”Låt branscherna fatta beslut om yrkesprogrammen”
Forskaren Alexandru Panican och Johan Olsson på Svenskt näringsliv poängterar hur angeläget det är att ta tag i frågor som rör yrkesprogrammens framtid. Foto: Örebro universitet, Stefan Tell och Stock adobe.
Arbetsmarknad Sverige riskerar att stå inför en brist på 230 000 yrkesarbetande personer år 2040, enligt siffror från Svenskt näringsliv. De tror att läget skulle ljusna om branscherna får större inflytande över yrkesprogrammens innehåll och utformning.
Tre av fem företag har rekryteringsbehov. Särskilt företag inom energi, el, teknik, IT och vård. Det visar en undersökning från Svenskt Näringsliv med titeln ”Kompetens – var god dröj”.
Johan Olsson, som arbetar med frågor inom kompetensförsörjning på Svenskt näringsliv, ser ett stort behov av ökad kontakt mellan yrkesprogram, arbetsgivare och de olika branscherna för att komma tillrätta med problemet. Ett sådant samarbete skulle säkra utbildningarnas kvalitet, relevans och attraktionskraft, skriver Svenskt näringsliv i sin rapport.
– Vi behöver ett större branschinflytande över utbildningarna. Om man tittar på andra länder, exempelvis Tyskland, så har branschen betydligt större inflytande över både innehåll och utformning av programmen. Branscherna ska inte bestämma allt, men de har störst kompetens när det kommer till anställningsbarhet, säger Johan Olsson.
I dag är branscherna bara rådgivande.
– Vi tycker att de ska kunna fatta beslut om utbildningarnas innehåll.
Brist på rätt kompetens
I dag har 45 procent av företagen någon form av samverkan med en utbildningsnivå, visar undersökningen. Och att behovet av arbetskraft varierar mellan olika regioner och branscher, något som Skolverket har försökt att lösa med hjälp av ett regionalt planeringsunderlag som ska hjälpa huvudmännen att dimensionera sina utbildningar.
Rapporten visar också att sju av tio företag har svårt att hitta rätt kompetens och att den största utmaningen vid rekrytering är bristen på personer med rätt yrkeserfarenhet. När det gäller utbildningsnivå efterfrågar nästan hälften av företagen kompetens motsvarande gymnasiala yrkesprogram eller vuxenutbildningar.
Yrkesverksamma inom ett respektive fem år
Professorn Alexandru Panican, forskare i socialt arbete vid Örebro universitet, berättar att cirka 25 procent av dagens elever avslutar sina studier utan gymnasiekompetens. Dessutom har andelen elever som tar examen från yrkesprogrammen inom tre år minskat från 75,9 procent i fjol till 74,7 procent i år. Enligt Svenskt näringsliv bör antalet elever öka med 20 000 per år för att möta arbetsmarknadens behov. Annars riskerar Sverige att stå inför en brist på 230 000 yrkesarbetande personer år 2040.
– Egentligen har vi gott om jobb i flera branscher. Men examen utgör en grundförutsättning för etablering på arbetsmarknaden, säger Alexandru Panican i en tidigare artikel i Yrkesläraren och konstaterar att problematiken allra främst handlar om att alldeles för få elever studerar på yrkesprogram.
Personliga egenskaper
Han tror att en av flera lösningar är att utveckla och sprida collegekonceptet som innebär ett partnerskap mellan arbetsgivare, kommuner, skolor och facket.
– Fördelen är att arbetsgivare kan påverka utbildningsinnehållet för att göra utbildningen ännu mer relevant för en etablering
En ytterligare slutsats i rapporten är att personliga kvalitéer värderas högt av arbetsgivare:
”Personliga egenskaper väger tungt när företagen söker medarbetare. Bristande yrkeskunskaper är lättare att komplettera än bristande motivation. En föränderlig arbetsmarknad ställer höga krav på flexibilitet och förmågan att lära om och lära nytt i det livslånga lärandet.” står det i rapporten.
- Svenskt näringsliv har tagit fram sidan Gymnasiepejl där man kan se hur det har gått på arbetsmarknaden för elever som har studerat och avslutat olika gymnasieprogram.
- Svenskt näringslivs rapport: Kompetens – var god dröj
LÄS MER:
Fler söker yrkesprogram – men utmaningar kvarstår
