Yrkesprogram kan ge livslånga sjukdomar

Yrkesprogrammen behöver rikta ökad uppmärksamhet mot utbildningar med arbetsmoment som innebär kemisk och/eller fysikalisk exponering. Exponeringen kan ge livslånga sjukdomar och påverka möjligheter på arbetsmarknaden. Uppmaningen kommer efter erfarenheter från Arbets- och miljömedicinska kliniker i Sverige. 

Helena Fornstedt, yrkeshygieniker på Arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, berättade om olika risker i en föreläsningsserie arrangerad av ”Jobba Frisk”.

Hon gav exempel på hur yrkeselever har drabbats och tagits emot som patienter.

Ett exempel är en från en skönhetssalong där eleven under apl har exponerats av cyanoakrylat vid ögonfransförlängning. Läkaren avrådde eleven från att fortsätta praktiken. ”Patienten hade sedan tidigare känd pollen- och pälsdjursallergi. Utbildningen hade fungerat bra för patienten, men inför praktiken hade skolan inte sett över exponeringssituationen på arbetsplatsen och bedömt risken för kemisk exponering.”

Risker med spray

Andra exempel på elever som drabbats är astmabesvär vid exponering av till exempel sprayer på frisörsalong.

En elev fick under andra utbildningsåret en akut allergisk reaktion på grund av exponering för mjöl under utbildningen. En annan person fick under sitt första arbete besvär efter att ha inandats cementdamm med kvarts på en byggarbetsplats. I det sista fallet sakandes både utsug i cementblandaren och adekvat andningsskydd. Klinikerna ser att skolorna inte gjort någon riskbedömning av apl-företagen för de elever som tvingats uppsöka vård.

–  Arbetsgivaren är ansvarig för att riskbedöma arbete som ska utföras på arbetsplatsen. Riskbedömningen gäller i regel för alla som utför momentet, men ska när det behövs anpassas till personer som av olika skäl har en ökad känslighet. Om personer utan utbildning eller erfarenhet vistas i miljön, kan en särskild bedömning behöva göras för dem.

– Men även rektorn på skolan har ansvar för att säkerställa att en riskbedömning gjorts för eleverna innan de släpps ut till olika arbetsplatser. Detta gäller förstås även olycksrisker, men det är ett område som ligger utanför vårt arbetsfält. Vi tror att riskbedömningen kanske fungerar bättre för olyckor jämfört med kemisk/fysikalisk exponering, berättar Helena Fornstedt.

Har skolorna verkligen personal till att riskbedöma alla arbetsplatser?

– Det kan jag inte svara på. Skolan har ansvaret för att inte eleven ska utsättas för olyckor eller farlig kemisk/fysikalisk exponering. Riskbedömning behöver göras av personal med kompetens för detta, det är inte säkert att det är skolans personal som ska göra den. Arbetsplatser tar i regel hjälp av arbetsmiljöingenjörer på företagshälsovård för detta.

Söker vård

Helena Fornstedt betonar vikten av att elever tidigt eller helst före en utbildning tar reda på om man kan utföra de moment som ingår i utbildningen.

– Många unga kommer i onödan till vården. De hade inte behövt bli sjuka i undervisningen på skolan eller på praktiken om de känt till att de har en känslighet som kan medföra att de inte är lämpliga för en viss utbildning eftersom det förekommer viss exponering som kan vara skadliga för dem. Det kan till exempel gälla elever med astma, atopiska sjukdom med eksem sedan barndomen eller bakomliggande allergier.

Men är det inte tufft för en ung person att inte kunna utbilda sig till det yrke man vill?

– Jo men vet man om det från början finns det möjlighet för skolan att välja att ta höjd för detta. Om skolor väljer att ta in elever som är känsligare än normal, måste de ta hänsyn till detta. Hypotetiskt skulle utbildningen skulle kunna anpassas för elever som vill arbeta som frisör, trots risken för framtida besvär. Till exempel genom att inrätta utbildningsplatser i lokalen med särskilt effektiva punktutsug, välja väl anpassade produkter och undvika sprayer, blekning, färgning och permanent. Exponeringen måste sedan förstås även beaktas vid placering på kommande apl.

För en billackerare däremot krävs det en medicinsk kontroll och tjänstbarhetsintyg för att kunna delta i utbildningen och senare söka arbete.

– Men det finns säkert möjlighet att anpassa utbildningen till moment som enbart innebär mekaniska eller idag elektriska datorarbeten på fordon, vilket kanske skulle kunna fungera väl. En senare fråga är att det även ska gå att få en anställning inom yrket som utbildningen lett fram till, som fungerar med den känslighet som eleven har.

Det är Viktigt är att veta vad som väntar i ett kommande yrke, med tanke på om man till exempel är allergisk.

– Jag vill mena att det får ganska stora konsekvenser för enskilda elever som måste avbryta en gymnasieutbildning eller elever som klarat av en utbildning, men sedan får besvär när de kommer ut på arbetsplatser och behöver omskola sig. Det är en situation som vi på de arbets- och miljömedicinska klinikerna hoppas att skolorna kan vidta åtgärder mot, så att den inte uppstår.

Brister som kan medföra ohälsa på skolan och apl-platsen.

Dammande moment som utförs utan punktutsug.

Svetsning, slipning och limning som utförs utan punktutsug.

Personlig skyddsutrustning som behövs men inte används eller är dåligt anpassad till personen som använder den. Till exempel andningsskydd på en person med mycket skägg.

Otillräcklig städning eller som medför att damm och olika partiklar virvlar upp i lokalen. Använd inte tryckluft.

Luftväxlingen i lokalen är otillräcklig anpassad till verksamheten.

Källa: Arbets- och miljömedicin Akademiska sjukhuset.

Jobba Frisk är ett nationellt samarbete för ett friskare arbetsliv där flera regioner ingår.