Yrkeslärarna: Skrotat F-betyg löser inte alla problem

I början av nästa år väntas ett förslag om ett nytt betygssystem. Regeringens utredare Magnus Henrekson har berättat för tidningen Vi Lärare att det skissas på en tiogradig skala och att betyget F ska slopas. Enligt Magnus Henrekson är det orimligt att en elev som inte uppnått betyget E i exempelvis matematik är utestängd från en sammanhållen yrkesutbildning på gymnasial nivå.

– Det är möjligt att man bör ha vissa behörighetsgränser. Men den frågan har vi ännu inte arbetat färdigt med, säger han till Vi Lärare.

Malin Nyberg, yrkeslärare på Rönninge gymnasium och krönikör på Yrkesläraren, är lite kluven till att avskaffa F.

– Hela vårt skolsystem är upp och ned och det är så många delar som behöver åtgärdas. Att avskaffa betyget F skulle vara svaret på skolans alla problem har jag svårt att se, säger Malin Nyberg, som undervisar på barn- och fritidsprogrammet.

Man lappar och lagar

Hon anser att dagens elever inte får det stöd och den undervisning de har rätt till. Slimmade organisationer där varken elever eller lärare får de förutsättningar de har rätt till är ett jätteproblem, konstaterar hon.

– Tidiga insatser, högre personaltäthet och organisationer som är hållbara är ett måste för att alla elever ska få chansen att lära sig det de har rätt till. Risken med att ta bort betyget F är att elever får mindre stöd och insatser. På gymnasiet ägnar vi mycket tid åt att lappa och laga, både självförtroenden och kunskaper. 

Cristian Lindberg är yrkeslärare på Praktiska gymnasiet i Skellefteå. Han ser med oro på de elever som med dagens system lämnar grundskolan utan att komma in på ett nationellt program.

– Det är så många elever som har svårt att finna en väg vidare i gymnasieutbildning eller till jobb, säger Cristian Lindberg, som undervisar på fordons- och transportprogrammet.

Matematik svårt för många

Cristian Lindberg tror att ett system med en sifferskala är bättre, där alla betygen räknas.

– Det är ju en viktig samhällsfaktor att kunna gå en gymnasieutbildning. Annars finns en dörr öppen för att det blir massa otrevligheter och att ungdomar hamnar i dåligt sällskap eller bara sitter hemma. Ett problem är att man skickar ut elever från grundskolan som inte är klara och säger ”lycka till”. Matematik är svårt för många och det kan vara problem på transport med att beräkna axelbelastning, vägens bärighet, vikt och volym.

På hans skola har de yrkesintroduktion där elever kan satsa på att bli behöriga till ett nationellt program eller att bli anställningsbara utan gymnasieexamen.

– Det är svårt att få jobb om man är under 18 år. Dessutom är det svårt att få anställning inom exempelvis industrin utan gymnasieexamen, säger Cristian Lindberg.

Nöjda med godkänt betyg

För en del elever kan det var en press att bli behörig till nationellt program inom ett år.

– Vi får beviljat för eleverna ett år åt gången om de släpar efter med grundskoleämnen. De flesta som går introduktionsprogram siktar mot att bli nationellt behöriga. Det behövs för yrkeskompetensbevis med tyngre behörighet för olika körkortsklasser så det innebär en press för de som väljer transportinriktning.

Cristian Lindberg är inne på sitt sjätte år som yrkeslärare. På senare tid har han märkt att allt fler elever inte vill satsa mot högre betyg.

– En del som kunde vara mer högpresterande är nöjda med godkänt betyg. Det är lite av en attitydförändring.

Totalt var 83,7 procent av niondeklassarna behöriga till ett nationellt gymnasieprogram i år. Det är en minskning med 1.5 procentenheter jämfört med i fjol, visar Skolverkets siffror.

LÄS MER:

AVSLÖJAR: F-betyg skrotas – inför nytt betygssystem

Olskog om larmsiffrorna: ”Dags att slopa F-betyget”