”Ska obehörigas elever ansvara för framtiden?”

Vill vi verkligen att våra elever, med hjälp av 47% obehöriga yrkeslärare, ska utveckla Sverige och vara de som bygger våra hus, tar hand om våra gamla, kör våra 34 meter långa lastbilar på ett trafiksäkert sätt eller lagar våra elbilar? Så ser det tyvärr ut på många håll, vilket accepteras utan motstånd. Hade vi däremot debatterat sjukvården så hade det varit oacceptabelt att vi skulle få en hjärtklaff opererad av en olegitimerad läkare.

Den centrala frågan i debatten om legitimation för yrkeslärare är: Är vi inte skyldiga eleverna en garanterad lägsta kunskapsnivå hos lärarna, med hjälp av en lärarlegitimation? Vi yrkeslärare förfogar över cirka hälften av yrkeselevernas undervisningstid, under en period som är avgörande för elevernas framtida utveckling. I vissa utbildningar satsar vi upp mot 300 000 svenska kronor per elev, ofta med undervisning av en obehörig lärare.

Ett myndighetsutövande

Pedagogik är en stor sak i skolan men vi vill påstå att det är en gigantisk sak i yrkesutbildningen. Många elever är skoltrötta eller behöver olika anpassningar. Och då pratar vi inte om skärmväggar och hörlurar som anpassningar, utan om ett helt annat sätt att leverera en lektion på. 

Vårt yrke, precis som alla andra lärares, är ett myndighetsutövande och vi lärare förväntas ta eleverna så långt vi kan med hjälp av yrkesdidaktik. Vi ska också, så subjektivt vi kan, värdera deras utbildning mot Skolverkets styrdokument och ge dem betyg i linje med andra lärares betygssättning, på andra skolor. Det kallas likvärdighet.

Det finns en lösning

Vi inser givetvis att rekryteringen är en svår nöt att knäcka men att anställa obehöriga lärare på tillsvidareanställning löser inte skolans problem. Vi ser flera möjliga lösningar på problemet:

• Alternativ 1. Avskaffa lärarlegitimationen helt för yrkeslärare. Detta skulle innebära att våra ungdomar får förlita sig på att huvudmän och rektorer upprätthåller en acceptabel nivå på den utbildande personalen och förmodligen skulle de mest högljudda i branscherna få mest gehör. Troligen skulle vissa ställen i Sverige kunna rekrytera väldigt duktiga lärare och andra ställen får nöja sig med vad de får.
• Alternativ 2. Stärk lärarlegitimationens värde genom att införa två sorters tjänster. De med lärarlegitimation har huvudansvar och full behörighet att genomföra de pedagogiska planeringarna, och de obehöriga arbetar som lärarassistenter eller instruktörer vid praktiskt arbete där det krävs två lärare eller flera. Självklart måste lönegapet vara så stort att det känns angeläget att satsa på högre studier och det kan inte vara de futtiga 2 000 kronor i skillnad som man kan se på flera ställen idag.

Lägsta kunskapsnivå

Problemet med alternativ ett är att det blir detsamma som råder i dag. Det är endast huvudmän och rektorer som bestämmer lägsta kunskapsnivå på yrkesläraren och vad vi har konstaterat är denna i vissa fall obefintlig. Vad vi förstår så vågar varken skolledningar för friskolan eller kommunala skolledningar ta debatten utan hänvisar till skollagen (2010:800). Vi vet att enskilda rektorer i deras verksamhet kämpar hårt i denna fråga och vill, om de kan, rekrytera behörig personal med lärarlegitimation, men vi vet också att många skolledare struntar i detta eller inte följer dessa riktlinjer.

Vi har ställt den här frågan till Skolverket: Vad är lägstanivån för en obehörig yrkeslärare på gymnasiet? Vi hänvisade till vad vi har sett – att kunskapen är noll, men Skolverket har valt att inte svara. Vi anser att det är dags för en omfattande utredning om lärarkvaliteten inom yrkeslärarkåren och om lämpliga åtgärder för att säkerhetsställa den för våra elevers framtid.

Magnus Svensson och Åke Nilsson, legitimerade yrkeslärare i Kalmar.

• Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Yrkesläraren.

LÄS ÄVEN:

”Rektorer söker aktivt obehöriga yrkeslärare”

Sveriges Lärare: Slopa undantaget för yrkeslärarleg

Knäpptyst om yrkeslärarleg