Fler söker yrkesprogram – men utmaningar kvarstår

Totalt har 131 000 elever sökt till de nationella gymnasieprogrammen inför det här läsåret. Andelen som sökte yrkesprogram i första hand är 37,8 procent. Det är en ökning med 0,6 procentenheter jämfört med föregående läsår, visar siffror som Skolverket nyligen har tagit fram.

– Yrkesprogrammen skulle egentligen behöva öka ännu mer generellt sett. Men det är svårt att ange en specifik nivå som de bör komma upp till. Nu ingår grundläggande högskolebehörighet på yrkesprogrammen men det är nog lite tidigt att säga hur mycket det påverkar valen, säger Mikaela Zelmerlööw, som är undervisningsråd på Skolverket.

Den stora utmaningen

En utmaning är att få elever att söka till de program där det är goda möjligheter till jobb. Exempelvis söker allt färre vård- och omsorgsprogrammet samt bygg- och anläggningsprogrammet. Det är områden där söktrycket skulle behöva öka, enligt Skolverkets planeringsunderlag. För till exempel försäljnings- och serviceprogrammet är läget det motsatta. Programmet har blivit alltmer populärt men enligt prognoserna kommer behovet av utbildade att minska. Ökningen av sökande till el- och energiprogrammet ligger i fas med bedömningen av hur antalet platser bör utvecklas.

Mikaela Zelmerlööw betonar att eleverna behöver få goda förutsättningar att göra väl underbyggda val till gymnasiet.

– Som det ser ut nu får många elever inte en tillräcklig bild av vad de olika programmen innebär.  Det finns många stereotyper och fördomar. Det här drabbar nog främst yrkesprogram. Grundskolan har en viktig uppgift att ta studie- och yrkesvägledningen på allvar och att få lärarna att väva in kunskaper om arbetslivet i undervisningen.

Nästa läsår är det första gången som arbetsmarknadens behov ska vägas in i dimensioneringen av de olika gymnasieprogrammen. Här finns Skolverkets regionala planeringsunderlag som stöd till huvudmännen.

Vad ska väga tyngst, elevernas önskemål eller arbetsmarknadens behov?

– Båda ska vägas in och det är inte kvantifierat i vilken utsträckning. Tidigare har det varit elevens behov som har varit avgörande för dimensioneringen. Nu blir det färre platser där arbetsmarknadens behov inte är så stort för att man inte ska överutbilda inom vissa områden. Behoven ser dessutom olika ut i olika regioner, svarar Mikaela Zelmerlööw.

Kan ändringen i skollagen bidra till att allt fler unga hoppar av gymnasiet om de inte kommer in på det program som de helst vill?

– Det är svårt att säga. Det kan leda till avhopp om man går på ett program som man inte trivs på. Men om grundskolan tar ett stort ansvar så kan man bredda perspektivet hos eleverna. Här är åter studie- och yrkesvägledningen viktig genom att resonera med eleverna om det finns delar i olika program som kan locka. Många kommuner har tagit det här på allvar inför nästa läsår, säger hon.

Även i dag kommer elever inte in på program som de inte valt i första hand. Totalt 62 procent kom in på det nationella program som de valde i första hand inför det här läsåret. Andelen har minskat med 3 procentenheter för kvinnor och fyra procentenheter för män. Andelen med behörighet för ett nationellt program är 86 procent, vilket är något lägre jämfört med läsåret innan.