
Stefan Johansson och Mehdi Ghulami på byggarbetsplatsen på Södermalm i Stockholm. Deras arbetsgivare Veidekke har ansökt om att gå med i satsningen på inkluderande apl. Foto: Oskar Omne
Mehdi Ghulami kom till Sverige som ensamkommande flykting år 2016. Efter utbildning på bygg- och anläggningsprogrammet har han nu fått jobb i byggbranschen. Foto: Oskar Omne
Arbetsplatslärande
– Jag har trivts bra på apl. Kläder och skåp har stått klart från första dagen.
Det berättar Mehdi Ghulami, som efter gymnasiet har fått jobb på Veidekke. Ett av flera företag som är med i branschens satsning ”iAPL”, inkluderande arbetsplatslärande.
Inne i en av lägenheterna börjar köket ta form. Stommarna är på plats och några luckor är monterade. Från ett av sovrummen hörs ett surrande ljud från en skruvdragare. Det är Mehdi Ghulami som monterar socklar längs golven. Han mäter avstånden med laser och skriver 2,96 på ett papper. Sedan går han till sågklingan för att kapa i rätt längd.
Den första juni förra året började han som byggnadslärling på byggföretaget Veidekke. Under samma period tog han examen på bygg- och anläggningsprogrammet på Järfälla gymnasium.
– Jag hade inte tänkt komma till examensdagen då jag ville vara här på jobbet. Men läraren ringde och sa att jag måste komma. Jag fick ett stipendium på 5 000 kronor att köpa verktyg för, säger Mehdi Ghulami.
Veidekke är ett av byggföretagen som har ansökt om att vara med i ”iAPL”. En satsning från Byggbranschens yrkesnämnd för att bland annat säkerställa att gymnasieelever blir väl omhändertagna under arbetsplatsförlagt lärande.
Några kriterier är att elevens lärande står i centrum, att företaget har kollektivavtal och att personalen som leder eleverna har handledarutbildning.
Källa: Byggbranschens yrkesnämnd.
Mehdi Ghulami hade apl hos Veidekkei tvåan och trean. Han är nöjd med sin tid på de olika arbetsplatserna och han trivdes i gymnasiet.
– Apl på gymnasiet funkade jättebra. Jag kände mig som hemma. Redan när jag kom till arbetsplatserna hade jag skåp för kläder och annan utrustning. Min bygglärare på gymnasiet har varit jättebra och det har fungerat bra när han har besökt mig på apl.
Nu är Mehdi Ghulami med och bygger 88 lägenheter på Södermalm i Stockholm. Arbetsdagen börjar halv sju på morgonen. Nu är klockan 9.30 och det är dags för lunch.
Inne i byggboden sitter ett tiotal personer och äter. En är Stefan Johansson med flerårig bakgrund som byggnadsarbetare. Han har varit handledare för flera gymnasieungdomar.
– Det fungerar bra. Vi försöker se till att eleverna blir väl mottagna och kommer in i gruppen. De får även snurra en del för att få testa olika arbetsuppgifter, säger han.
Mehdi Ghulami har också fått göra många olika uppgifter under apl:
– När vi byggde Cederhusen var jag med på gips, stomme, tak, fönster. Nu arbetar jag med inredning, säger han.
Nu är det två elever som gör apl här på byggarbetsplatsen på Södermalm. I byggboden finns en lista på samtliga personer, både anställda och gymnasieelever. Här står det vad varje person ska göra under veckan med arbetsuppgifter som foder, kök, tak och sockel.
Mehdi Ghulami kom till Sverige 2016 som ensamkommande flykting från Pakistan. Efter grundskolan hade han sikte på att bli byggnadsarbetare.
– Jag tyckte redan i grundskolan att det verkade roligt. Vad jag vet har det gått bra för mina klasskompisar från gymnasiet. De har jobb, tycker att det är roligt och tjänar pengar.
Mehdi Ghulami. Foto: Oskar Omne.
Hans anställning som lärling är på tre kalenderår. Första året har han 70 procent av hel lön och sedan ökar den med tio procent för varje år.
Det är mycket som han trivs med som snickare och träarbetare.
– Man får göra många olika saker och jag gillar att vi börjar tidigt och slutar tidigt, säger han och skrattar tillsammans med arbetskompisarna i boden.
Tidigare har han arbetat en del som diskare på restaurang och nu jobbar han extra på helgerna som bartender.
– Jag trivs väldigt bra här och där. Jag gillar att träffa många olika människor. Jag är glad att jag har fått jobb på Veidekke. Annars hade jag snurrat runt som en galning för att söka olika jobb. En del andra ensamkommande, som jag känner, har det tufft och söker jobb efter jobb.
I byggboden sitter även Ludvig Sandberg, som är lagbas för bygget på Södermalm. Han tycker att det är bra att Veidekke har ansökt om att ansluta sig till iAPL.
– Vi jobbar alltid för inkludering men visst är det bra att det nu finns ett system för det. Vi jobbar även med handledarutbildning. Nyligen hade vi nog 15 personer på en kurs, säger han.
Stefan Johansson var en av deltagarna.
Stefan Johansson och Mehdi Ghulami. Foto: Oskar Omne
– Det var kanon. Man fick lära sig om regler och paragrafer. Vi tog även upp vikten av att prata med eleverna om man misstänker att de inte trivs eller blir utsatta för något. Jag tycker själv att jag inte har svårt att ta tag i sådana situationer utan jag vill ta reda på vad som är bekymret. Om någon elev blir utsatt för mobbning så ska det upp till ytan. Man ska sätta sig med eleven, lagbas och platschef. Det gick vi igenom på kursen. Hos oss upplever jag att vi har bra stämning, säger Stefan Johansson.
När lunchen är slut är det dags att fortsätta med arbetet inne i lägenheterna.
Mehdi Guhlami öppnar en stor grind med sitt passerkort och pratar en stund med Stefan Johansson. Han berättar att Mehdi Guhlami i vår ska får testa på att arbeta med anläggning intill Mälaren.
– Ett höjdaruppdrag. Nästan så att jag bli lite avundsjuk, säger han när de går tillsammans mot de nya lägenhetshusen.
Stefan Johansson och Mehdi Ghulami på byggarbetsplatsen på Södermalm i Stockholm. Deras arbetsgivare Veidekke har ansökt om att gå med i satsningen på inkluderande apl. Foto: Oskar Omne
Lektionstipset Eleverna tar gymnasiearbetet på största allvar. De vet att branschen kommer till skolan och besiktigar det de har gjort, säger yrkesläraren Jan Stenström.
Reportage Färg, form och försäljning är viktigt att behärska för florister. På S:t Eriks gymnasium har eleverna en butik att öva i.I artikeln kan du se vår film från utbildningen.
Lärmiljö Kvalitet i apl är att alla pratar om vad som ska hända och att det finns en plan. Sedan får lärarna använda vilken metod de vill. Det säger Kristoffer Nilsson på Skolverket.Han berättar även att över 170 000 personer har registrerat sig för Skolverkets handledarutbildning.
Skolpolitik Utbudet av yrkesutbildning för vuxna behöver breddas. En del av lösningen kan bli en ny yrkesskola.
Arbetsmiljö Andelen som söker yrkesprogram behöver öka avsevärt. Behoven är extra stora i vården och industrin.– Ett sätt att öka intresset är att synliggör fördelarna med yrkena, säger Katarina Storm Åsell på Sveriges Kommuner och Regioner.
Skolval För första gången på tio år har andelen elever som går ett yrkesprogram ökat. Men ökningen täcker långt ifrån behovet av yrkesutbildade inom flera branscher.
Pedagogik Ha tydliga genomgångar och skapa turordning. Men det är svårt att hinna med alla när det är praktiska moment och eleverna är 30 stycken. Det är några synpunkter på när alla elever vill ha hjälp samtidigt.
Reportage Sju av tio företag har svårt att rekrytera personal. Det vanligaste hindret är att det saknas sökande med gymnasial yrkesutbildning, visar en undersökning av Svenskt Näringsliv.
Reportage Loggbok, uppföljning och frågor. Så kan man sammanfatta samarbetet under den apl som genomförs vid Agnefrids gymnasium i Malmö. De tre parter som möts ute på arbetsplatsen är yrkesläraren Lars Svensson, handledaren Ali Ibrahim samt deras elever.
Krönika Avgörande för att få ett arbete är många gånger att ha klarat gymnasiet. I skolorna jobbar lärare febrilt med att stötta alla elever att klara målen, skriver Björn Andersson, redaktör fr Yrkesläraren.
Krönika Det är av yttersta vikt att yrkeslärare, oavsett om de har legitimation eller inte, får möjlighet att själva läsa in sig i sina kurser. Det skriver yrkesläraren Fabricio Gatica.
Pedagogik Det är svårt att införa idrottsinriktning på yrkesprogram – de återkommande träningspassen krockar med apl-veckorna. Men det går. Rekarnegymnasiet i Eskilstuna har lyckats få fler elever att kombinera idrottskarriär och yrkeskarriär.
Lektionstipset Kortare tid för varje kurs och man kan komma in direkt på djupare diskussioner om yrket. Det säger yrkesläraren Ammi Vestlund är förändringar nu när hon har börjat undervisa vuxna elever.
Lärmiljö Skolorna märker av det kärva läget för många företag i arbetet med att få ut elever på apl.– Vi förstår att det kan vara svårt att ta emot en elev om man inte vet om man kan erbjuda någon anställning. Men man måste tänka långsiktigt, säger Elin Kebert, expert inom kompetensförsörjning på Byggföretagen.
Debatt Skolan ska enligt läroplanen bidra till att alla elever utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Denna text är inte förändrad i Gy25. Det skriver Jonas Vig, enhetschef på Skolverket i en replik.
Debatt Yrkesläraren: Vissa elever skulle behöva 10–11 år i grundskolan.
Betyg På ett par yrkesprogram är det nära var tredje elev som inte når examen inom tre år. På andra program är det två av fem, visar siffror från Skolverket. En förklaring kan vara att en del börjar jobba innan examen, kommenterar Katarina Storm Åsell som är utredare på SKR.
Debatt Mer entreprenörskap i grund- och gymnasieskolan kan minska ungas utanförskap och öka deras självledarskap. Men Regeringen och Skolverket ser nu ut att missa ett gyllene läge att öka ungas livsmöjligheter, skriver Tove Jarl, vd på Ung Företagsamhet.
Reportage Fler gymnasieelever än någonsin tidigare driver UF-företag. Och företagandet ökar betydligt på flera yrkesprogram.– Jag hade inte startat eget så snabbt utan UF-året, säger Ida Nordström.
Debatt Det nationella provet som eleverna skriver är inte på något sätt färgat av den yrkesutbildning de läser - det är strikt teoretiskt och tar flera timmar att göra. Det skriver matematikläraren Otto Blomqvist.
Annat För få utbildar sig till yrkeslärare och en stor andel lämnar yrket.– Synen på yrkesutbildning måste förändras och lärosätena behöver bli bättre på att visa betydelsen av att yrkesmänniskor utbildar sig till yrkeslärare, säger forskaren Maria C Johansson.
Yrkesutbildning Centerpartiet: ”Gymnasiet är avgörande för unga.”
Arbetsbelastning Stöttning av ledningen, lagom stora klasser och öronmärkt tid för fortbildning. Det är några faktorer som kan få fler yrkeslärare att stanna kvar i yrket enligt vår panel. Yrkeslärare är den lärargrupp där störst andel lämnar skolan.
Lektionstipset Handledare som ger eleverna trygghet, rimlig resväg och att ta tag i problem tidigt. Det är några faktorer för lyckad apl, menar yrkesläraren Madeleine Forsberg, som gör tio arbetsplatsbesök i veckan.
Skolpolitik Man kommer inte att lyckas om man tvingar in unga i branscher som de inte vill vara i. Det säger Embla Persson, ordförande i Sveriges Elevkårer, om lagändringen kring dimensioneringen av olika gymnasieprogram. Ett sätt att få fler att söka yrkesprogram menar hon är att stärka studie- och yrkesvägledningen.
Krönika Tänk vad med pengar kommunerna öser in i kompetensutveckling som lärarna inte vill ha och som till och med får dem att uppleva "förnedring". Det skriver yrkesläraren Malin Nyberg.
Reportage Antalet nya UF-företag är fler än någonsin på yrkesprogrammen. Genom att lära sig om företagande får eleverna kunskaper som de kan ha nytta av hela livet, säger Ulf Lindh, yrkeslärare på byggprogrammet på Nyköpings gymnasium.
Yrkesutbildning El- och energi samt vård- och omsorgsprogrammet behöver fler platser för att möta behoven på arbetsmarknaden. Tre yrkesprogram behöver däremot minskas i flertalet län, visar en ny rapport från Skolverket.
Pedagogik Hästnäringen har tagit initiativ för att kvalitetssäkra hästgymnasier. En del är legitimerade lärare, som får regelbunden fortbildning.Och det finns gott om jobb i branschen, säger Maria Karlsson, kanslichef på Hästnäringens yrkesnämnd.
Gymnasieskola Andelen sökande till yrkesprogrammen har ökat något det här läsåret. Störst är el – och energiprogrammet medan vård- och omsorgsprogrammet har flest sökande som saknar behörighet, visar nya siffror från Skolverket.
Pedagogik Hon skapar förtroendefulla relationer med sina elever - och bidrar till att eleverna får bättre självförtroende. Därför har Carina Karlsson Flink utsetts till årets yrkeslärare.
Annat Eleverna på Realgymnasiet är garanterade jobb inom hotellbranschen och fordonsbranschen.– Vi har fått dubbelt så många förstahandssökande, berättar Kajsa Englund yrkeslärare på Realgymnasiet i Stockholm.
Yrkesutbildning För svårt att komma in på utbildningar, brist på apl-platser och svårt att få elever till tekniska inriktningar. Det var några hinder som togs upp under ett samtal om yrkesutbildning.
Arbetsmiljöansvar Skolornas yrkesprogram behöver se över risker som elever kan drabbas av och som kan ge livslånga sjukdomar. Det kan vara exponering av kemiska eller att andas in cementdamm.
Lärarbrist Academedia har lanserat en kampanj för att få fler yrkesverksamma att utbilda sig till yrkeslärare. Bland annat medverkar lärare och elever från Praktiska Gymnasiet.
Reportage Elever på Realgymnasiet är garanterade jobb på hotell och i fordonsbranschen. Det är superviktigt för vår kompetensförsörjning att få in människor tidigt, säger Ann Mårder på hotellkedjan Strawberry.
Krönika Att få genuina tack från föräldrar som ser jobbet jag gjort för deras barn är något som ger mig välbehövd energi. Det skriver yrkesläraren Fabricio Gatica.
Arbetsmiljö Tid för kärnuppdraget undervisning. Tre lektioner per dag och det ska finnas tid för reflektion, förberedelser och lunch. Det är yrkeslärares åsikter om hur ett bra schema bör se ut.
Lektionstipset Uppgifter utan slut, quiz och variation mellan att eleverna får jobba själv och i grupp. Det använder den prisbelönade yrkesläraren Martin Harari Thuresson i sin klass.
Annat Frustrationen över att känna sig tvungen att prioritera administrativa ärenden i stället för förberedelser för undervisningen tär sannerligen på en lärares etiska kompass. Det skriver yrkesläraren Therese Blomqvist.
Arbetsbelastning Drygt var fjärde utbildad yrkeslärare jobbar inte längre som lärare. Andelen är högre än för någon annan lärargrupp. Men det är inte lönen som får dem att lämna skolan. – Nej, det är brister i arbetsmiljön, säger yrkesläraren och huvudskyddsombudet Peter Olsson. Många går rentav ner i lön på nya jobbet.
Fortbildning Alla lärare på Djurgymnasiet i Stockholm får 5 000 kronor per år öronmärkta till fortbildning. Ledningen är tydlig med att det är lärarna själva som vet vilken kompetensutveckling de behöver.
Reportage Det sprutar grus när eleverna Lukas Berglind och Linnea Johansson kör varv efter varv på Solvallas anrika travbana. Centralt i deras utbildning på travgymnasiet är att både kunna sköta en häst och att lära sig att träna hästar för travtävlingar.
Budgetpropositionen Satsningar på yrkesvux och yrkeshögskola och ett försök med en ny form av yrkesutbildning på gymnasienivå. Det föreslår regeringen i budgeten för nästa år. Johan Pehrson (L), betonar behovet av yrkesutbildade inom industrin, vården, tågtrafiken och restaurangbranschen.
Sveriges lärare Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén välkomnar att arbetsmarknaden nu får ett större inflytande över utbudet av gymnasieprogram. Men det behövs satsning på vägledning och andra förändringar.
Annat Yrkesprogram är ingen slutstation. Och det är tråkigt att många unga missar möjligheten som en yrkesutbildning ger. Det betonar Elias Larsson, som tillsammans med andra yrkesutbildningsambassadörer har besökt över hundra skolor i år.
Skollagen Skollagen har ändrats så att arbetsmarknadens behov ska vägas in i utbudet av gymnasial utbildning. Nu behöver eleverna vägledas tidigt så att de vet vilka förutsättningar det finns till arbete efter olika program, kommenterar Therese Guovelin på LO.
Elevhälsa Fler gymnasieelever än någonsin tidigare har fått sitt studiebidrag indraget på grund av ogiltig frånvaro. Indraget bidrag är vanligast på fristående skolor.
Lektionstipset Yrkesläraren Sanne Malm-Mark har jobbskuggat lärare och tagit del av hur vården fungerar på Irland. Erfarenheterna kan hon använda i undervisningen. Inte minst när det gäller förståelse för olika kulturer.
Pedagogik Bra med förändringen och statusen på yrkesprogram kanske ökar. Det är några synpunkter på att högskolebehörighet snart ingår som grund på yrkesprogram.