"Systemet måste göras om för att hindra falska betyg”

Regeringen bör komma med ett genomgripande förslag för att komma till rätta med bristerna. Det säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand sedan Kalla Fakta har avslöjat att Bergstrands utbildningar har satt falska betyg för att få högre bidrag. Foto: Izabelle Nordfjell och TV4

Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Yrkesläraren

Lärarförbundet Upphandlingssystemet måste göras om i grunden, anser Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand efter avslöjandet att ett utbildningsföretag i Stockholm satt falska betyg för att få del av skattepengar.
– Regeringen måste kliva fram. Det håller inte att bara säga att det är kommunerna som har ansvaret, säger hon.

Torbjörn Tenfält

1 feb 2022

Företaget Bergstrands utbildningar i Bromma har kvitterat ut stora belopp från Stockholms stad genom att ge elever godkända betyg på falska grunder, avslöjar TV4-programmet Kalla Fakta.

– Förfärligt. Vi har i flera år pekat på att det nuvarande upphandlingssystemet är dysfunktionellt och lämnar utrymme för oseriösa aktörer. De här är bara en i raden, även om det i det här fallet även verkar handla om bedrägeri. System måste reformeras från grunden, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Vilka förändringar vill du se?

– Regeringen bör komma med ett genomgripande förslag för att komma till rätta med bristerna. Att den som lämnar billigaste offert vinner upphandlingen och att det sedan inte finns tillräckligt med funktioner för kontroll och uppföljning är helt förkastligt. Då går det inte ens att säkerställa att den som får uppdraget gör det den har sagt att den ska göra.

– Vi vill ha huvudmän som agerar långsiktigt med fokus på att öka kvaliteten i utbildningen, inte komma undan så billigt som möjligt.

Enligt Kalla Fakta har Bergstrands utbildningar under ett år fått totalt tio miljoner kronor från Stockholms stad. Pengarna kommer till största delen från en statlig satsning för att minska arbetslösheten och motverka bristen på utbildad personal inom bland annat byggsektorn. Bergstrands och andra utbildningsanordnare har fått drygt 85 000 kronor för varje elev med godkända betyg.

Hur ska man som enskild lärare agera om man ser att det förekommer oegentligheter av det här slaget på sin arbetsplats?

– Vi rekommenderar alla att kontakta sitt skyddsombud, eller om något sådant inte finns höra av sig direkt till Lärarförbundet och berättar vilka problem man ser. Det är helt bedrövligt att lärare blir utsatta för otillbörlig påverkan på det här sättet. Att en chef kräver vissa betyg får överhuvudtaget inte förekomma, men vi vet dessvärre att det gör det på sina håll. En förklaring är att skolan har blivit en marknad där anordnarna konkurrerar om elever och där betygen blivit en del i skolans varumärke.

Vilket ansvar har Stockholms stad?

– Staden har ett stort ansvar eftersom det är den som lägger ut entreprenaden. Det är uppenbart att stadens uppföljning har brister, men jag betvivlar att Stockholms stad är ensam om att råka ut för detta. Det är systemet som måste ändras och då måste regeringen kliva fram. Det håller inte att bara säga att det är kommunerna som har ansvaret.

Bör staden granska fler av sina utbildningsanordnare?

– Ja, jag befarar att de här inte är ett unikt fall. Jag utgår från att man tar ett omtag och verkligen kontrollerar det man kan kontrollera, men samtidigt är vi inte betjänta av en ordning som kräver en massa byråkrati och inspektioner. Vi måste ha ett system som redan från början ger förutsättningar för rätt anordnare.

Hur kommer du och Lärarförbundet gå vidare i den här frågan?

– Jag hoppas — och kommer verka för — att det blir en gedigen politisk diskussion om det system vi har. Behovet av vuxenutbildning har ju inte blivit mindre utan större på grund av omställningsbehoven på arbetsmarknaden. Då måste vi säkra att vi har både utbildningsanordnare och utbildningar som håller hög kvalitet, säger Johanna Jaara Åstrand.