
Isak Johansson uppskattar morgonfysen, även om det kan kännas lite trögt de första minuterna.
Mikael Söderström arbetade många år som målare innan han blev lärare. Nu vill han rusta sina elever för den fysiska belastning som yrkeslivet innebär. Foto: Emma-Sofia Olsson.
Arbetsbelastning Målarläraren Mikael Söderströms morgonfys får alla att vakna. På Dragonskolan blir eleverna ofta påminda om vikten av fysisk träning för att orka med jobbet som hantverkare.
Solen skiner genom glaskuporna i taket. Elever släntrar in, en efter en, lite lagom morgontrötta. De går första året på bygg- och anläggningsprogrammet, inriktning måleri, på Dragonskolan i Umeå. Snart är det dags för startskottet för dagen: morgonfysen – eller morgongympan som några kallar den.
Målarläraren Mikael Söderström leder övningarna. Först sträcks armarna rakt ut och händerna snurras runt i cirklar som blir större och större, sedan mindre och mindre.
– Den här övningen gör vi som ni vet för att smörja upp axlarna. Det är ju den kroppsdel vi kanske nöter på mest i yrket, ropar Mikael Söderström.
Via armhävningar, benböj med målarskaft liggande på skuldrorna och andra övningar går de igenom hela kroppen, fram till de avslutande tåhävningarna på målarbocken.
Isak Johansson uppskattar morgonfysen, även om det kan kännas lite trögt de första minuterna.
Det är ingen slump att Mikael Söderström står där och driver på. Hans engagemang för elevernas hälsa är stort, intresset för träning likaså. Morgonfysen har han kört nästan ända sedan han för snart tio år sedan började som yrkeslärare. Då hade han jobbat som målare i 25 år. Först som anställd, sedan i egen firma med ett par anställda. Nu är firman vilande och han stortrivs med lärarjobbet.
– Att få jobba tillsammans med ungdomar och se dem utvecklas är fantastiskt. Jag brukar säga att de kommer in som stora barn och lämnar som unga vuxna. Det är en fantastisk period i deras liv man får ta del av.
Under de år han drev företag förde han en ständig dialog med sina anställda om träning och hälsa. Alla som ville fick träningskort. I stället för firmafester kunde de åka iväg på tävlingar eller andra aktiviteter. Men i slutändan har vuxna människor ett eget ansvar för att hålla kroppen i trim.
– Som lärare har jag den stora fördelen att kunna nå eleverna tidigt i deras liv. Förhoppningen är ju att kunna påverka. För sanningen är att många i dag inte tar sig så högt upp i åldern innan de drabbas av yrkesskador. Redan vid 25–30 års ålder har man sett att många drabbas. Och det är ju tragiskt, säger Mikael Söderström.
Till vänster: Knäböj. Låt knäna gå i samma riktning som fötterna när du böjer knäna. Det är viktigt att jobba med rak rygg. Knäböj stärker lårens framsida och rumpmusklerna. Till höger: Tåhävningar. Framfoten ska ha kontakt med underlaget. Sjunk ner tills det tar stopp och lyft upp kroppen med hjälp av vadmuskulaturen.
Tunga lyft och vridmoment gör att nacke, axlar, rygg och knän far illa. Även om hjälpmedel och redskap underlättar är en stark kropp nödvändig för att klara belastningarna. Mikael Söderström lägger därför ”en väldigt stor del” av sin tid på att prata med eleverna om hälsa och träning. Det går inte att börja i byggbranschen och inte ta det här på allvar, menar han.
– Om man väljer livsstilen att bli hantverkare – målare i det här fallet – så måste man också ha lite av elitmotionärstänket med att sova, träna och käka ordentligt. Det är ett måste för att orka med jobbet. Det är så pass fysiskt tungt.
Att inte informera eleverna om detta skulle vara ett yrkesfel, tycker Mikael Söderström.
– Det är bara att vara ärlig. I jobbet utsätts vi för både det ena och det andra. Det är viktigt att prata om allting, att man ska ta hand om hörsel, andningsvägar och tänka på helheten när man ger sig in i branschen. För jag tror att många som har jobbat ett tag, jag själv inkluderad, märker att man får sviter av yrket.
Morgonfysen kör han de dagar som elever i årskurs ett och två har praktiskt arbete på schemat. Genomgången tar ungefär en kvart. Målet är att övningarna ska kunna göras i målarkläder. De enda hjälpmedel som används är målarbock och förlängningsskaft.
Att passen hålls direkt på morgonen kan ibland kännas lite jobbigt, tycker eleverna Nathalie Escobar Ulander och Isak Johansson. Men de är också eniga om att övningarna ”ger bra saker”.
– Det ökar ens styrka och man känner att man kommer
igång. Kroppen blir varm, säger Isak Johansson.
Det är bara att vara ärlig. I jobbet utsätts vi för både det ena och det andra.”
Morgonträningen ingår numera som en del av Dragonskolans satsning ”Hållbart yrkesliv”. Sex av de yrkesprogram som finns på skolan deltar i arbetet med att stärka eleverna inför det kommande arbetslivet.
– Huvudfokus är träning, kost samt sömn och återhämtning, säger Angelica Kny Vesterlund, yrkeslärare på barn- och fritidsprogrammet, som tillsammans med en kollega drog igång arbetet för ett par år sedan.
Många yrkesutbildningar ställer höga krav på en funktionell kropp. Därför tycker hon att det är viktigt att tidigt jobba kontinuerligt med fysisk träning.
– Det är en utmaning då vi ser att många rör på sig allt mindre. Vi tror på att skapa goda vanor för att eleverna ska få en bra grund att stå på inför arbetslivet, säger Angelica Kny Vesterlund.
Med hjälp av träning på schema, temadagar och föreläsningar arbetar skolan för att nå målet.
I dag övar eleverna på att måla vid lister och dörrar på fri hand. Foto: Emma-Sofia Olsson.
Mikael Söderström menar att både yrkeslärare och handledare på företagen har ”ett enormt stort ansvar” att vara ärliga med hur fysiskt tufft jobbet kan vara.
I sina dagliga snack med eleverna brukar han vara tydlig.
– Tycker du att det är tungt att lyfta färghinkar, ja då kan du inte säga att du inte orkar, för ingen annan kommer att bära hinken åt dig. Det finns två alternativ, antingen springa och hälla över i mindre burkar eller så får du gå på gymmet. Det är den hårda sanningen och jag försöker vara väldigt rak där. Jag tycker att det är viktigt att väcka eleverna så att de verkligen förstår allvaret, säger han och konstaterar att det kanske inte är det första man tänker på när man börjar gymnasiet som lagom naiv 16-åring. Många har viss erfarenhet av fysiskt arbete, medan andra inte ens varit i närheten av det – och inte alls är tillräckligt starka för att klara ett framtida jobb som målare.
– Då har ju vi ett otroligt stort ansvar att informera och få de här eleverna att förstå vad som krävs. Det är jätteviktigt att få ungdomarna att förstå det.
Mikael Söderström kan lägga viss tyngd bakom orden, för han lever som han lär. Ända sedan barndomen har han gillat att röra på sig. Han växte upp på ett jordbruk en bit utanför Umeå, där fysisk aktivitet var en naturlig del av livet. Under uppväxten spelade han fotboll, handboll och amerikansk fotboll, innan han i vuxen ålder fastnade för konditionsträning.
Numera tycker han att transportträning är optimalt. Han cyklar eller springer till jobbet så ofta det är möjligt. Då får han den träning han behöver för att må bra, samtidigt som klimatet tackar för att bilen lämnas hemma. Vintertid är skidor på den frusna älven ett alternativ. Till saken hör att han har nästan två mil från bostaden till jobbet.
– Vissa skakar kanske på huvudet, men man kommer till jobbet som en helt ny människa! När man tar bilen är det ofta bilköer på morgonen och man kan bli rätt arg och frustrerad innan man är framme. Men när jag har sprungit eller cyklat känner jag mig alltid så otroligt mycket mer positiv.
När morgonfysen avslutats går eleven Isak Johansson iväg till sitt övningsrum, där han under dagen ska ”sparmåla” på fri hand, utan maskeringstejp, runt dörr- och fönsterkarmar. Nathalie Escobar Ulander ska slipa väggarna i sitt rum och sedan måla. Hon kommer från en hantverksfamilj och är väl medveten om risken för yrkesskador. Pappan är golvläggare, brorsan målare och båda har drabbats på olika sätt.
– De tycker om att vi kör morgongympa. De vill inte att jag ska råka ut för samma svårigheter som de haft. De vill att jag ska kunna jobba med det jag vill, säger Nathalie Escobar Ulander.
Lektionstipset Eleverna tar gymnasiearbetet på största allvar. De vet att branschen kommer till skolan och besiktigar det de har gjort, säger yrkesläraren Jan Stenström.
Reportage Färg, form och försäljning är viktigt att behärska för florister. På S:t Eriks gymnasium har eleverna en butik att öva i.I artikeln kan du se vår film från utbildningen.
Lärmiljö Kvalitet i apl är att alla pratar om vad som ska hända och att det finns en plan. Sedan får lärarna använda vilken metod de vill. Det säger Kristoffer Nilsson på Skolverket.Han berättar även att över 170 000 personer har registrerat sig för Skolverkets handledarutbildning.
Skolpolitik Utbudet av yrkesutbildning för vuxna behöver breddas. En del av lösningen kan bli en ny yrkesskola.
Arbetsmiljö Andelen som söker yrkesprogram behöver öka avsevärt. Behoven är extra stora i vården och industrin.– Ett sätt att öka intresset är att synliggör fördelarna med yrkena, säger Katarina Storm Åsell på Sveriges Kommuner och Regioner.
Skolval För första gången på tio år har andelen elever som går ett yrkesprogram ökat. Men ökningen täcker långt ifrån behovet av yrkesutbildade inom flera branscher.
Pedagogik Ha tydliga genomgångar och skapa turordning. Men det är svårt att hinna med alla när det är praktiska moment och eleverna är 30 stycken. Det är några synpunkter på när alla elever vill ha hjälp samtidigt.
Reportage Sju av tio företag har svårt att rekrytera personal. Det vanligaste hindret är att det saknas sökande med gymnasial yrkesutbildning, visar en undersökning av Svenskt Näringsliv.
Reportage Loggbok, uppföljning och frågor. Så kan man sammanfatta samarbetet under den apl som genomförs vid Agnefrids gymnasium i Malmö. De tre parter som möts ute på arbetsplatsen är yrkesläraren Lars Svensson, handledaren Ali Ibrahim samt deras elever.
Krönika Avgörande för att få ett arbete är många gånger att ha klarat gymnasiet. I skolorna jobbar lärare febrilt med att stötta alla elever att klara målen, skriver Björn Andersson, redaktör fr Yrkesläraren.
Krönika Det är av yttersta vikt att yrkeslärare, oavsett om de har legitimation eller inte, får möjlighet att själva läsa in sig i sina kurser. Det skriver yrkesläraren Fabricio Gatica.
Pedagogik Det är svårt att införa idrottsinriktning på yrkesprogram – de återkommande träningspassen krockar med apl-veckorna. Men det går. Rekarnegymnasiet i Eskilstuna har lyckats få fler elever att kombinera idrottskarriär och yrkeskarriär.
Lektionstipset Kortare tid för varje kurs och man kan komma in direkt på djupare diskussioner om yrket. Det säger yrkesläraren Ammi Vestlund är förändringar nu när hon har börjat undervisa vuxna elever.
Lärmiljö Skolorna märker av det kärva läget för många företag i arbetet med att få ut elever på apl.– Vi förstår att det kan vara svårt att ta emot en elev om man inte vet om man kan erbjuda någon anställning. Men man måste tänka långsiktigt, säger Elin Kebert, expert inom kompetensförsörjning på Byggföretagen.
Debatt Skolan ska enligt läroplanen bidra till att alla elever utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Denna text är inte förändrad i Gy25. Det skriver Jonas Vig, enhetschef på Skolverket i en replik.
Debatt Yrkesläraren: Vissa elever skulle behöva 10–11 år i grundskolan.
Betyg På ett par yrkesprogram är det nära var tredje elev som inte når examen inom tre år. På andra program är det två av fem, visar siffror från Skolverket. En förklaring kan vara att en del börjar jobba innan examen, kommenterar Katarina Storm Åsell som är utredare på SKR.
Debatt Mer entreprenörskap i grund- och gymnasieskolan kan minska ungas utanförskap och öka deras självledarskap. Men Regeringen och Skolverket ser nu ut att missa ett gyllene läge att öka ungas livsmöjligheter, skriver Tove Jarl, vd på Ung Företagsamhet.
Reportage Fler gymnasieelever än någonsin tidigare driver UF-företag. Och företagandet ökar betydligt på flera yrkesprogram.– Jag hade inte startat eget så snabbt utan UF-året, säger Ida Nordström.
Debatt Det nationella provet som eleverna skriver är inte på något sätt färgat av den yrkesutbildning de läser - det är strikt teoretiskt och tar flera timmar att göra. Det skriver matematikläraren Otto Blomqvist.
Annat För få utbildar sig till yrkeslärare och en stor andel lämnar yrket.– Synen på yrkesutbildning måste förändras och lärosätena behöver bli bättre på att visa betydelsen av att yrkesmänniskor utbildar sig till yrkeslärare, säger forskaren Maria C Johansson.
Yrkesutbildning Centerpartiet: ”Gymnasiet är avgörande för unga.”
Arbetsbelastning Stöttning av ledningen, lagom stora klasser och öronmärkt tid för fortbildning. Det är några faktorer som kan få fler yrkeslärare att stanna kvar i yrket enligt vår panel. Yrkeslärare är den lärargrupp där störst andel lämnar skolan.
Lektionstipset Handledare som ger eleverna trygghet, rimlig resväg och att ta tag i problem tidigt. Det är några faktorer för lyckad apl, menar yrkesläraren Madeleine Forsberg, som gör tio arbetsplatsbesök i veckan.
Skolpolitik Man kommer inte att lyckas om man tvingar in unga i branscher som de inte vill vara i. Det säger Embla Persson, ordförande i Sveriges Elevkårer, om lagändringen kring dimensioneringen av olika gymnasieprogram. Ett sätt att få fler att söka yrkesprogram menar hon är att stärka studie- och yrkesvägledningen.
Krönika Tänk vad med pengar kommunerna öser in i kompetensutveckling som lärarna inte vill ha och som till och med får dem att uppleva "förnedring". Det skriver yrkesläraren Malin Nyberg.
Reportage Antalet nya UF-företag är fler än någonsin på yrkesprogrammen. Genom att lära sig om företagande får eleverna kunskaper som de kan ha nytta av hela livet, säger Ulf Lindh, yrkeslärare på byggprogrammet på Nyköpings gymnasium.
Yrkesutbildning El- och energi samt vård- och omsorgsprogrammet behöver fler platser för att möta behoven på arbetsmarknaden. Tre yrkesprogram behöver däremot minskas i flertalet län, visar en ny rapport från Skolverket.
Pedagogik Hästnäringen har tagit initiativ för att kvalitetssäkra hästgymnasier. En del är legitimerade lärare, som får regelbunden fortbildning.Och det finns gott om jobb i branschen, säger Maria Karlsson, kanslichef på Hästnäringens yrkesnämnd.
Gymnasieskola Andelen sökande till yrkesprogrammen har ökat något det här läsåret. Störst är el – och energiprogrammet medan vård- och omsorgsprogrammet har flest sökande som saknar behörighet, visar nya siffror från Skolverket.
Pedagogik Hon skapar förtroendefulla relationer med sina elever - och bidrar till att eleverna får bättre självförtroende. Därför har Carina Karlsson Flink utsetts till årets yrkeslärare.
Annat Eleverna på Realgymnasiet är garanterade jobb inom hotellbranschen och fordonsbranschen.– Vi har fått dubbelt så många förstahandssökande, berättar Kajsa Englund yrkeslärare på Realgymnasiet i Stockholm.
Yrkesutbildning För svårt att komma in på utbildningar, brist på apl-platser och svårt att få elever till tekniska inriktningar. Det var några hinder som togs upp under ett samtal om yrkesutbildning.
Arbetsmiljöansvar Skolornas yrkesprogram behöver se över risker som elever kan drabbas av och som kan ge livslånga sjukdomar. Det kan vara exponering av kemiska eller att andas in cementdamm.
Lärarbrist Academedia har lanserat en kampanj för att få fler yrkesverksamma att utbilda sig till yrkeslärare. Bland annat medverkar lärare och elever från Praktiska Gymnasiet.
Reportage Elever på Realgymnasiet är garanterade jobb på hotell och i fordonsbranschen. Det är superviktigt för vår kompetensförsörjning att få in människor tidigt, säger Ann Mårder på hotellkedjan Strawberry.
Krönika Att få genuina tack från föräldrar som ser jobbet jag gjort för deras barn är något som ger mig välbehövd energi. Det skriver yrkesläraren Fabricio Gatica.
Arbetsmiljö Tid för kärnuppdraget undervisning. Tre lektioner per dag och det ska finnas tid för reflektion, förberedelser och lunch. Det är yrkeslärares åsikter om hur ett bra schema bör se ut.
Lektionstipset Uppgifter utan slut, quiz och variation mellan att eleverna får jobba själv och i grupp. Det använder den prisbelönade yrkesläraren Martin Harari Thuresson i sin klass.
Annat Frustrationen över att känna sig tvungen att prioritera administrativa ärenden i stället för förberedelser för undervisningen tär sannerligen på en lärares etiska kompass. Det skriver yrkesläraren Therese Blomqvist.
Arbetsbelastning Drygt var fjärde utbildad yrkeslärare jobbar inte längre som lärare. Andelen är högre än för någon annan lärargrupp. Men det är inte lönen som får dem att lämna skolan. – Nej, det är brister i arbetsmiljön, säger yrkesläraren och huvudskyddsombudet Peter Olsson. Många går rentav ner i lön på nya jobbet.
Fortbildning Alla lärare på Djurgymnasiet i Stockholm får 5 000 kronor per år öronmärkta till fortbildning. Ledningen är tydlig med att det är lärarna själva som vet vilken kompetensutveckling de behöver.
Reportage Det sprutar grus när eleverna Lukas Berglind och Linnea Johansson kör varv efter varv på Solvallas anrika travbana. Centralt i deras utbildning på travgymnasiet är att både kunna sköta en häst och att lära sig att träna hästar för travtävlingar.
Budgetpropositionen Satsningar på yrkesvux och yrkeshögskola och ett försök med en ny form av yrkesutbildning på gymnasienivå. Det föreslår regeringen i budgeten för nästa år. Johan Pehrson (L), betonar behovet av yrkesutbildade inom industrin, vården, tågtrafiken och restaurangbranschen.
Sveriges lärare Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén välkomnar att arbetsmarknaden nu får ett större inflytande över utbudet av gymnasieprogram. Men det behövs satsning på vägledning och andra förändringar.
Annat Yrkesprogram är ingen slutstation. Och det är tråkigt att många unga missar möjligheten som en yrkesutbildning ger. Det betonar Elias Larsson, som tillsammans med andra yrkesutbildningsambassadörer har besökt över hundra skolor i år.
Skollagen Skollagen har ändrats så att arbetsmarknadens behov ska vägas in i utbudet av gymnasial utbildning. Nu behöver eleverna vägledas tidigt så att de vet vilka förutsättningar det finns till arbete efter olika program, kommenterar Therese Guovelin på LO.
Elevhälsa Fler gymnasieelever än någonsin tidigare har fått sitt studiebidrag indraget på grund av ogiltig frånvaro. Indraget bidrag är vanligast på fristående skolor.
Lektionstipset Yrkesläraren Sanne Malm-Mark har jobbskuggat lärare och tagit del av hur vården fungerar på Irland. Erfarenheterna kan hon använda i undervisningen. Inte minst när det gäller förståelse för olika kulturer.
Pedagogik Bra med förändringen och statusen på yrkesprogram kanske ökar. Det är några synpunkter på att högskolebehörighet snart ingår som grund på yrkesprogram.