”Rektorer söker aktivt obehöriga yrkeslärare”

När den legitimerade yrkesläraren Åke Nilsson sökte jobb på ett gymnasium i Kalmar, valde rektorn att anställa en obehörig lärare – något som är långt ifrån ovanligt, berättar han.
– Rektorer anstränger sig inte för att få behöriga lärare, man låter till och med bli att anställa oss. Att vara legitimerad i dag är ingen fördel. Du kan slänga din legitimation i papperskorgen. Den är inte värd någonting, säger Åke Nilsson, nypensionerad yrkeslärare med 28 års erfarenhet som lärare på fordons- och transportprogrammet.

– Som det ser ut nu kan en rektor i princip anställa en person som går förbi på gatan utan några följder.

Sveriges Lärare är högst kritiska till ett sådant förlopp, berättar Veera Littmarck, chefsjurist på Sveriges Lärare.

– Bekymret är att vi har en lucka i lagstiftningen, eftersom det finns ett undantag i legitimationskravet för yrkeslärare. I dag är det tillåtet att tillsvidareanställa yrkeslärare, även om de saknar legitimation. 

I en kravlista till regeringen skriver Sveriges Lärare att de vill att arbetsgivare som anställer obehöriga i strid med lagen ska betala skadestånd, och att det nuvarande undantaget för legitimation för yrkeslärare ska fasas ut.  

Det är ju framför allt eleverna det handlar om.

Enligt Åke Nilssons erfarenhet är det ofta svårt att hitta annonser som utlyser yrkeslärartjänster. Rektorer söker mer eller mindre aktivt obehöriga lärare.
– Man lägger ut annonser på ett sådant sätt att man inte hittar dem, säger Åke Nilsson.

Det här är ytterst bekymmersamt, anser han. Det är ju framför allt eleverna det handlar om. Därför är en utbildning i pedagogik enormt viktig.

– 40 procent av mitt jobb handlar om att förmedla yrkeskunskap. Resterande 60 handlar om pedagogik, att tolka läroplanen, strukturera undervisningen och presentera den så att eleverna förstår. Det kan du inte hantera om du saknar lärarutbildning.

Samtidigt har han förståelse för att det kan finnas obehörig personal.

– Men då bör det vara en skillnad på tjänst. De kan finns med och arbeta med en behörig lärare i praktiska moment. Men inte självständigt i undervisande sammanhang. Då får vi en naturlig statushöjning på legitimationen, vilket är värt att sträva efter.

Främst huvudmannaproblem

Åke Nilsson menar att det finns ett förhållandevis okomplicerat sätt att minska antalet obehöriga lärare. Han ser det främst som ett huvudmannaproblem.

– Jag tycker att man enbart ska anställa personer som har tillräckliga grundkunskaper för att kunna valideras till en yrkeslärarutbildning. Sedan ska rektorn skriva ett anställningsavtal med den yrkesläraren där skolan släpper 25 procent av den nyanställdas arbetstid till studier, och står för kostnaderna. Då kommer den läraren vara behörig inom två-tre år, säger han och fortsätter:

– Det är ju inte några problem att tillsätta folk, problemet är att man inte vill lägga ner resurser på att ge yrkeslärare möjligheter att bli behöriga. Och det är det som måste upp i debatten.

En stigmatiserad grupp

Även Peter Muskos, yrkeslärare på på el- och energiprogrammet i Luleå, anser att huvudmän borde ställa krav på att yrkeslärarna ska bli behöriga för att tillsvidareanställas och att det ska finnas ett krav på pedagogisk utbildning.

– Samtidigt har många obehöriga så dåliga ämneskunskaper att de inte klarar en validering i något ämne. Konsekvensen har blivit att yrkeslärare är stigmatiserade som grupp bland lärare och skolledare då de flesta saknar akademisk utbildning och inte heller behärskar yrkesspråket.

De flesta är olegitimerade vilket leder till att rektorer anställer ”nå`n snickare”, konstaterar han.

– Att vara yrkeslärare utan utbildning går jättebra i dag. Pedagogik är inte viktigt. Att bli yrkeslärare har blivit något som alla kan bli. Samtidigt ska en lärare som undervisar i matte på grundskolenivå ha en massa akademiska poäng.

– Så ser det ut i Finland. Där krävs den högsta utbildningen inom yrket vilket är en treårig YH utbildning till byggmästare, exempelvis, med mästerbrev i något hantverksyrke, plus pedagogisk utbildning. Men många av dagens yrkeslärare som är utbildade rörmokare eller bilreparatörer saknar ofta intresse för akademiska studier. Läraryrket blev snarare en lätt väg till inkomst.

Värdesätter inte pedagogik

I dag ser huvudmän inget värde i pedagogiska kunskaper – i så fall skulle de inte tillsvidareanställa en person som inte har rätt kompetens, anser Peter Muskos, som tycker att rektorer ska bli ansvariga för att redovisa hur många lärare på skolan som har legitimation.

– Den redovisningen måste vara helt öppen för vårdnadshavare och elever i samband med att de ska välja skola och program. Incitamentet blir då att kunna visa upp att man har bra lärare, för ingen vill väl utbildas av okunniga?

Peter Muskos brukar hålla koll på jobbannonserna i Luleå i syftet att undersöka vad rektorer kräver vid anställning av ny personal. Nyligen sökte Luleå gymnasieskola en lärare till vård- och omsorgsprogrammet, där ingen pedagogisk utbildning efterfrågas. Rektor Urban Nordh svarar på vad det beror på.

– Vi hittar inte legitimerade vårdlärare. Fast om en behörig lärare skulle söka så skulle den prioriteras. Men det handlar också om personliga egenskaper, den anställda ska ju även passa i arbetslaget, säger Urban Nordh och berättar att deras yrkeslärare ibland får studera till yrkeslärare på 20-25 procent, när verksamheten tillåter.

Ansvarig för en människas liv

I en tidigare artikel i Yrkesläraren betonar Peter Muskos att en yrkeslärare har precis samma ansvar för bedömning och för att följa läroplanen och skollagen som alla andra lärare. Och att betygssättning är en myndighetsutövning.

– Det påverkar elevernas framtid och möjlighet att få jobb. Man är i princip ansvarig för en människas liv. Om eleverna inte kan det de ska när de kommer ut så har man bidragit till att en person har kastat bort ett antal år av sitt liv.

LÄS MER:

Yrkesläraren: Legitimation bör vara en självklarhet

Sveriges Lärare: Slopa undantaget för yrkeslärarleg