Knäpptyst om yrkeslärarleg

För 30 år sedan hade inget yrkesprogram mindre än 80 procent behöriga lärare. I dag har 59 procent av yrkeslärarna pedagogisk högskoleexamen. Motsvarande siffra bland övriga lärare är 84 procent. I nuläget finns inga krav på lärarlegitimation för yrkeslärare.

Oacceptabelt, anser yrkesläraren Peter Muskos som jobbar på el- och energiprogrammet i Luleå. Han ser ingen som helst anledning till att yrkeslärare undantas det kravet.

Peter Muskos, el- och energiprogrammet i Luleå.

– En yrkeslärare på gymnasial nivå har ju precis samma ansvar för bedömning och för att följa läroplanen och skollagen som alla andra lärare, från förskoleklass upp till gymnasial nivå. Så vilken är anledningen till att vi inte ska ha den utbildningsvetenskapliga kärnan, säger han och tillägger att ett ytterligare argument är att yrkesbetyg är lika mycket värda rent meritmässigt som alla andra betyg, vilket är märkligt med tanke på att de betygen många gånger sätts av lärare utan lärarutbildning.

Peter Muskos ser betygssättning som ett stort ansvar.

– Det är en myndighetsutövning och något som påverkar elevernas framtid och möjlighet att få jobb. Man är i princip ansvarig för en människas liv. Om eleverna inte kan det de ska när de kommer ut så har man bidragit till att en person har kastat bort ett antal år av sitt liv.

– En snickare kan ju inte kunna allt som andra lärare måste lära sig på universitetet, säger han.

Skolverket svarar inte

Frågan om legitimation hos yrkeslärare är högaktuell. Antalet elevplatser ska utökas och på bordet ligger ett förslag om nya yrkesprogram för elever som inte har nått full behörighet.

Men hur yrkeslärarna ska kunna blir fler, eller om det ska införas krav på legitimation för yrkeslärare, talar man om på yrkeslärarutbildningen, i övrigt är det ganska tyst, berättar Viktoria Grahn Johansson, lärare på Linnéuniversitetets yrkeslärarutbildning.

– Jag brukar ta upp frågan om yrkeslärarlegitimation med Skolverket med jämna mellanrum – om de har hört någonting från regering och riksdag – men det har de inte, i alla fall inte de personer jag frågar.

Viktoria Grahn Johansson, Linnéuniversitetet.

Däremot har hon svårt att svara på vad det beror på, men berättar om hur det har sett ut rent historiskt. År 2011 infördes krav på legitimation i alla skolformer, med undantag för några lärarkategorier, till exempel yrkeslärare.

– Ett skäl var att det fanns för få behöriga yrkeslärare.

Viktoria Grahn Johansson har mött lärare som tycker att det är meningslöst att utbilda sig. Man kan hantverket och har god kontakt med både elever och branschen. Så varför? Hon är inne på samma spår som Peter Muskos.

– Man har erfarenhet av att möta människor i jobbet men som lärare ska man även möta människor i grupp – unga individer vars kunskaper ska bedömas i förhållande till styrdokumenten. De kunskaperna har du kanske inte med dig från ditt grundyrke.

Svårt att se värdet

Några ytterligare anledningar till att man väljer bort en högskoleutbildning kan vara att studier inte alltid bekostas av skolan och att det långt ifrån alltid ger högre lön. Men också att antagningsprocessen kan upplevas som krånglig eftersom yrkeskunskaperna ska valideras utifrån olika parametrar. Dessutom kanske man måste läsa upp sina betyg för att få högskolebehörighet.

– På en del yrkesprogram saknar mer än hälften av yrkeslärarna lärarutbildning och då kan det vara svårt för nyanställda obehöriga yrkeslärare att se värdet av en lärarutbildning, säger Viktoria Grahn Johansson.

Peter Muskos ser ingen ljusning och tror att det kommer bli färre och färre legitimerade yrkeslärare – procentuellt sett.

– Då är vi tillbaka i skråväsen där en snickare utbildar en snickare.

LÄS ÄVEN:

Gymnasievalet: Dålig koll på yrkesprogrammen

Därför brister APL-samarbetet

Han vill ge yrkesprogrammen den status de förtjänar