Naturbruk kostar mest i gymnasiet

Trots att det ofta talas om att skolan tvingas spara hade anslagen 2018 ökat ganska markant jämfört med tio och 20 år tidigare. 1998 var gymnasie­skolornas genomsnittliga utlägg per elev knappt 70 000 kronor medan det tio år senare hade ökat till drygt 90 000 kronor. Det betyder att kostnaden per elev har ökat med 36 procent under de senaste tio åren och med 84 procent under de senaste 20 åren.

Som jämförelse kan vi notera att inflationen på samhällsnivå (det vill säga ökningen av den allmänna prisnivån) har varit 9,2 procent de senaste tio åren och 27,8 procent de senaste 20.

Frågan är då vad skolorna har använt pengarna till – svaret är att allt har blivit lite dyrare. Även om det inte har skett någon dramatisk förändring i förhållandet mellan olika utgiftsposter över tid går det ändå att skönja vissa tendenser. För varje tioårsperiod har exempelvis en allt större andel av pengarna gått till undervisning – där lärarnas löner ingår – och mindre till lokaler. När det gäller just löner hamnar svenska lärare på en hygglig tionde plats i en internationell jämförelse, men med en sämre löneutveckling än i många andra länder.

Kostnaden för gymnasieskolans yrkesprogram är generellt högre. Allra dyrast är naturbruksprogrammet med inriktning trädgård, där är den genomsnittliga kostnaden per elev nästan 250 000 år 2018. Betydligt billigare är det att utbilda elever inom teknikprogrammet, där kommer skolorna undan med en kostnad på strax under 100 000 kronor per elev.

Källa: Skolverket Observera att siffrorna från 1998 och 2008 inte är omräknade till dagens penningvärde och därmed inte tar hänsyn till inflationen som nämns i texten.