”Lärare behöver tid, struktur och förutsägbarhet”

Lärarens första arbetsvecka utan elever. En tid fylld av möjligheter för förberedelser och planering inför det kommande läsåret. Men skam till sägandes så är skolans realitet allt för ofta en annan. Känslan av att springa i motvind är för många ett faktum.

Istället för en produktiv och givande period blir det ofta en vecka fylld av vanmakt och stress utan dess like. De dåliga förutsättningarna präglas av onödiga möten, utan vare sig finess eller innehåll och dessutom en skrämmande kort framförhållning gällande nya uppgifter och direktiv. I skolans värld finns det nämligen en härlig oskriven lag om att lärarna ska kunna trolla med knäna.

Mötets översvämning är ett återkommande tema. Lärare som behöver använda sin dyrbara tid till lektionsplanering och förberedelser tvingas i stället sitta fast i långa outhärdliga möten som ofta saknar syfte och konkreta mål.

Stressig tillvaro

Den värdefulla tiden som skulle kunna användas till att planera och skapa försvinner helt enkelt i byråkratins snårskog. Resultatet är att en tid som knappt hinner förnimmas, inte respekteras och försvinner bort i den stora skoletern. Frustrationen över att känna sig tvungen att prioritera administrativa ärenden i stället för förberedelser för undervisningen tär sannerligen på en lärares etiska kompass. Å för att inte tala om den bristfälliga strukturen som många lärare upplever som en härlig grädde på moset. 

I stället för att erbjudas en klar och tydlig översikt över vad som förväntas under veckan, blir lärarna överrumplade av plötsliga uppgifter och ändringar som de inte haft möjlighet att förbereda sig inför. Detta skapar en minst sagt stressig tillvaro där lärare kämpar för att jonglera sjuttioelva arbetsuppgifter samtidigt. Ökad puls är ett faktum när de osäkert står inför vilka uppgifter som skall dyka upp härnäst. Lärare förväntas kunna trolla fram både tid och lösningar. Denna kaosartade start resulterar i att lärarna energimässigt ligger back redan innan skolklockan ringt in, men leverera högkvalitativ, differentierad och individanpassad undervisning ska de fanimej lyckas göra!

Enbart förlorare

För att skapa en gynnsam miljö för både lärare och elever måste skolan prioritera att ge lärarna den tid, struktur och förutsägbarhet de behöver för att kunna utföra sitt arbete på allra bästa sätt. För att inte tala om yrkeslärarna som inte bara ska klara av att undervisa i det berörda ämnena utan de behöver även ha en viss typ av extra mental energi. Den energin som behövs för att kunna representera yrkesrollen som eleverna faktiskt ska vilja identifiera sig med. När yrkeslärarna sedan väl ska ut och undervisa och dessutom bedriva sin apl så får många kriga om både tid och brist på material. Då är det hett om öronen. 

Problemet i många skolor är att när pengapåsen får sätta förutsättningarna blir lösningen sällan varken vacker, adekvat eller realistisk. Klokt nog så skippade faktiskt vår skola alla onödiga möten detta år just för att ge oss lärare mer tid men denna befrielse råder som de flesta nog är varse om inte i alla skolor. Jag anser att det inte är en liten ynka sekund för sent att omvärdera och omstrukturera den inledande arbetsveckan för lärare så att den kan bli en tid för förberedelser och planering. Istället för en andan i halsen kamp mot tuffa förutsättningar. I en sådan strid finns det nämligen inte bara en förlorare, utan tre! Eleverna, lärarna och samhället!

 

Therese Blomqvist, yrkeslärare.