Sommarprataren Kim Söderström orolig för yrkeselevers APL

Kim Söderström, ordförande i Byggnads Gävle-Dalarna, var en av årets sommarpratare. Hans program fick mycket uppmärksamhet. Foto: Elinor Wermeling och Stock Adobe.

Den ständiga jakten på billig arbetskraft inom byggbranschen påverkar inte bara anställda. Den påverkar även yrkeseleverna – på en rad olika sätt. Det berättar Byggnads Kim Söderström, en av årets sommarpratare, med 30 års erfarenhet av betongarbete.

Kim Söderström höll ett av de mest uppskattade sommarpraten i år. Han är ordförande i Byggnads Gävle-Dalarna med 30 års erfarenhet som betongarbetare och armerare. I sitt sommarprat delade han med sig av byggbranschens bedrägliga baksidor, berättade om kollegor som har dött på grund av livsfarliga arbetsplatser och beskrev konsekvenserna av de långa kedjorna av underentreprenörer och utländska bemanningsbolag. Och det här är faktorer som påverkar dagens yrkeselever.

Men Kim Söderström lyfter också yrkets positiva sidor.

– Jag försöker även beskriva det vackra och fina med hantverkaryrket: Känslan av att vara med att bygga något bestående och värdefullt, och kamratskapen i ett arbetslag, som jag ofta likställer med att vara med i ett idrottslag, säger han och fortsätter:

–  Och så försöker jag beskriva utvecklingen från våra tidigare större arbetsplatser till hur det ser ut idag. 

Dystra förhållandena

Han kritiserar dagens långa kedjor av underentreprenörer och bemanningsföretag där majoriteten av arbetarna inte kommer från Sverige. Ibland kan kedjorna bestå av över hundra underentreprenörer, vilket leder till sämre arbetsförhållanden, brist på tydligt ansvar för arbetarnas säkerhet, och lägre löner. 

Tyvärr får de här dystra förhållandena konsekvenser även för elever under utbildningar, berättar han. Möjligheterna till en god och lärorik APL-plats har minskat radikalt. 

– Elever och lärlingar blir drabbade i och med att de inte får praktikplatser på stora företag. Det går ju att hitta billig arbetskraft på annat håll. De stora projekten är dessutom redan utlagda på de utländska företagen.

Sedan förklarar han att vi tidigare hade stora rikstäckande företag som tog emot väldigt mycket APL-elever och lärlingar för att trygga tillväxten för deras egen skull. Men det sker inte i samma utsträckning idag.

– De flesta elever och lärlingar får sina praktikplatser på mindre företag. Det är absolut inget fel på det, men de mindre företagen bygger ju inte broar eller stora lägenhetskomplex. Då handlar det ofta lite mer om altaner och utbyggnader. Så eleverna hamnar inte på projekt där man får lära sig grunderna för bygga kraftiga och tunga betongkonstruktioner eller att arbeta med gjutning och armering. De får inte den kompetensen utan blir berövade att lära sig den delen av yrket.

Friskolereformen bidrog

Kim Söderström har också sett lärlingar som råkat illa ut.

– De signaler vi har fått i de fallen är att lärlingen har hamnat hos en liten och mindre nogräknad arbetsgivare utan kollektivavtal. Och där medlemmen har glömt bort den delen av den fackliga skolinformationen. 

Men det finns flera anledningar till att det på många håll har blivit svårare att hitta APL-platser. 

– Tidigare var parterna tydliga med hur många elever de trodde sig behöva under kommande år. Då visste man hur många som skulle utbildas. Men i samband med friskolereformen förändrades det, och många skolor tog inte hänsyn till tillgången på praktikplatser på samma sätt. Och det ledde till att man inte fick samma bild av hur många praktikplatser och jobb det fanns. 

Finns det något du vill säga till yrkeslärarna, för att bättre rusta sina elever inför framtiden?

– De flesta lärarna är ju gamla yrkesaktiva och har rätt bra koll, särskilt med tanke på att en av deras uppgifter är att få ut sina elever på APL. Men det viktigaste är att informera sina elever om att facket är det bästa skyddet. Och att de även ska försöka få sina arbetskamrater att gå med i facket när de kommer ut i yrkeslivet, säger han och konstaterar att det finns inget annat sätt att motverka dåliga arbetsmiljöer och missförhållanden.

– Skulle våra utländska kamrater som börjar jobba här gå med i Byggnads, ja då skulle det bli slut på det här. Så enkelt och svårt är det. Då kan ingen bli lurad, säger han och tillägger att han önskar att fler företag anställde egen personal för att säkerställa mer rättvisa arbetsplatser.

"Handlar inte om politik"

Han har även varit med om att lärare pratat negativt om facket, då han gjort skolbesök för att informera om facket.

– Lägg inte in den politiska aspekten i det här. Den måste vi städa undan och begripa att facket är en part på arbetsmarknaden och arbetsgivaren annan part. 

Kim Söderström är övertygad om att det går att vända den negativa utvecklingen inom byggbranschen.

– Men vi måste organisera oss för att det ska gå. Vi har gjort det här förut, under mycket, mycket sämre förhållanden. Men i dag har vi verktygen att förändra.

Kim Söderström

Ålder: 49 år.

Bor: Falun.

Familj: Fru och två barn.

Yrke: Ordförande Byggnads GävleDala.

Tidigare yrke: betongarbetare och armerare.