Från ointresse till att ta egna initiativ. Det är en process som jag tror att många yrkeslärare får uppleva i arbetet med elever. Och det, om något, är stort, skriver Anna-Karin Hallonsten.

”Det är fan jävligt gött här på elprogrammet!” ”Hur kan du veta ALLT?” Och ”Tack för en trevlig lektion och trevlig helg”! Så svarade tre yrkeslärare på vår Facebook-fråga: Vilken är den bästa elevkommentaren du har hört den här terminen?

Att yrkeslärare får vara med om många fina stunder i sin vardag är det ingen tvekan om. Ibland smått ironiska. Men också tuffa situationer som ofta förvandlas till en kamp för att motivera elever att vilja ta sig framåt – för det kräver både tid och resurser.

Flera yrkeslärare som jag har haft kontakt med beskriver den starka känsla som uppstår när en elev går från ointresse till att ta egna initiativ. Förmodligen gäller det alla landets lärare men sådana historier har inte lyfts fram i samma utsträckning när jag har intervjuat lärare på andra program. Och just att få vara med om sådana erfarenheter kan jag bli lite avundsjuk på.

Dags att visa världen framsteg

Nästa tanke är att tidningen Yrkesläraren faktiskt kan bidra med att sprida de här framstegen. Här är det dags för oss att steppa upp ett snäpp. Och allra helst med er hjälp: Hör av er och berätta om vad som händer hos er och vad ni är stolta över! För yrkesprogrammen är en het fråga just nu. Regeringen har lagt fram utredningen ”Fler vägar till arbetslivet” med förslag om nya yrkesprogram utan krav på behörighet, och med mindre teoretisk undervisning. Här uppstår många frågor: Kommer de nya programmen öka chansen till sysselsättning? Kan mindre teori påverka förmågan att ta till sig praktiska kunskaper? Kommer de nya programmen attrahera dagens ungdomar? Helt klart är att politiker och samhället är i behov av era synpunkter. Och fler framgångshistorier.