Sveriges Lärare: Slopa undantaget för yrkeslärarleg

Sveriges Lärare vill styrka yrkesläraryrkets attraktionskraft med hjälp av krav på legitimation, berättar Robin Smith, vice ordförande för Sveriges Lärare. Foto: Stock adobe.

Sveriges Lärare vill att det nuvarande undantaget för legitimation för yrkeslärare tas bort. Det är en av punkterna deras kravlista till regeringen. Och att en utredning ska tillsättas för att utreda frågan.

I dagsläget har 53,1 procent av alla yrkeslärare legitimation. På vissa program ligger siffran runt 30 procent. Ändå har det länge varit tyst om legitimation för yrkeslärare. Men inte längre. Nu vill Sveriges Lärare att det nuvarande undantaget för legitimation för yrkeslärare slopas. Det är en av punkterna på Sveriges Lärares kravlista till regeringen, där man kräver att en utredning tillsätts för att se över frågan.

Syftet med krav på legitimation för yrkeslärare är att stärka skolans kvalitet och läraryrkets attraktionskraft, förklarar Robin Smith, vice ordförande för Sveriges Lärare.
– Vi anser att grundtanken med legitimation är att alla elever ska ha rätt till undervisning av behöriga lärare. Kraven på behöriga lärare på yrkesprogrammen bör inte vara lägre än för andra program, säger han och tillägger att det trots allt är snart tio år sedan legitimationen infördes.

– Nu är det dags att utvärdera den reformen och se hur den har fallit ut, för det finns områden som kan förstärkas och förbättras.

Dubbla karriäridentiteter

Det är redan ont om yrkeslärare, och dessutom ökar behovet för varje dag som går.
Hur ska lärarna räcka till om undantaget tas bort?
– Det finns flera aspekter att beakta här. En är att 30 procent av de utbildade yrkeslärarna i dag arbetar utanför skolan, vilket ofta beror på villkorsfrågor som arbetsmiljö och lön.
Yrkeslärarna har ofta dubbla karriäridentiteter, som man brukar kalla det, vilket gör att de kan välja en karriär inom själva yrket. För att behålla behöriga lärare inom skolan måste yrkeslärartjänsterna vara attraktiva.

Huvudmännens ansvar

En orsak till att en yrkeslärarutbildning inte alltid lockar kan vara att den inte alltid leder till högre lön, samt att studierna inte alltid bekostas av skolan.
Hur kan huvudmännen bidra till att fler yrkeslärare får legitimation?
– Det är viktigt att sätta press på dem och erbjuda incitament för att de anställda ska kunna skaffa sig legitimation. Ett sådant incitament kan vara statliga bidrag. Det nuvarande undantaget skapar inte tillräckliga incitament för att anställda ska söka legitimation, vilket är en del av varför vi anser att undantaget bör tas bort.

Krånglig ansökningsprocess

Även ansökningsprocessen kan upplevas som krånglig, eftersom yrkeskunskaperna ska valideras utifrån olika parametrar. Dessutom kan man behöva läsa upp sina betyg för att få högskolebehörighet.
Att den nuvarande ansökningsprocessen är ett hinder är Sveriges Lärare fullt medvetna om.
– Det är en stor utmaning. Den nuvarande ansökningsprocessen är komplicerad, och många som skulle kunna kvalificera sig till utbildningen stängs ute, säger han och berättar om en konferens som Skolverket anordnade, där branschfolk och Universitets- och högskolerådet fanns på plats.
– Vi kom fram till att den svåra ansökningsprocessen hindrar många potentiella sökande, vilket bör vara en av de frågor som utredningen tittar på.

Hur snabbt vill ni att förändringar ska genomföras?
– Vi anser att det är viktigare att göra rätt än att göra det fort. Vi vill att regeringen utreder hur det här kan genomföras och att en tidsplan tas fram.

Sveriges Lärares kravlista till utbildningsdepartementet

  • Skrota undantagen på legitimationskrav för Waldorf-lärare och lärare som undervisar på engelska i andra ämnen än språkämnen samt för modersmåls- och yrkeslärare.
  • Huvudmännen ska enligt skollagen bli skyldiga att anmäla lediga lärartjänster med en viss omfattning till Arbetsförmedlingen så att legitimerade lärare kan söka dem. Tjänsten ska vara öppen tills den är tillsatt med legitimerad lärare.
  • Skollagen ska kräva att anställning i första hand erbjuds legitimerade lärare. Även tidsbegränsade anställningar bör i fortsättningen erbjudas till sökande med legitimation, om det inte finns vissa särskilda skäl.
  • Arbetsrättsliga sanktioner, som skadestånd, mot arbetsgivare som avstår från att utlysa lärartjänster eller som anställer obehöriga i strid med skollagen. 
  • Max sex månaders anställning för obehöriga, i stället för dagens 12. 
  • Behöriga lärare ska ha företräde till fortsatt anställning vid nedskärningar. Skollagen ska ändras så att det blir tydligt att legitimerade lärare inte kan omplaceras i annat arbete eller sägas upp på grund av arbetsbrist så länge huvudmannen har obehöriga anställda på sådana tjänster.
  • Hårdare inspektioner. Skolinspektionen ska kontinuerligt granska att reglerna uppfylls, även efter tips från enskilda lärare eller allmänhet.

LÄS MER:

Därför brister APL-samarbetet

”Låt branscherna fatta beslut om yrkesprogrammen”

Gymnasievalet: Dålig koll på yrkesprogrammen