"APL blir en svår nöt att knäcka"

Utbildningsdepartementets utredning ”Fler vägar till arbetslivet” om ett införande av nya yrkesprogram väcker många frågor, enligt läraren Kent Andersson.

– Det är mycket som är bra men samtidigt finns många vardagssaker och organisatoriska delar som kan komma i vägen när det nya programmet ska organiseras, säger han.

Utredningen föreslår en ny treårig gymnasial yrkesutbildning, med betydligt mindre av matte, svenska och andra teoretiska ämnen. I stället för att läsa 2 700 eller 2 800 poäng, som idag, kan den som väljer det nya upplägget läsa 1 900 poäng. Dessutom krävs godkänt betyg i endast tre ämnen för att komma in på 1 900-poängsutbildningarna.

Att få eleverna att känna sig välkomna och att det är värt att gå hit är en jättestor del av mitt jobb.

Kent Andersson är engagerad i frågor som rör yrkesprogrammen. Under tiden som förbundsstyrelseledamot hade han kontakt med utbildningsutskottets företrädare och tog del av samtal om yrkesprogrammen. I dag har han arbetat i 40 år som matematik- och idrottslärare, numera i ett tätt samarbete med yrkeslärarna på bygg- och anläggningsprogrammet i Hallsberg. Viktigast av allt är eleverna, och deras möjlighet att ta sig vidare i livet, anser han. Och att man först och främst borde ställa sig frågan hur det kommer sig att elever inte uppnår behörighet. 
– Jag skulle vilja hävda att i nio fall av tio har eleverna svårt för att vara i skolan fem dagar i veckan, av olika anledningar. Det är en jättestor del av mitt jobb – att få eleverna att känna sig välkomna och att det är värt att gå hit. Och skulle vi då hamna i en situation där det blir väldigt lite skola, och mycket APL, så är jag lite undrande inför hur deras samhällsmedborgarutbildning ska bli, säger han och fortsätter:

– Vem tar om hand om de här eleverna och ser till att de känner en tillhörighet i samhället. Det tror jag är en utmaning för en handledare på en arbetsplats att klara av i dag.

Mycket är positivt

Sedan betonar han att det finns många goda saker i betänkandet. Framför allt själva syftet: att ge ungdomar med problem i skolan chansen att få en yrkesutbildning, och i förlängningen ett jobb.  

– Men eftersom det finns så många oklarheter kring hur allt ska organiseras så skulle det lätt kunna resultera i att skolan, som institution, släpper de här eleverna och säger att ”det där får du lära dig på jobbet.”

Elever utan behörighet och fullständig skolgång kan behöva extra mycket stöd av yrkeslärarna, konstaterar han.

– Här krävs goda förutsättningar för yrkesläraren att vara det stöd som många av dessa ungdomar behöver i sin utbildning mot ett yrke och på sin väg ut i vuxenlivet. Det är väldigt avgörande för att de nya programmen ska nå avsett resultat, säger han och tillägger att det viktigaste inte är att eleverna kommer in på gymnasiet.

– Det viktiga är att de kommer ut som anställningsbara och som förberedd aktiv samhällsmedborgare.

Kommer in på önskad utbildning?

Vid en första genomläsning av utredningen reagerade Kent Andersson på hur antagningsprocessen till yrkesprogram ska gå till. Egentligen kanske inte möjligheterna blir lika stora för elever utan behörighet som det framstår i utredningen.
– Först ska de som har behörighet till nationella program få välja program, därefter de som går på introduktionsprogrammen och sedan – om det finns platser kvar – så kan man ta in övriga elever. Det kan i praktiken innebära att det bara finns kvar platser på något enstaka program som eleven absolut inte vill utbilda sig inom, för den som vill läsa en 1 900-poängsutbildning.

Tufft med APL

Trots att poängen har minskats på de nya programmen ska undervisningstimmarna vara desamma. Bra, tycker Kent Andersson. Men frågan om APL kommer bli en svår nöt att knäcka.

– Vi vet ju att det är förhållandevis tufft att hitta APL-platser på många håll. Då kan det bli ganska svårt att få tag på APL-platser till elever som kanske inte riktigt är vana vid att gå upp ur sängen fem dagar i veckan.

Kent Andersson vill än en gång understryka vikten av vad som krävs för att en yrkesutbildning ska uppfylla sitt syfte.

– Som jag tidigare behövs goda förutsättningar för yrkesläraren för att kunna vara det stöd som de här ungdomarna behöver. Det är avgörande för elevernas resultat.