Debatt: Blir eleverna anställningsbara?
Eva Bida och Magnus Fasth anser att en av de största utmaningarna är hur teoretiska inslag ska hanteras, eftersom de kan vara avgörande för framgången i alla ämnen.
Debatt Regeringens förslag om att införa en yrkesskola väcker både möjligheter och frågor. Yrkeslärarna Eva Bida och Magnus Fasth reflekterar över vad de nya programmen kan innebära för elevernas framtid, anställningsbarhet och hur det kan påverka undervisningen.
En avgörande fråga är om elever från yrkesskolan verkligen blir anställningsbara. Exempel från VVS-yrkesnämnden visar att för att bli certifierad VVS-tekniker krävs godkända betyg i svenska, engelska och matematik. På samma sätt krävs godkända betyg i svenska och samhällskunskap för att kunna vidareutbilda sig till sjuksköterska. Om dessa krav inte möts i yrkesskolan riskerar vi att skapa ett A- och B-lag, där elever med “den riktiga utbildningen” prioriteras av arbetsgivare, även om elever från yrkesskolan skulle ha högre yrkesskicklighet.
Svårt att tillgodogöra sig utbildningen
Å andra sidan finns det en fördel med att erbjuda en väg in i arbetslivet för elever som inte är studiemotiverade. Dessa elever får chansen att lära sig ett yrke och kan senare komplettera sina betyg på komvux för att bli anställningsbara eller söka sig vidare till yrkeshögskolan. Det kan vara en livlina för elever med dåliga skolerfarenheter och låg behörighet.
En av de största utmaningarna vi ser är hur teoretiska inslag hanteras i yrkesutbildningen. I dagens yrkeskurser ingår redan mycket teori, som planering, dokumentation och utvärdering i både tal och skrift. Om eleverna antas till yrkesskolan utan förkunskaper i exempelvis svenska och matematik kan detta skapa svårigheter att tillgodogöra sig utbildningen fullt ut. Yrkesutbildningar kräver goda teoretiska kunskaper för att kunna omsättas i praktiken. På vår skola arbetar vi aktivt med att skapa en helhet för eleverna, där teori och praktik hänger ihop – något som riskerar att gå förlorat i yrkesskolans upplägg.
Måste förankras i branschen
Trots utmaningarna kan yrkesskolan vara en lösning för att minska sysslolöshet bland ungdomar. I exempelvis Södertälje står många elever utan behörighet till gymnasiets nationella program. För dessa ungdomar kan yrkesskolan bli en möjlighet att hitta en väg till sysselsättning och en framtid på arbetsmarknaden.
Det är positivt att yrkesintroduktionen får en tydligare inriktning och att elever får mer yrkesspecifika kurser. Men för att yrkesskolan ska lyckas måste utbildningen förankras väl i branscherna. Det är ju branschernas krav och behov som styr elevernas anställningsbarhet. Om utbildningen inte lever upp till dessa krav kommer den att misslyckas i sitt syfte att skapa jobb för eleverna.
Krävs nära dialog
Som yrkeslärare ser vi potentialen i att ge fler elever en chans till utbildning och sysselsättning. Men vi oroar oss för att den nya yrkesskolan riskerar att urvattna yrkesutbildningens kvalitet och skapa ojämlikheter på arbetsmarknaden. För att reformen ska bli framgångsrik krävs att den utformas i nära dialog med branscherna, och att elevernas möjlighet till både anställning och vidareutbildning säkerställs.
Eva Bida är yrkeslärare på BF och VO programmet, Torekällgymnasiet.
Magnus Fasth är yrkeslärare på VF programmet, Torekällgymnasiet.
- Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Yrkesläraren.
