Nyberg: Fortsätt även när det är tråkigt
Krönika Häromdagen när jag och mina kollegor förfasade oss över ungdomars oförmåga att vara uthålliga, var det en som ifrågasatte hur vår egen uthållighet egentligen är. Är det så att deras rastlöshet rubbat av sig på oss? skriver yrkesläraren Malin Nyberg.
Att tonåringar generellt är trötta, protesterar mot äldre generationer och hellre ägnar sig åt något annat än skolarbete är inte något nytt. Så har det alltid sett ut och det är något vi lärare fått hantera i alla tider. Något som jag däremot upplever som relativt nytt är att eleverna har sämre uthållighet än tidigare. Min upplevelse är inte unik. Enligt en undersökning gjord av tidningen Yrkesläraren (nr 3, 2024) svarar 93 procent av 5 000 lärare att elevernas ”uthållighet att utföra en uppgift i skolan har försämrats”. Vad har då detta för betydelse kan man fråga sig, spelar det någon roll att eleverna har sämre uthållighet? Ska vi bli oroliga på riktigt eller är det återigen något nytt som vi vuxna får moralpanik över?
Öva, öva och öva
Slår man upp ordet uthållighet i en synonymordbok betyder det tålamod, envishet, styrka, motståndskraft och ihärdighet. Enligt psykologen, forskaren och författaren Angela Lee Duckworth är det varken talang, ambition eller intelligens som är avgörande för en persons framgångar i skolan. Duckworth fann i sin forskning att det snarare handlar om att det är personens ”grit” som avgör om en elev lyckas eller inte. Grit kan översättas med kämparanda och förmågan att arbeta uthålligt mot ett långsiktigt mål. Har man grit arbetar man alltså ihärdigt, envist och med tålamod mot målet, trots eventuella motgångar.
Mycket av det vi gör i skolan handlar just om att nå ett mål som ligger långt fram i tiden och att fortsätta framåt trots att det är svårt eller tråkigt. I skolan behöver eleverna dessutom öva, öva, öva och ofta på något som de inte själva valt. Detta gäller även när vi kommer ut i arbetslivet. Många arbetsuppgifter kan upplevas som repetitiva, utmanande och tråkiga och vi behöver trots det utföra dem. För att inte tala om vardagslivet hemma, där vi dagligen måste utföra många repetitiva och ”tråkiga” vardagssysslor. Att vara uthållig har med andra ord betydelse för en människa både i skolan och i livet.
Väljer bort jobbiga uppgifter?
Häromdagen när jag och mina kollegor förfasade oss över dagens ungdom och deras oförmåga att vara uthålliga, var det en som ifrågasatte hur vår egen uthållighet egentligen är. Är det så att vi hängt på eleverna, att deras rastlöshet rubbat av sig på oss, att vi utan att vi tänkt på det anpassat oss till dem? Undviker vi kanske ”jobbiga” skoluppgifter, repetitiva uppgifter eller uppgifter som just utmanar elevernas uthållighet?
Att hantera elevers trötthet, protester mot äldre generationer och avsaknad av motivation att utföra skolarbete är ju faktiskt en lärares expertområde. Detta gör vi dagligen och det har vi gjort i alla tider. Att hantera och navigera elevers uthållighetsproblem påminner om och skiljer sig egentligen inte åt från det arbete vi alltid gjort. Jag tror dock att vi i dag behöver vara extra uppmärksamma på att se till att vi inte ger vika och ”hänger på” elevernas eller samhällsutvecklingen för mycket. För uthållighet är något vi alla behöver. Vi får helt enkelt fortsätta utmana och låta eleverna öva, öva, öva – även på det de tycker är tråkigt eller svårt.
