Debatt: Utan apl-platser inga nya elever
Läraren debatt Om inte en apl-plats av god kvalitet kan garanteras alla elever som går en utbildning som inkluderar apl så är en skolförlagd utbildning det enda alternativet. Det skriver yrkesläraren Fabricio Gatica. Han anser också att skolorna innan intag av nya elever ska kunna garantera apl-platser.
Samtidigt som många yrkeslärare vet om och känner av svårigheten med att hitta apl-platser så tickar tiden för inlärning iväg. För vad gör eleven under tiden som den inte kommer ut på apl?
På en gymnasial lärlingsutbildning ska minst 50 procent av skoltiden vara förlagd på apl. Att förlägga 50 procent av en utbildning med någon form av kunskapsgaranti hos en tredje part kräver att skolan säkert kan tillhandahålla så många apl-platser som det finns elever, men också platser som håller hög kvalité. Jag har själv fått kompromissa med kvalitén på apl-platser för att kunna se till att eleven i alla fall har apl att gå till. Vad händer annars med elevens utbildning och den garanterade undervisningstiden?
Elever utan apl
När en skola bedriver ett lärlingsprogram utformas och budgeteras utbildningen utifrån att alla elever har en apl-plats. Vilket är fantastiskt om så är fallet. Men i själva verket står många skolor med problemet att eleverna inte har en apl. Det kan vara tillfälligt eller under längre perioder, skälen kan vara många, pandemin gav oss fler. Att på en lärlingsutbildning ha elever utan apl är svårorganiserat och inte minst kostsamt.
När en elev är ute på en apl-plats inom exempelvis måleri så har eleven mängder med ytor att träna på, hela hus, kontor, lägenheter och så vidare. Materialen är många och dyra, kunden betalar. Eleven har en handledare att vända sig till för feedback och stöd. Eleven är ute och “arbetar” från klockan 7 till 16. Hur ska skolan motsvara dessa förutsättningar för inlärning och är det ens möjligt? Övningsytorna skulle tvinga skolorna till enorma verkstäder. Skolorna hade fått köpa in pallvis med färg, spackel, tapeter och lim varje termin. Ska yrkesläraren jobba från 7 till 16 i en eventuell skolförlagd apl-verkstad? Hur skulle en sådan lärartjänst se ut? Vem tar ansvaret för kompetensförlusten det innebär när en elev inte har haft apl 50 procent av sin studietid?
Flera parter behövs
Att inte kunna garantera samma antal apl-platser som skolan lägger ut platser för intag är ett riskabelt spel där eleverna är de stora förlorarna tätt följt av yrkeslärarna. Jag menar att skolorna redan innan intag av nya elever ska ha en garanterad apl-plats till varje elev. Denna plats ska finnas på kontrakt och på något sätt vara bindande. Eleverna ska betraktas som anställda på aktuellt företag och därav ha en trygg “anställning”. Idag kan företag bryta kontraktet när som under utbildningen och det händer.
Fler parter än skolan behöver in i kedjan kring apl-hantering. Samtalen behöver involvera den aktuella branschens yrkesnämnd, fackförbund, kommun, region och kanske även arbetsförmedlingen. Efterfrågan av yrket behöver ses över och viktigare, vad det finns för intresse hos företagen att ta sig an lärlingar. Finns det inget intresse hos företagen så finns det ingen möjlighet. Om inte en apl-plats av god kvalitet kan garanteras alla elever som går en utbildning som inkluderar apl, så är en skolförlagd utbildning det enda alternativet i dagsläget om vi ska verka för en likvärdig utbildning i svensk skola.
Fabricio Gatica, lärare på bygg- och anläggningsprogrammet, måleri.
