Gymnasievalet: Dålig koll på yrkesprogrammen

Mikaela Zelmerlööw, undervisningsråd på Skolverket, berättar om utmaningarna att få fler att välja yrkesprogram.

Yrkesprogrammen Gymnasievalet pågår för fullt. I dag ingår de kurser som krävs för att söka till högskola i alla program. Och skollagen har ändrats, med målet att få fler att välja yrkesprogram. Ändå vet inte 38 procent av de elever som deltagit i undersökningen ”Gymnasierapportsval 2024” om de kan få högskolebehörighet på yrkesprogrammen.

AHOBA

Anna-Karin Hallonsten och Björn Andersson

Igår 11:59

Nu är 124 300 niondeklassare mitt uppe i processen att välja program inför gymnasiet. För vissa kanske det är deras första stora livsbeslut. Enligt årets ”Gymnasierapportsval 2024” är nästan en tredjedel av eleverna rädda för att göra fel val.

”Gymnasierapportsval 2024” visar att 12 procent av eleverna är ”mest intresserade” av yrkesprogram. Medan 17 procent är intresserade av både yrkes- och högskoleförberedande program.

Men behovet av yrkesarbetare är stort i landet, vilket har lett till förändringar för att öka möjligheterna till jobb och framtida studier även för den som väljer yrkesprogram. Sedan höstterminen 2023 ingår de kurser som krävs för grundläggande behörighet till högskola i alla program, om eleven inte aktivt väljer bort dem. Dessutom har skollagen ändrats. Nu ska elevplatserna på yrkesprogram matchas med arbetsmarknadens behov av kompetens i större utsträckning än tidigare. Därmed kommer det att bli fler platser på vissa yrkesprogram.

Källa: Undersökningen "Gymnasierapportsval".

En utmaning är att få elever att söka till de program där det finns goda möjligheter till jobb. Vård- och omsorgsprogrammet samt industritekniska programmet är två områden där söktrycket skulle behöva öka, enligt Skolverkets planeringsunderlag.

– Vi ser ju att det finns risk för brist på gymnasialt yrkesutbildade framöver. Men det är ofta lättare att plugga vidare till ett akademiskt yrke efter att ha gått ett yrkesprogram än att skaffa sig en yrkesutbildning efter ett högskoleförberedande program, säger Mikaela Zelmerlööw undervisningsråd på Skolverket i ett pressmeddelande.

Ändå är 38 procent av eleverna osäkra på om de kan få högskolebehörighet på gymnasiets program, enligt Gymnasierapportsval. Och 10 procent känner att det är svårt att veta vad de kan bli efter olika gymnasieval.

Minska risken att överutbilda

I år är första gången som arbetsmarknadens behov, i olika regioner, ska vägas in i dimensioneringen av de olika gymnasieprogrammen.

Vad ska väga tyngst, elevernas önskemål eller arbetsmarknadens behov?

– Båda ska vägas in och det är inte kvantifierat i vilken utsträckning. Tidigare har det varit elevens behov som har varit avgörande för dimensioneringen. Nu blir det färre platser där arbetsmarknadens behov inte är så stort för att man inte ska överutbilda inom vissa områden, svarar Mikaela Zelmerlööw.