
Yrkeslärarna Ulf Carlsson och Bernt Johansson ser att det finns många vinster för eleverna att delta i eventet.
Arbetsplatsutbildning Varje år bygger elever från Alströmergymnasiet upp Skandinaviens största ljusshow tillsammans med ljusdesigners från hela världen. – Eleverna tränar problemlösning i grupp, övar på språk och lär sig att se ljus och ljud på ett nytt sätt, säger yrkesläraren Ulf Carlsson.
David Blomgren drar kabel på botten av Lillån vid stortorget i Alingsås. Kompisarna Joel Gudmundsson och Kevin Jansson står på bron och ger goda råd.
David Blomgren hoppar i det kalla vattnet i Lillån. Han väjer undan för sjögräset och lägger den tjocka elkabeln till rätta på botten under bron vid Stortorget i Alingsås. Det är en av alla förberedelser för att staden under fem veckor i höst ska bada i ljus.
– Brallorna är visst inte helt täta, konstaterar han och drar de midjehöga sjöstövlarna tätare runt sig. Kompisarna Joel Gudmundsson och Kevin Jansson skrattar lite och kontrollerar kopplingarna i lådan med högtalarutrustningen. De går alla tredje året på el- och energiprogrammet på Alströmergymnasiet och hjälper under två veckor till med att rigga ljus och ljud till ”Lights in Alingsås”. Eventet har funnits i 21 år och har med tiden utvecklats till Skandinaviens största ljusfestival med runt 80 000 besökare om året. Eleverna från Alströmergymnasiet har varit med nästan lika länge och skolan gör sitt sjuttonde år som medarrangör.
– Vi fick frågan från Alingsås energi och jag svarade ja utan att ens kolla med rektorn först, berättar yrkesläraren Bernt Johansson.
– Jag såg så många positiva ingredienser. Eleverna får jobba med något som de kan visa upp, de får samarbeta med ljusdesigners och ljuselever från hela världen och en extra merit på sitt cv.
Kollegan Ulf Carlsson instämmer:
– De tränar problemlösning i grupp, övar på språk och lär sig att se ljus och ljud på ett nytt sätt. Dessutom blir de delaktiga i något som sätter Alingsås på kartan och som hela stan är glad och stolt över.
Samarbetet görs som en apl – arbetsplatsförlagt lärande – och som en del av kursen i belysningsteknik. Ytterst ansvarig är Alingsås energi medan yrkeslärarna Bernt Johansson och Ulf Carlsson fungerar som handledare. Arbetet löper under två veckor varje höst för årskurs två och tre. Treorna bygger upp eventet och tvåorna river ned och tar hand om alla ljusarmaturer, kablar, högtalare och andra installationer som satts upp.
Vid Landskyrkan en bit från stadskärnan monterar Viggo Merler en högtalare på en lyktstolpe. Kompisen Gorgeos Jerjas håller i stegen.
Ingen ska riskera att snubbla över en sladd eller att en högtalare trillar ned.
– Vi får inte klättra högre än två meter, säger Viggo Merler och konstaterar att säkerhet är ett genomgående tema i arbetet. Både för eleverna, där det görs en riskanalys i förväg tillsammans med skyddsombud, och för besökarna under själva eventet.
– Ingen ska riskera att snubbla över en sladd eller att en högtalare trillar ned, säger han och visar hur de har fäst kablar i marken och spänt dem runt lyktstolpar.
– Nästa vecka kommer hela gräsmattan att vara belyst och kyrkfönstren, taken och träden kommer att lysa, säger Gorgeos Jerjas och visar lådan för kopplingar som gömts bakom några cypresser.
Yrkesläraren Bernt Johansson kontrollerar installationen utanför kyrkan tillsammans med eleverna Viggo Merler och Gorgeos Jerjas.
De flesta eleverna brukar besöka ljusfestivalen och berättar att de i år kommer att se den med nya ögon.
– Förutom ljusen kommer jag att titta på hur kompisarna har dragit alla kablar och sladdar, säger Viggo Merler.
Att höra hur ljusdesignerna resonerar är en av delarna han har sett fram emot.
– Det är spännande att höra vad de har för idéer. Jag kommer definitivt också att ha synpunkter, om jag tycker att vi behöver några extra armaturer eller har något förslag på fräcka effekter.
I början av utbildningen tyckte de att det kändes lite nervöst att jobba med eventet. Allt arbete görs under stor tidspress och det är viktigt att alla detaljer sitter.
– Men vi har lärt oss mycket på de här åren så det känns tryggt med att allt kommer att fungera på premiären, säger Gorgeos Jerjas.
Sammanlagt är det sex olika installationer som görs i olika workshops inför festivalen. I varje grupp ingår förutom eleverna från Alströmergymnasiet en ljusdesigner och fyra till fem ljusstudenter. Några kommer från utbildningarna i ljusdesign på KTH i Stockholm och Jönköpings tekniska högskola, medan övriga studenter har rest från världens alla hörn. På en karta som hänger i entrén till Alströmergymnasiet visar blinkande dioder att personer från sextioen länder har varit representerade.
Gabriel Haglund var själv elev för tre år sedan. I dag är han anställd av Alingsås energi och tycker att installationen av ”Lights in Alingsås” är en bra merit att ha på sitt cv.
– I min grupp var det folk från Chile, Japan och Argentina, säger Gabriel Haglund som står och vindar upp kabel. För tre år sedan var han själv elev men numera är han anställd av Alingsås energi och en av dem som ansvarar för eventet. Han minns workshopparna som en av höjdpunkterna under utbildningen.
– Vi jobbade mot en deadline och det blev långa dagar innan vi blev färdiga, minns han.
– Att jobba mot en kund är en del i lärandet, inflikar Ulf Carlsson. Eleverna har ett stort ansvar. Det kan handla om att sätta fast en armatur för 100 000 kronor på en betongplatta. De behöver visa att de kan leverera.
På grund av pandemin deltar i år endast svenska studenter, men ljusdesignerna kommer från flera delar av världen så det blir ändå möjlighet att öva på språk.
– Vi jobbar ämnesövergripande med läraren i engelska och eleverna lär sig tekniska begrepp och att prata om installationer, berättar Bernt Johansson.
Eleverna har ett stort ansvar. Det kan handla om att sätta fast en armatur för 100 000 kronor på en betongplatta.
Det småregnar i Alingsås och blötast av alla grupperna är det för de fyra eleverna som spänner vajrar mellan två små öar en bit bort. Förutom att göra elinstallationerna har de också fått lära sig ro för att klara sitt uppdrag.
– Det är ju roligare i bra väder, säger Adam Skoglund men tycker att de trots det haft ett bra samarbete under veckan.
– Att sätta ihop grupper är en av de viktigaste uppgifterna för oss lärare, konstaterar Ulf Carlsson. Eftersom eleverna jobbar så mycket självständigt behöver de kunna samarbeta och också lyfta varandra.
Det bästa med apl är att se hur eleverna utvecklas med uppdraget tycker han. Medan den största utmaningen, som alltid, är att motivera dem som inte är intresserade.
Yrkeslärarna Ulf Carlsson och Bernt Johansson ser att det finns många vinster för eleverna att delta i eventet.
– De eleverna finns tyvärr. Och det blir extra tydligt i ett sådant här sammanhang där alla är beroende av varandra. Men de flesta blir ändå mer motiverade av ett konkret uppdrag där man ser ett tydligt resultat.
Både han och Bernt Johansson tycker att fler elprogram skulle ta chansen att jobba med event eller arrangemang. Men de understryker att det är viktigt att se över ansvarsbiten och säkerheten. Dessutom får inte eleverna ta jobb från andra.
– Men den här festivalen hade inte blivit av utan vårt samarbete så det är en win-win situation. Ett kreativt tänkande på ett elsäkert sätt.
Lektionstipset Eleverna tar gymnasiearbetet på största allvar. De vet att branschen kommer till skolan och besiktigar det de har gjort, säger yrkesläraren Jan Stenström.
Reportage Färg, form och försäljning är viktigt att behärska för florister. På S:t Eriks gymnasium har eleverna en butik att öva i.I artikeln kan du se vår film från utbildningen.
Lärmiljö Kvalitet i apl är att alla pratar om vad som ska hända och att det finns en plan. Sedan får lärarna använda vilken metod de vill. Det säger Kristoffer Nilsson på Skolverket.Han berättar även att över 170 000 personer har registrerat sig för Skolverkets handledarutbildning.
Skolpolitik Utbudet av yrkesutbildning för vuxna behöver breddas. En del av lösningen kan bli en ny yrkesskola.
Arbetsmiljö Andelen som söker yrkesprogram behöver öka avsevärt. Behoven är extra stora i vården och industrin.– Ett sätt att öka intresset är att synliggör fördelarna med yrkena, säger Katarina Storm Åsell på Sveriges Kommuner och Regioner.
Skolval För första gången på tio år har andelen elever som går ett yrkesprogram ökat. Men ökningen täcker långt ifrån behovet av yrkesutbildade inom flera branscher.
Pedagogik Ha tydliga genomgångar och skapa turordning. Men det är svårt att hinna med alla när det är praktiska moment och eleverna är 30 stycken. Det är några synpunkter på när alla elever vill ha hjälp samtidigt.
Reportage Sju av tio företag har svårt att rekrytera personal. Det vanligaste hindret är att det saknas sökande med gymnasial yrkesutbildning, visar en undersökning av Svenskt Näringsliv.
Reportage Loggbok, uppföljning och frågor. Så kan man sammanfatta samarbetet under den apl som genomförs vid Agnefrids gymnasium i Malmö. De tre parter som möts ute på arbetsplatsen är yrkesläraren Lars Svensson, handledaren Ali Ibrahim samt deras elever.
Krönika Avgörande för att få ett arbete är många gånger att ha klarat gymnasiet. I skolorna jobbar lärare febrilt med att stötta alla elever att klara målen, skriver Björn Andersson, redaktör fr Yrkesläraren.
Krönika Det är av yttersta vikt att yrkeslärare, oavsett om de har legitimation eller inte, får möjlighet att själva läsa in sig i sina kurser. Det skriver yrkesläraren Fabricio Gatica.
Pedagogik Det är svårt att införa idrottsinriktning på yrkesprogram – de återkommande träningspassen krockar med apl-veckorna. Men det går. Rekarnegymnasiet i Eskilstuna har lyckats få fler elever att kombinera idrottskarriär och yrkeskarriär.
Lektionstipset Kortare tid för varje kurs och man kan komma in direkt på djupare diskussioner om yrket. Det säger yrkesläraren Ammi Vestlund är förändringar nu när hon har börjat undervisa vuxna elever.
Lärmiljö Skolorna märker av det kärva läget för många företag i arbetet med att få ut elever på apl.– Vi förstår att det kan vara svårt att ta emot en elev om man inte vet om man kan erbjuda någon anställning. Men man måste tänka långsiktigt, säger Elin Kebert, expert inom kompetensförsörjning på Byggföretagen.
Debatt Skolan ska enligt läroplanen bidra till att alla elever utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Denna text är inte förändrad i Gy25. Det skriver Jonas Vig, enhetschef på Skolverket i en replik.
Debatt Yrkesläraren: Vissa elever skulle behöva 10–11 år i grundskolan.
Betyg På ett par yrkesprogram är det nära var tredje elev som inte når examen inom tre år. På andra program är det två av fem, visar siffror från Skolverket. En förklaring kan vara att en del börjar jobba innan examen, kommenterar Katarina Storm Åsell som är utredare på SKR.
Debatt Mer entreprenörskap i grund- och gymnasieskolan kan minska ungas utanförskap och öka deras självledarskap. Men Regeringen och Skolverket ser nu ut att missa ett gyllene läge att öka ungas livsmöjligheter, skriver Tove Jarl, vd på Ung Företagsamhet.
Reportage Fler gymnasieelever än någonsin tidigare driver UF-företag. Och företagandet ökar betydligt på flera yrkesprogram.– Jag hade inte startat eget så snabbt utan UF-året, säger Ida Nordström.
Debatt Det nationella provet som eleverna skriver är inte på något sätt färgat av den yrkesutbildning de läser - det är strikt teoretiskt och tar flera timmar att göra. Det skriver matematikläraren Otto Blomqvist.
Annat För få utbildar sig till yrkeslärare och en stor andel lämnar yrket.– Synen på yrkesutbildning måste förändras och lärosätena behöver bli bättre på att visa betydelsen av att yrkesmänniskor utbildar sig till yrkeslärare, säger forskaren Maria C Johansson.
Yrkesutbildning Centerpartiet: ”Gymnasiet är avgörande för unga.”
Arbetsbelastning Stöttning av ledningen, lagom stora klasser och öronmärkt tid för fortbildning. Det är några faktorer som kan få fler yrkeslärare att stanna kvar i yrket enligt vår panel. Yrkeslärare är den lärargrupp där störst andel lämnar skolan.
Lektionstipset Handledare som ger eleverna trygghet, rimlig resväg och att ta tag i problem tidigt. Det är några faktorer för lyckad apl, menar yrkesläraren Madeleine Forsberg, som gör tio arbetsplatsbesök i veckan.
Skolpolitik Man kommer inte att lyckas om man tvingar in unga i branscher som de inte vill vara i. Det säger Embla Persson, ordförande i Sveriges Elevkårer, om lagändringen kring dimensioneringen av olika gymnasieprogram. Ett sätt att få fler att söka yrkesprogram menar hon är att stärka studie- och yrkesvägledningen.
Krönika Tänk vad med pengar kommunerna öser in i kompetensutveckling som lärarna inte vill ha och som till och med får dem att uppleva "förnedring". Det skriver yrkesläraren Malin Nyberg.
Reportage Antalet nya UF-företag är fler än någonsin på yrkesprogrammen. Genom att lära sig om företagande får eleverna kunskaper som de kan ha nytta av hela livet, säger Ulf Lindh, yrkeslärare på byggprogrammet på Nyköpings gymnasium.
Yrkesutbildning El- och energi samt vård- och omsorgsprogrammet behöver fler platser för att möta behoven på arbetsmarknaden. Tre yrkesprogram behöver däremot minskas i flertalet län, visar en ny rapport från Skolverket.
Pedagogik Hästnäringen har tagit initiativ för att kvalitetssäkra hästgymnasier. En del är legitimerade lärare, som får regelbunden fortbildning.Och det finns gott om jobb i branschen, säger Maria Karlsson, kanslichef på Hästnäringens yrkesnämnd.
Gymnasieskola Andelen sökande till yrkesprogrammen har ökat något det här läsåret. Störst är el – och energiprogrammet medan vård- och omsorgsprogrammet har flest sökande som saknar behörighet, visar nya siffror från Skolverket.
Pedagogik Hon skapar förtroendefulla relationer med sina elever - och bidrar till att eleverna får bättre självförtroende. Därför har Carina Karlsson Flink utsetts till årets yrkeslärare.
Annat Eleverna på Realgymnasiet är garanterade jobb inom hotellbranschen och fordonsbranschen.– Vi har fått dubbelt så många förstahandssökande, berättar Kajsa Englund yrkeslärare på Realgymnasiet i Stockholm.
Yrkesutbildning För svårt att komma in på utbildningar, brist på apl-platser och svårt att få elever till tekniska inriktningar. Det var några hinder som togs upp under ett samtal om yrkesutbildning.
Arbetsmiljöansvar Skolornas yrkesprogram behöver se över risker som elever kan drabbas av och som kan ge livslånga sjukdomar. Det kan vara exponering av kemiska eller att andas in cementdamm.
Lärarbrist Academedia har lanserat en kampanj för att få fler yrkesverksamma att utbilda sig till yrkeslärare. Bland annat medverkar lärare och elever från Praktiska Gymnasiet.
Reportage Elever på Realgymnasiet är garanterade jobb på hotell och i fordonsbranschen. Det är superviktigt för vår kompetensförsörjning att få in människor tidigt, säger Ann Mårder på hotellkedjan Strawberry.
Krönika Att få genuina tack från föräldrar som ser jobbet jag gjort för deras barn är något som ger mig välbehövd energi. Det skriver yrkesläraren Fabricio Gatica.
Arbetsmiljö Tid för kärnuppdraget undervisning. Tre lektioner per dag och det ska finnas tid för reflektion, förberedelser och lunch. Det är yrkeslärares åsikter om hur ett bra schema bör se ut.
Lektionstipset Uppgifter utan slut, quiz och variation mellan att eleverna får jobba själv och i grupp. Det använder den prisbelönade yrkesläraren Martin Harari Thuresson i sin klass.
Annat Frustrationen över att känna sig tvungen att prioritera administrativa ärenden i stället för förberedelser för undervisningen tär sannerligen på en lärares etiska kompass. Det skriver yrkesläraren Therese Blomqvist.
Arbetsbelastning Drygt var fjärde utbildad yrkeslärare jobbar inte längre som lärare. Andelen är högre än för någon annan lärargrupp. Men det är inte lönen som får dem att lämna skolan. – Nej, det är brister i arbetsmiljön, säger yrkesläraren och huvudskyddsombudet Peter Olsson. Många går rentav ner i lön på nya jobbet.
Fortbildning Alla lärare på Djurgymnasiet i Stockholm får 5 000 kronor per år öronmärkta till fortbildning. Ledningen är tydlig med att det är lärarna själva som vet vilken kompetensutveckling de behöver.
Reportage Det sprutar grus när eleverna Lukas Berglind och Linnea Johansson kör varv efter varv på Solvallas anrika travbana. Centralt i deras utbildning på travgymnasiet är att både kunna sköta en häst och att lära sig att träna hästar för travtävlingar.
Budgetpropositionen Satsningar på yrkesvux och yrkeshögskola och ett försök med en ny form av yrkesutbildning på gymnasienivå. Det föreslår regeringen i budgeten för nästa år. Johan Pehrson (L), betonar behovet av yrkesutbildade inom industrin, vården, tågtrafiken och restaurangbranschen.
Sveriges lärare Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén välkomnar att arbetsmarknaden nu får ett större inflytande över utbudet av gymnasieprogram. Men det behövs satsning på vägledning och andra förändringar.
Annat Yrkesprogram är ingen slutstation. Och det är tråkigt att många unga missar möjligheten som en yrkesutbildning ger. Det betonar Elias Larsson, som tillsammans med andra yrkesutbildningsambassadörer har besökt över hundra skolor i år.
Skollagen Skollagen har ändrats så att arbetsmarknadens behov ska vägas in i utbudet av gymnasial utbildning. Nu behöver eleverna vägledas tidigt så att de vet vilka förutsättningar det finns till arbete efter olika program, kommenterar Therese Guovelin på LO.
Elevhälsa Fler gymnasieelever än någonsin tidigare har fått sitt studiebidrag indraget på grund av ogiltig frånvaro. Indraget bidrag är vanligast på fristående skolor.
Lektionstipset Yrkesläraren Sanne Malm-Mark har jobbskuggat lärare och tagit del av hur vården fungerar på Irland. Erfarenheterna kan hon använda i undervisningen. Inte minst när det gäller förståelse för olika kulturer.
Pedagogik Bra med förändringen och statusen på yrkesprogram kanske ökar. Det är några synpunkter på att högskolebehörighet snart ingår som grund på yrkesprogram.