Endast två yrkesprogram har jämlik könsfördelning
Studie- och yrkesvägledarna har en viktig roll i elevernas gymnasieval, säger Jakob Lindahl på Jämställdhetsmyndigheten.
Jämställdhet
Valet av yrkesprogram styrs av könstillhörighet. Endast två program har en jämlik fördelning.
– Könsmönstren i studievalen är inget nytt men det är en angelägen fråga, säger Jakob Lindahl på Jämställdhetsmyndigheten.
Till det här läsåret var det 86 procent tjejer som sökte vård- och omsorgsprogrammet i första hand. Det kan jämföras med el- och energiprogrammet där andelen var fem procent. Endast två yrkesprogram har en jämn könsfördelning.
Det är flera orsaker som kan förklara att valet av yrkesprogram till stora delar avgörs av könstillhörigheten.
– Det finns förklaringsfaktorer på individnivå, på hur skolan organiserar och på samhällsnivå. Könsmönstren i studie- och yrkesval är inte något nytt även om det är en aktuell och angelägen fråga,
säger Jakob Lindahl, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.
Hur tänker du kring hur skolan organiseras?
– Det jag tänker på är hur studiemiljön och utbildningarna påverkar utbildningsvalen, hur olika ämnen och utbildningar är kodade och hur det ser ut med exempelvis trakasserier. När det gäller studiemiljön ser vi att den tycks påverkas av om det är en majoritet av flickor eller pojkar.
Forskning visar att flickor känner sig mer utsatta för till exempel sexuella trakasserier i en utbildning som domineras av pojkar. Det är även utmaningar för pojkar som till exempel väljer vårdutbildning att de inte lever upp till maskulinitetsnormen. Avhoppen är också högre för det underrepresenterade könet.
Valen påverkas även av hur arbetsmarknaden ser ut efter en utbildning. Vilka arbetsförhållanden man möts av och om branschen domineras av män eller kvinnor.
– För män kan det vara svårt att komma ut till ett arbete inom offentlig sektor när de kan få ett mer välbetalt jobb med bättre förutsättningar om de i stället går en traditionell mansdominerad utbildning. Dessutom behöver männen bryta mot normer om de väljer jobb inom vården.
I dag är det enbart 20 procent av män och kvinnor som arbetar i ett yrke med jämn könsfördelning. Studie- och yrkesvägledarna har en viktig roll att försöka bredda elevernas tankar kring gymnasieval och kommande yrken, betonar Jakob Lindahl.
– Den gruppen är viktig då det ser olika ut kring vilken information eleverna får från hemmet om olika utbildningar. Det är viktigt att studie- och yrkesvägledare får resurser och att deras arbete är inkluderat i skolan och inte enbart ses som en insats vid ett enskilt valtillfälle.
Extra ojämn inom vård och industri
Jakob Lindahl nämner flera förklaringar till varför det är viktigt med en jämnare könsfördelning både i utbildningar och på arbetsplatser.
– Ett samhällsekonomiskt argument är att det är viktigt att kunna rekrytera kompetent personal oavsett om det är kvinnor eller män. Man ska också kunna ge alla chansen att utveckla intressen och färdigheter utan att styras av sitt kön.
Skolverket påpekar också att könsfördelningen är extra ojämn på utbildningar som leder till yrken där det finns stora rekryteringsbehov. Till exempel inom vården och industrin.
”En mycket ojämn könsfördelning tyder på att det finns könsstereotypa föreställningar som gör att inte alla elever ser programmet som ett reellt alternativ. Huvudmännen kan därför arbeta för att synliggöra utbildningar och relevanta yrken för fler elever, för att öka antalet som utbildas.”