DEBATT: Förslaget pekar åt rätt håll

Ett nytt utredningsförslag har nyligen presenterats, som syftar till att öka möjligheterna för elever med låga formella meritvärden att erhålla en gymnasial yrkesexamen. Förslaget innebär en förkortad utbildning på 1900 gymnasiepoäng jämfört med de nuvarande programmen på 2700/2800 poäng. Utredaren argumenterar för att detta ska ge eleverna en mer praktiskt inriktad yrkesutbildning. Dessa 1900 poäng motsvarar två års heltidsstudier som fördelas över tre år, vilket skapar utrymme för eleverna att ägna mer tid åt yrkesämnena.

Inte realiserats

De reformer som genomförts sedan 1960-talet har haft som mål att förlänga yrkesutbildningarna genom att tillföra gymnasiegemensamma ämnen för att ge eleverna fler verktyg för att delta i det demokratiska samtalet och samtidigt ge dem större möjlighet till högre studier. Tyvärr verkar denna förväntade effekt inte ha realiserats i praktiken, då antalet behöriga studenter på högskolor och universitet inte har ökat i samma utsträckning som förväntat.

Språklärandet centralt

Sedan de treåriga yrkesprogrammen infördes med Lpf94 har de yrkesinriktade programmen successivt blivit mer ”teoretiska”, och den hantverksmässiga yrkeskunskapen har fått en alltmer undanskymd roll. Inför höstterminen 2023 återinfördes dessutom obligatoriska högskoleförberedande kurser, trots att flera tunga remissinstanser avrådde från detta. Enligt min uppfattning pekar det nuvarande förslaget åt rätt håll – det innebär mer fokus på yrkesämnen och mer tid för praktiskt lärande. Det som inte får glömmas bort i dessa premisser är att yrkesutbildningar och yrkeslärarens roll även innefattar en stor del språklärande. En förutsättning för min positiva inställning till det liggande förslaget är att den språklärande delen av yrkesutbildningen också får en framträdande roll.

Det är ett misstag att tro att yrkesutbildningar är lättare att klara av – de kräver en god portion motivation och viljestyrka.

Vid en första blick verkar utredarens förslag ge den praktiska delen av yrkesutbildningen en mer framträdande roll, vilket är mycket positivt. Samtidigt finns det en risk med att sänka kraven på förkunskaper. Det är ett misstag att tro att yrkesutbildningar är lättare att klara av – de kräver en god portion motivation och viljestyrka. Enligt utredningen har elever med fler studiepoäng lättare att introduceras på arbetsmarknaden, men detta är troligtvis inte ett direkt kausalt samband, utan snarare en effekt av att de som fullföljer den formella utbildningen har tvingats till fler studiepoäng.

Ett bättre läranderesultat

Det nuvarande betygssystemet är en mindre tillförlitlig indikator på vad eleverna faktiskt kan, och bruksvärdet korrelerar sällan väl med bytesvärdet. Vi lägger ofta stor vikt vid formella förkunskaper när vi bedömer elevers förmåga att klara av utbildningar, men didaktikforskaren Nils-Erik Nilsson påpekar att språkets betydelse och hur eleverna närmar sig undervisningen ofta övertrumfar förkunskaperna. Svaga förkunskaper är inte nödvändigtvis avgörande för hur väl en elev kommer att lyckas – elever med stark motivation och handledd övning kan, enligt psykologiprofessorn K Anders Ericsson, få ett bättre läranderesultat.

Viktigt steg i rätt riktning

Förslaget om att införa yrkesprov, som ska ingå i både den nuvarande och den nya yrkesutbildningen, är enligt min mening ett viktigt steg i rätt riktning. Om vi dessutom kombinerar detta med en inledande validering av elevernas motivationsnivå, en i praktiken förlängd utbildningstid och ett avslutande yrkesprov, så anser jag att dagens formella meritvärden från grundskolan har betydligt lägre bruksvärde och bytesvärde när det gäller att avgöra hur väl eleven både klarar utbildningen och vilka kunskaper eleven bär med sig efter avslutad utbildning.

Mats Ek arbetar på el- och energiprogrammet i Gävle.

LÄS ÄVEN:

Förslaget: Så blir den nya yrkesskolan