Arbetsskador bland yrkeselever ökar

Landets sju arbets- och miljömedicinska kliniker tar emot allt fler unga patienter
med misstänkta arbetsrelaterade besvär och sjukdomar. Klinikerna ingår i nätverket HINTA som arbetar för ett hälsosammare inträde i arbetslivet.

– Flera av våra patienter är i 18–20-års­åldern och har utvecklat besvär under yrkesutbildningen eller direkt efter gymnasiet på den första anställningen, säger specialistläkaren Katrin Dierschke och
berättar att det ofta handlar om vibrationsskador i händerna, allergi eller astma.

HINTA:s ordförande Marina Jonsson.

Kollegan Helena Fornstedt utreder fysikalisk och kemikalisk exponering hos patienter. Hennes uppfattning är att arbetstagare har otillräcklig kunskap om vilka arbetsskador som kan inträffa i de arbeten de utför. 

– Den kunskapen behövs för att fullt ut förstå varför skyddsåtgärder behövs och för att se varningstecken i ett tidigt skede.

Gör riskbedömning

Katrin Dierschke vill påminna yrkeslärare om att ta vara på sina egna erfarenheter från olika arbetsplatser.

– Dessutom ska eleverna tidigt lära sig vilka krav man kan ställa i arbetslivet och känna till skyddsombudsfunktionen.

Numera finns inte, som tidigare, något specifikt ämne om arbetsmiljö i kursplanen.
Det ska ingå i alla ämnen, betonar HINTA:s ordförande Marina Jonsson.

– Här verkar det som att det är lärarna själva som avgör hur mycket man ska ta upp om hur man förebygger arbetsskador. Det borde vara lite mer uppstyrt vad som skall ingå i utbildningen. Det är också viktigt att skolan har kontakt med praktikplatsen vid APL och att man har gjort en riskbedömning så att praktikplatsen passar just den eleven, säger Marina Jonsson.

Här tillägger Helena Fornstedt att elever även ska känna till att underhåll av personlig skyddsutrustning ska inrymmas inom arbetstiden.

Ekonomin begränsar

Tidspress är ofta den största orsaken till arbetsskador.

– Man kanske känner att man inte har tid att använda lämplig skyddsutrustning eller ta pauser. Och som ung är det också svårt att säga ifrån för den som vill visa att man kan jobba på, säger Katrin Dierschke och fortsätter:

– Kortsiktigt kostar det att investera i rätt utrustning och verktyg. Men om man väljer bort det går de långsiktiga och positiva effekterna förlorade. Det vill säga friskare elever och arbetstagare ute i arbetslivet. Tyvärr är många branscher hårt ekonomiskt styrda, och arbetet består av många led, konstaterar Marina Jonsson.

– Man kanske inte gör riskbedömningar i alla leden på grund av många underleverantörer. 

LÄS ÄVEN:

Så får de kroppen att hålla hela livet

Yrkesläraren Tommys väg tillbaka från utbrändhet

De är redo att rädda liv