 6 000 yrkeslärare de närmaste åren. Och det var innan regeringen tog beslutet om ett ökat utbud elevplatser, vars syfte är att underlätta ungdomars etablering på arbetsmarknaden.

Hur ska man hantera det akuta behovet av fler yrkeslärare?

– Jag önskar att jag hade haft ett direkt svar på den frågan. Men för att kunna säkerställa att vi har kompetenta och utbildade yrkeslärare måste vi ta ett gemensamt och långsiktigt grepp om den här frågan, säger Helen Myslek enhetschef på Skola och arbetsliv på Skolverket.

Sedan konstaterar hon att det finns ett behov av att tydliggöra att yrket som yrkeslärare kan vara en karriärväg för de som arbetar i branscherna.

Varje år söker runt 2 000 personer till en yrkeslärarutbildning i Sverige, berättar Helen Myslek. Hösten 2024 anmäldes sig 347 personer till yrkeslärarutbildningen på Stockholms universitet, på antagning.se. 181 gick vidare och ansökte om validering varav 79 godkändes. Slutligen landade det hela i 70 lärarstudenter. Siffrorna har sett ungefär likadana ut de senaste tio åren, liksom i övriga landet.

Hur kan man få fler personer att söka till en yrkeslärarutbildning?
– Tyvärr så tas bara en tredjedel av de sökande in och av den tredjedelen så är det kanske runt 75 procent som gör klart sin utbildning. Det här är en jätteutmaning. Intresset finns men antagningsförfarandet är krångligt och många gånger är det just där det fallerar, säger hon.

För att antas till yrkeslärarutbildningen måste den sökande först uppfylla både ett grundläggande krav - högskolebehörighet – och redan här faller en hel del sökande bort. Därefter görs en separat ansökan om validering av yrkeskunskaper, men långt ifrån alla sökande som anmäler sig på antagning.se och blir godkända i det första steget väljer att gå vidare till validering, skriver Malin Sjöström via mail, samordnare av validering av yrkeskunskaper vid Stockholms universitet.

Byta yrke

I dag är andelen yrkeslärare med legitimation 53,1 procent och med tanke på att regeringen vill att antalet elever på yrkesprogrammen ska öka finns det en risk att antalet obehöriga yrkeslärare ökar. 

– Ja, om behovet av yrkeslärare inte motsvarar tillgången på utbildade yrkeslärare, säger Helen Myslek som även ser yrkeseleverna själva som potentiella yrkeslärare.

– Går man en yrkesgymnasial yrkesutbildning så kanske man inte alltid vill ut i branschen, man kanske kan tänka sig en lärarbana.
Här hoppas hon också att den lag som kom förra året, som ger eleverna ökade möjlighet till grundläggande behörighet, ökar möjligheten att kunna välja en yrkeslärarbana senare i livet.

 – Det är ju bland annat bristen på grundläggande behörighet bland yrkesverksamma i branscherna som gör att det är svårt för dem att komma in på yrkeslärarutbildningen.

Skolverket ger råd

Skolverket har utarbetat ett planeringsunderlag till huvudmän runt om i landet för att hjälpa dem att dimensionera sina utbildningar. Man har arbetat län för län eftersom behoven av olika program och elevplatser ser olika ut i olika delar av landet, men generellt behövs fler platser på exempelvis vård- och byggprogrammen.

Har ni tagit hänsyn till tillgången på yrkeslärare i de olika länen när ni har arbetat fram planeringsunderlaget?

– Nej, Skolverket utgår från elevers efterfrågan och den regionala arbetsmarknadens behov.

Vad har ni fått för respons på planeringsunderlagen?

– Vi har fått positiv respons men vissa har påpekat att underlagen innebär utmaningar. En del tycker inte riktigt att det stämmer med den egna bilden. Alla branscher behöver mer folk och vi har inte hur många elever som helst, så det måste finnas en balans i det.  Fast det arbete som Skolverket har gjort har varit gediget och det uppstår alltid frågor kring hur underlag av det här slaget har tagits fram, säger hon.

Det här är första gången Skolverket gör en sådan här analys.

– Här behöver vi en fortsatt dialog med alla berörda för att få fram ett så bra underlag som möjligt. Det ska ju fungera som ett stöd och då måste även huvudmän och branscher kliva fram och titta på hur det ser ut hos just dem.