Elevinflytande – balansgång eller fälla?

Oftast saknar eleverna förmåga att fatta beslut som främjar deras långsiktiga utveckling. Det är essensen i yrkesläraren Fredrik Bergströmsinställning till elevinflytande, vilket rimmar med resultaten i Yrkeslärarens enkätundersökning, där 65 procent av lärarna uppger att en av de mest negativa aspekterna av elevinflytande är att eleverna väljer det minst krävande alternativet. Elevers medbestämmande i skolan har länge ansetts vara en viktig del. Men nu har det gått överstyr, anser lärarna i undersökningen – något som hotar både lärarnas professionalitet och undervisningens kvalitet.

Många följdfrågor

Visst finns det positiva argument, men hur påverkar den här utvecklingen dagens yrkeslärare, där undervisningen ofta har en praktisk inriktning? För min del, som inte är lärare, har jag inga svar – bara frågor och följdfrågor. Finns det exempelvis en risk att undervisningen anpassas mer efter elevernas önskemål än efter branschens krav och förväntningar? Följdfråga: Hur mycket ska marknaden få vara med och styra över kunskapsinnehållet? Kan växande elevinflytande få följden att viktiga moment, som säkerhet och kopplingen mellan teori och praktik, tonas ned för att inte undervisningen ska bli för ”tråkig”.

Stora förväntningar

Kan en hög grad av elevinflytande bli särskilt problematisk i yrkeslärarens undervisning, där uppdraget till stor del handlar om att förbereda elever för arbetslivet? På en arbetsplats förväntas ju anställda arbeta enligt etablerade rutiner. Någonstans måste det väl finnas en gräns för hur mycket elever får bestämma över undervisningen, och här verkar yrkesläraren Fredrik Bergström, återigen, ha hittat en bra balans.