
Samtliga involverade lärare: Jimmy Bengtsson (svetslärare), Fredrik Jönsson (svetslärare), Thomas Svärd (verkstadsteknik) och Ella Ekenberg, utbildningssamordnare.
Yrkesläraren Jimmy Bengtsson och hans elever Jörgen Pettersson, Adam Folkesson, Elias Perämäki och Emil Mattsson. Samt utbildningssamordnare Ella Ekenberg. Foto: Privat.
Lagarbete
På torget i Olofström står nu renen Rudolf och hans släde, skapade av yrkeselever. Projektet har stärkt både yrkesstoltheten och samarbetet bland eleverna.
– De har utvecklats enormt, både som individer och i grupp," säger yrkesläraren Jimmy Bengtsson.
Nu ståtar renen Rudolf och hans släde på ett av torgen i Olofström, på en bädd av granris. Och det är tack vare hårt arbete av eleverna på Monticos yrkesutbildning, som går svets och CNC-utbildning. Yrkesläraren Jimmy Bengtsson berättar om syftet med projektet.
– Framför allt var tanken att få eleverna att samarbeta mer, precis som de kommer att få göra ute på arbetsplatser. Alltså att göra någonting annat än att svetsa och svarva på egen hand hela tiden. På så vis blir det även påtagligt att vi människor är olika, men att det går att arbeta tillsammans ändå, säger Jimmy Bengtsson och berättar att vissa av eleverna hade gått på skolan i tre veckor, medan andra nästan var klara med sin utbildning. Alla kunde medverka oavsett erfarenhet. Nya elever kan hjälpa till med de lite enklare momenten: borra några hål, slipa, kapa och med de mer kunniga får stå för det mer komplicerade arbetet.
Arbetet pågår för fullt. Foto: Privat.
Arbetsprocessen från start till mål har varit oerhört givande, både för elever och lärare, tycker han. En ytterligare positiv effekt är att eleverna har börjat utveckla en yrkesstolthet. När arbetet presenterades av lärarna fick eleverna information om att de skulle se projektet som ett ”riktigt jobb”.
– De har själva fått ringa och åka runt för att hämta plåt och rör på lokala företag, som sponsrade dem med material. Eleverna har verkligen salufört sig själva och fått bra kontakta med företagen i Olofström, säger han.
De fick börja med att rita enkla skisser på papper, därefter i 3D CAD med bakgrundsmiljö för att se hur det kommer att se ut i verkligheten. När materialet fanns på plats påbörjades det praktiska arbetet.
– De som går inriktning CNC fick hjälpa dem som går svets och tvärtom. Därmed var de verkligen tvungna att prata med varandra för att ta reda på vad som är möjligt och inte. Och det har funkat fantastiskt bra.
Samtliga involverade lärare: Jimmy Bengtsson (svetslärare), Fredrik Jönsson (svetslärare), Thomas Svärd (verkstadsteknik) och Ella Ekenberg, utbildningssamordnare.
Nu har eleverna lärt sig hur viktigt det är att passa tider, ha koll på när ett moment måste vara klart för att man ska kunna gå vidare till nästa, vilket krävde en detaljerad planering.
– När det började bli ont om tid bad de andra elever om hjälp. Till slut var hälften av våra 52 elever engagerade.
Ett av de svårare momenten. Foto: Privat.
För lärarnas del har det varit lärorikt att fundera över hur man kan gå lite utanför ramarna - när det finns tid - men också att följa elevernas arbete under ett mer fritt projekt.
– Det har varit oerhört roligt att se eleverna stå och klura på hur de ska lösa ett moment. Då ger man dem lite information om vilket håll de ska gå och sedan kommer de på lösningen själva. Det är otroligt givande att se den glädjen, säger han och fortsätter:
– Jag är ansvarig men alla har hjälpt till. Det har även inneburit ett teamwork mellan lärarna, bland annat när det gäller planering: när kan vi lägga in det här i schemat för att det inte ska påverka övrig undervisning?
Slutligen visades Rudolf och släde upp för allmänheten, vilket var uppskattat, både bland invånarna och av de stolta yrkeseleverna.
Jimmy Bengtsson tror att yrkesutbildningar skulle vinna mycket på att jobba mer med den här typen av projekt, oavsett yrkesinriktning.
– Eleverna lär sig även kopplingen mellan teori och vad som går att genomföra i verkligen. Vi kan se att de är mycket mer fokuserade nu. Det är en helt annan glöd.
Låt projektet efterlikna ett "riktigt jobb"
Skapa projekt där eleverna uppmuntras samarbeta över olika inriktningar och roller, precis som i verkliga arbetsmiljöer. Be eleverna att ta ansvar för hela processen – från att hämta material till att utföra arbetet. Det ger en känsla av yrkesstolthet.
Börja med en tydlig planering
Starta projektet med enkla skisser på papper, följt av mer avancerade 3D-modeller i CAD-program. Det visualisera slutresultatet
Skapa verkliga kontakter med arbetslivet
Låt eleverna kontakta lokala företag för att ordna material och sponsring. Det ger erfarenhet av att nätverka och presentera sig själva för potentiella arbetsgivare.
Variera arbetsuppgifterna
Låt elever från olika inriktningar hjälpa varandra – exempelvis att CNC-elever stöttar svetselever och vice versa. Det ökar förståelsen för olika yrkesroller.
Betona planering och deadline
Lär eleverna vikten av att följa tidsplaner och samordna sina insatser för att hålla projektet på spåret. Låt eleverna fundera ut lösningar på problem och vägled vid behov. Visa gärna upp slutresultatet för utomstående.
Lektionstipset Eleverna tar gymnasiearbetet på största allvar. De vet att branschen kommer till skolan och besiktigar det de har gjort, säger yrkesläraren Jan Stenström.
Reportage Färg, form och försäljning är viktigt att behärska för florister. På S:t Eriks gymnasium har eleverna en butik att öva i.I artikeln kan du se vår film från utbildningen.
Lärmiljö Kvalitet i apl är att alla pratar om vad som ska hända och att det finns en plan. Sedan får lärarna använda vilken metod de vill. Det säger Kristoffer Nilsson på Skolverket.Han berättar även att över 170 000 personer har registrerat sig för Skolverkets handledarutbildning.
Skolpolitik Utbudet av yrkesutbildning för vuxna behöver breddas. En del av lösningen kan bli en ny yrkesskola.
Arbetsmiljö Andelen som söker yrkesprogram behöver öka avsevärt. Behoven är extra stora i vården och industrin.– Ett sätt att öka intresset är att synliggör fördelarna med yrkena, säger Katarina Storm Åsell på Sveriges Kommuner och Regioner.
Skolval För första gången på tio år har andelen elever som går ett yrkesprogram ökat. Men ökningen täcker långt ifrån behovet av yrkesutbildade inom flera branscher.
Pedagogik Ha tydliga genomgångar och skapa turordning. Men det är svårt att hinna med alla när det är praktiska moment och eleverna är 30 stycken. Det är några synpunkter på när alla elever vill ha hjälp samtidigt.
Reportage Sju av tio företag har svårt att rekrytera personal. Det vanligaste hindret är att det saknas sökande med gymnasial yrkesutbildning, visar en undersökning av Svenskt Näringsliv.
Reportage Loggbok, uppföljning och frågor. Så kan man sammanfatta samarbetet under den apl som genomförs vid Agnefrids gymnasium i Malmö. De tre parter som möts ute på arbetsplatsen är yrkesläraren Lars Svensson, handledaren Ali Ibrahim samt deras elever.
Krönika Avgörande för att få ett arbete är många gånger att ha klarat gymnasiet. I skolorna jobbar lärare febrilt med att stötta alla elever att klara målen, skriver Björn Andersson, redaktör fr Yrkesläraren.
Krönika Det är av yttersta vikt att yrkeslärare, oavsett om de har legitimation eller inte, får möjlighet att själva läsa in sig i sina kurser. Det skriver yrkesläraren Fabricio Gatica.
Pedagogik Det är svårt att införa idrottsinriktning på yrkesprogram – de återkommande träningspassen krockar med apl-veckorna. Men det går. Rekarnegymnasiet i Eskilstuna har lyckats få fler elever att kombinera idrottskarriär och yrkeskarriär.
Lektionstipset Kortare tid för varje kurs och man kan komma in direkt på djupare diskussioner om yrket. Det säger yrkesläraren Ammi Vestlund är förändringar nu när hon har börjat undervisa vuxna elever.
Lärmiljö Skolorna märker av det kärva läget för många företag i arbetet med att få ut elever på apl.– Vi förstår att det kan vara svårt att ta emot en elev om man inte vet om man kan erbjuda någon anställning. Men man måste tänka långsiktigt, säger Elin Kebert, expert inom kompetensförsörjning på Byggföretagen.
Debatt Skolan ska enligt läroplanen bidra till att alla elever utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Denna text är inte förändrad i Gy25. Det skriver Jonas Vig, enhetschef på Skolverket i en replik.
Debatt Yrkesläraren: Vissa elever skulle behöva 10–11 år i grundskolan.
Betyg På ett par yrkesprogram är det nära var tredje elev som inte når examen inom tre år. På andra program är det två av fem, visar siffror från Skolverket. En förklaring kan vara att en del börjar jobba innan examen, kommenterar Katarina Storm Åsell som är utredare på SKR.
Debatt Mer entreprenörskap i grund- och gymnasieskolan kan minska ungas utanförskap och öka deras självledarskap. Men Regeringen och Skolverket ser nu ut att missa ett gyllene läge att öka ungas livsmöjligheter, skriver Tove Jarl, vd på Ung Företagsamhet.
Reportage Fler gymnasieelever än någonsin tidigare driver UF-företag. Och företagandet ökar betydligt på flera yrkesprogram.– Jag hade inte startat eget så snabbt utan UF-året, säger Ida Nordström.
Debatt Det nationella provet som eleverna skriver är inte på något sätt färgat av den yrkesutbildning de läser - det är strikt teoretiskt och tar flera timmar att göra. Det skriver matematikläraren Otto Blomqvist.
Annat För få utbildar sig till yrkeslärare och en stor andel lämnar yrket.– Synen på yrkesutbildning måste förändras och lärosätena behöver bli bättre på att visa betydelsen av att yrkesmänniskor utbildar sig till yrkeslärare, säger forskaren Maria C Johansson.
Yrkesutbildning Centerpartiet: ”Gymnasiet är avgörande för unga.”
Arbetsbelastning Stöttning av ledningen, lagom stora klasser och öronmärkt tid för fortbildning. Det är några faktorer som kan få fler yrkeslärare att stanna kvar i yrket enligt vår panel. Yrkeslärare är den lärargrupp där störst andel lämnar skolan.
Lektionstipset Handledare som ger eleverna trygghet, rimlig resväg och att ta tag i problem tidigt. Det är några faktorer för lyckad apl, menar yrkesläraren Madeleine Forsberg, som gör tio arbetsplatsbesök i veckan.
Skolpolitik Man kommer inte att lyckas om man tvingar in unga i branscher som de inte vill vara i. Det säger Embla Persson, ordförande i Sveriges Elevkårer, om lagändringen kring dimensioneringen av olika gymnasieprogram. Ett sätt att få fler att söka yrkesprogram menar hon är att stärka studie- och yrkesvägledningen.
Krönika Tänk vad med pengar kommunerna öser in i kompetensutveckling som lärarna inte vill ha och som till och med får dem att uppleva "förnedring". Det skriver yrkesläraren Malin Nyberg.
Reportage Antalet nya UF-företag är fler än någonsin på yrkesprogrammen. Genom att lära sig om företagande får eleverna kunskaper som de kan ha nytta av hela livet, säger Ulf Lindh, yrkeslärare på byggprogrammet på Nyköpings gymnasium.
Yrkesutbildning El- och energi samt vård- och omsorgsprogrammet behöver fler platser för att möta behoven på arbetsmarknaden. Tre yrkesprogram behöver däremot minskas i flertalet län, visar en ny rapport från Skolverket.
Pedagogik Hästnäringen har tagit initiativ för att kvalitetssäkra hästgymnasier. En del är legitimerade lärare, som får regelbunden fortbildning.Och det finns gott om jobb i branschen, säger Maria Karlsson, kanslichef på Hästnäringens yrkesnämnd.
Gymnasieskola Andelen sökande till yrkesprogrammen har ökat något det här läsåret. Störst är el – och energiprogrammet medan vård- och omsorgsprogrammet har flest sökande som saknar behörighet, visar nya siffror från Skolverket.
Pedagogik Hon skapar förtroendefulla relationer med sina elever - och bidrar till att eleverna får bättre självförtroende. Därför har Carina Karlsson Flink utsetts till årets yrkeslärare.
Annat Eleverna på Realgymnasiet är garanterade jobb inom hotellbranschen och fordonsbranschen.– Vi har fått dubbelt så många förstahandssökande, berättar Kajsa Englund yrkeslärare på Realgymnasiet i Stockholm.
Yrkesutbildning För svårt att komma in på utbildningar, brist på apl-platser och svårt att få elever till tekniska inriktningar. Det var några hinder som togs upp under ett samtal om yrkesutbildning.
Arbetsmiljöansvar Skolornas yrkesprogram behöver se över risker som elever kan drabbas av och som kan ge livslånga sjukdomar. Det kan vara exponering av kemiska eller att andas in cementdamm.
Lärarbrist Academedia har lanserat en kampanj för att få fler yrkesverksamma att utbilda sig till yrkeslärare. Bland annat medverkar lärare och elever från Praktiska Gymnasiet.
Reportage Elever på Realgymnasiet är garanterade jobb på hotell och i fordonsbranschen. Det är superviktigt för vår kompetensförsörjning att få in människor tidigt, säger Ann Mårder på hotellkedjan Strawberry.
Krönika Att få genuina tack från föräldrar som ser jobbet jag gjort för deras barn är något som ger mig välbehövd energi. Det skriver yrkesläraren Fabricio Gatica.
Arbetsmiljö Tid för kärnuppdraget undervisning. Tre lektioner per dag och det ska finnas tid för reflektion, förberedelser och lunch. Det är yrkeslärares åsikter om hur ett bra schema bör se ut.
Lektionstipset Uppgifter utan slut, quiz och variation mellan att eleverna får jobba själv och i grupp. Det använder den prisbelönade yrkesläraren Martin Harari Thuresson i sin klass.
Annat Frustrationen över att känna sig tvungen att prioritera administrativa ärenden i stället för förberedelser för undervisningen tär sannerligen på en lärares etiska kompass. Det skriver yrkesläraren Therese Blomqvist.
Arbetsbelastning Drygt var fjärde utbildad yrkeslärare jobbar inte längre som lärare. Andelen är högre än för någon annan lärargrupp. Men det är inte lönen som får dem att lämna skolan. – Nej, det är brister i arbetsmiljön, säger yrkesläraren och huvudskyddsombudet Peter Olsson. Många går rentav ner i lön på nya jobbet.
Fortbildning Alla lärare på Djurgymnasiet i Stockholm får 5 000 kronor per år öronmärkta till fortbildning. Ledningen är tydlig med att det är lärarna själva som vet vilken kompetensutveckling de behöver.
Reportage Det sprutar grus när eleverna Lukas Berglind och Linnea Johansson kör varv efter varv på Solvallas anrika travbana. Centralt i deras utbildning på travgymnasiet är att både kunna sköta en häst och att lära sig att träna hästar för travtävlingar.
Budgetpropositionen Satsningar på yrkesvux och yrkeshögskola och ett försök med en ny form av yrkesutbildning på gymnasienivå. Det föreslår regeringen i budgeten för nästa år. Johan Pehrson (L), betonar behovet av yrkesutbildade inom industrin, vården, tågtrafiken och restaurangbranschen.
Sveriges lärare Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén välkomnar att arbetsmarknaden nu får ett större inflytande över utbudet av gymnasieprogram. Men det behövs satsning på vägledning och andra förändringar.
Annat Yrkesprogram är ingen slutstation. Och det är tråkigt att många unga missar möjligheten som en yrkesutbildning ger. Det betonar Elias Larsson, som tillsammans med andra yrkesutbildningsambassadörer har besökt över hundra skolor i år.
Skollagen Skollagen har ändrats så att arbetsmarknadens behov ska vägas in i utbudet av gymnasial utbildning. Nu behöver eleverna vägledas tidigt så att de vet vilka förutsättningar det finns till arbete efter olika program, kommenterar Therese Guovelin på LO.
Elevhälsa Fler gymnasieelever än någonsin tidigare har fått sitt studiebidrag indraget på grund av ogiltig frånvaro. Indraget bidrag är vanligast på fristående skolor.
Lektionstipset Yrkesläraren Sanne Malm-Mark har jobbskuggat lärare och tagit del av hur vården fungerar på Irland. Erfarenheterna kan hon använda i undervisningen. Inte minst när det gäller förståelse för olika kulturer.
Pedagogik Bra med förändringen och statusen på yrkesprogram kanske ökar. Det är några synpunkter på att högskolebehörighet snart ingår som grund på yrkesprogram.