Minskad utslagning med nytt betygssystem

Utredningen ”Ett likvärdigt betygssystem” har nyligen överlämnats till regeringen. Utredaren Magnus Henrekson menar att dagens betygssystem inte ger lärare förutsättningar att sätta nationellt likvärdiga betyg. En stor förändring blir en tiogradig betygsskala där betygen 1 till 3 är mindre godtagbara kunskaper i ett ämne. I dag krävs det fler godkända betyg för att komma in på ett nationellt högskoleförberedande program jämfört med ett yrkesprogram. Men betygsutredningen föreslår nu samma behörighetskrav för samtliga nationella program med ett meritvärde på minst 4. Det betyder att man kan ha lägre betyg än 4 i några ämnen om andra ämnen kompenserar med högre betyg.

Utslagningseffekten försvinner

Sveriges Lärare är en av flera remissinstanser som nu tar del av alla förslag för att så småningom lämna in sitt remissyttrande.

– En aspekt som inte berörs i betänkandet är om man ska ha differentierade krav för att komma in på ett visst program. Att man ska behöva 4 eller högre i vissa ämnen, till exempel i matematik för ett program med sådan prägel. Sveriges Lärare vill att även en sådan lösning utreds, säger Robin Smith, som är förste vice ordförande för Sveriges Lärare.

Han menar att betygsutredningens förslag innebär att utslagningseffekterna till viss del försvinner genom att betyget F tas bort.

– I dag har vi problem med att många ungdomar inte får behörighet till gymnasiet, vilket ger utslagning. Detsamma gäller att många inte går ut gymnasiet med fullständiga betyg. Det beror bland annat på att vi har F som en skarp gräns, säger Robin Smith.  

Motverka glädjebetyg

Ett förslag är att nationella slutprov ska införas för att kalibrera elevernas betygsvärde i grundskolan och gymnasiet. Det är ett sätt att motverka glädjebetyg och nationellt olikvärdiga betyg. Elever som går på yrkesprogram och som har valt bort den grundläggande högskolebehörigheten behöver inte genomföra de nationella slutproven då de blir frivilliga där. På yrkesprogram införs fem skriftliga nationella slutprov medan elever på högskoleförberedande program får sex till åtta prov. Proven görs i gymnasiegemensamma ämnen.

– Det blir viktigt med slutprovens utformning så att kunskaper, förmågor och färdigheter testas på ett legitimt sätt. Det måste man vara vaksam på, säger Robin Smith.

Krävs goda förutsättningar

Enligt förslaget ska det nya betygssystemet införas i gynmasieskolan från hösten 2027. Två år efter reformen Gy-25, som införs nu i höst.

– Betygsreformen ska inte påverka det huvudsakliga syftet med Gy-25, som innebär en ämnesutformad gymnasieskola. Det som krävs, men som tyvärr ofta saknas, är tid och resurser för implementering. Det är viktigt att lärarna får tid tillsammans för implementering.

Enligt betygsutredningen ska introduktionsprogrammet programinriktat val ska tas bort. Utredningen beskriver också de nya yrkesutbildningarna som tidigare har föreslagits i utredningen ”Fler väga till arbetslivet”. Utredningen anser att behörighetskravet till de yrkesutbildningarna ska vara ett meritvärde på 1.

LÄS MER:

Förslaget: Så blir den nya yrkesskolan

Efter utredningen: Så blir det nya betygssystemet

Allt färre tar examen från yrkesprogram