
Rayan Dahir och Léah Akpinar Björklund övar på att ta venprov. Inom kort ska de ut på sin sista APL-period. Foto: Oskar Omne.
Eva Magnusson och Stefan Karlsson hoppas att det kommer finnas mer tid att ”grotta ner sig” i respektive ämne. Foto: Oskar Omne.
Reportage Det är en del att sätta sig in i men vinsten är att bedömningshysterin minskar. Det är tankar från yrkeslärare och programrektor på Westerlundska gymnasiet, som gör sig redo för Gy25.
I entréhallen på Westerlundska gymnasiet i Enköping möts man av en doft av nytt trä blandat med dofter från dagens lunch. Skolan är nybyggd och lärarna håller på att förbereda sig för en ny reform: Gy25, som startar i höst. Eva Magnusson har jobbat i fyra år som yrkeslärare på vård- och omsorgsprogrammet. Hon har en bakgrund som undersköterska i äldreomsorgen och har valt att utbilda sig till yrkeslärare. Nu ser hon fram mot Gy25.
– Jag har ju inte jobbat så länge som lärare och har därför inte hunnit med så många förändringar. Jag känner mig ganska trygg inför det som ska förändras. Men visst är det en del att sätta sig in i.
Stefan Karlsson, som är yrkeslärare på el- och energiprogrammet, gör sitt första år som lärare efter 20 år som elektriker.
– För mina ämnen blir det nog inte så stora skillnader med Gy25. Jag har många icke nivåstigande ämnen. Installationsteknik har dock tre nivåer. Men en förändring är ju ämnesbetyg i stället för kursbetyg. Dessutom får vi undervisa i två system parallellt, säger han.
Eva Magnusson kommer få ett par ämnen med två nivåer. Det är gerontologi och geriatrik samt social omsorg. En utmaning, som hon ser det, är att få tillgång till nya läromedel.
Elin Hållén Quas, programrektor.
– Boken om social omsorg kommer att släppas först i juni och sedan kommer ju eleverna i augusti. Så det är lite frustrerande även om jag ju i början kan använda de läromedel som jag har nu.
När ämnesbetygen införs kommer eleverna bedömas för vad de kan i slutet av sina studier. Lärarna på Westerlundska gymnasiet är inte så oroliga över att eleverna kommer att vara taktiska och pröva för betyg i högre nivåer utan att ha klarat de tidigare nivåerna. De behöver sina poäng för att få examen.
– Jag tror även att man bör ha läst den första nivån för att sedan klara nivå två kunskapsmässigt. Progressionen löper genom alla nivåer, säger Stefan Karlsson.
Elin Hållén Quas är programrektor för programmen vård och omsorg, el och energi samt barn och fritid. Framför sig har hon de nya poängplanerna för yrkesprogrammen.
– Gy25 är uppbyggd så att den kunskap som du får i nivå ett behövs för att förstå och klara av nivå två. Men det kan nog vara någon elev som försöker vara taktisk och pröva för en högre nivå utan att ha klarat den lägre nivån, säger hon.
Rayan Dahir och Léah Akpinar Björklund övar på att ta venprov. Inom kort ska de ut på sin sista APL-period. Foto: Oskar Omne.
En av intentionerna med Gy25 är att minska stressen och fragmentiseringen i gymnasiet, både för elever och lärare. Elin Hållén Quas tror att just det också blir en effekt.
– Jag tror att bedömningshysterin kommer att minska och att vi kan fokusera mer på undervisning och lärandet. Det blir inte lika många betygskriterier så lärarna kan komma ifrån det ständiga ”checkandet”.
Eleverna ska få längre tid till att fördjupa sig i ett ämne innan det slutliga betyget sätts. Lärarna ska också ges bättre förutsättningar att undervisa långsiktigt och med en helhetssyn, förklarar Eva Magnusson.
– Progression jobbar vi även med i dag. Det är roligt att följa ettorna tills de blir fullfjädrade undersköterskor. Men visst hoppas jag att det blir luftigare med Gy25 och att jag som lärare kan grotta ner mig i det centrala innehållet om vad mina elever ska kunna. Om man som lärare får styrning med pedagogisk frihet så kan det här bli bra. De som inte uppskattar den större friheten kanske kan uppleva reformen som svårarbetad.
”Om man som lärare får styrning med pedagogisk frihet så kan det här bli bra.”
Stefan Karlsson trivs utmärkt som lärare och tänker att han borde ha börjat tidigare i skolvärlden.
– Det är ett skönt kvitto när man ser att eleverna förstår och att det man lär ut uppskattas. Efter flera år i branschen vet jag vad de stöter på som elektriker och vad de bör kunna. Så nästa år får jag ge dem det både i Gy11 och Gy25 men det ska nog gå bra.
För att få grundläggande högskolebehörighet behöver eleverna bland annat läsa svenska nivå 3. De flesta på Westerlundska gymnasiet som nu satsar på högskolebehörighet gör det inom 2 500 poäng. Elin Hållén Quas berättar att de började förbereda sig för Gy25 för drygt ett år sedan med diskussioner, studiedagar och tid i arbetslagen. De har bland annat använt material från Skolverket och läst och tittat på filmer från Anna Karlefjärd, föreläsare och utbildningsledare vid Karlstad universitet. Hon ska även besöka skolan.
Elin Hållén Quas hoppas att lärarna genom Gy25 ges mer tid att sitta tillsammans och prata undervisning.
– Yrkeslärarna kanske inte tycker att det är så jättestor förändring jämfört med lärare i svenska, matte och engelska där det är fler förändringar. I yrkesämnen jobbar man redan mycket med progression och flera yrkesämnen har bara en nivå i Gy25. Men sedan finns det nog någon lärare som hellre vill vara kvar i det som var förr. Men de finns överallt i alla branscher.
Hon är samtidigt medveten om att många lärare är förändringströtta.
– Det är inte så konstigt. Skolan får nya reformer hela tiden, vi byter betygssystem och man gör om programmen. Men jag märker ändå att väldigt många lärare är positiva till den här nya gymnasiereformen.
Hantverksprogrammet upphör i och med Gy25. Samtidigt startar programmet frisör- och stylistprogrammet. Bygg- och anläggningsprogrammets två inriktningar anläggningsfordon och mark och anläggning slås samman till mark och anläggning.
Källa: Skolverket.
Två kurser som är populära i det individuella valet på de olika yrkesprogrammen är den om etik och människans livsvillkor och kursen om drycker och ansvarsfull dryckeshantering. De finns inte med framöver.
– Här får vi plocka in något annat. Det är också oklart vad som kommer att hända med kursen makt, normer och kön, som Skolverket drog tillbaka i december, säger Elin Hållén Quas.
Ett nytt valbart ämne på yrkesprogrammen blir AI som kommer att ingå i el- och energiprogrammet på Westerlundska gymnasiet. Som programrektor ser Elin Hållén Quas att det kan bli en del extra kostnader initialt, bland annat för nya läromedel.
– Jag gissar att läromedelsföretagen gnuggar händerna nu. Pappersböcker funkar bättre för våra elever jämfört med digitala läromedel.
Inne i metodrummet för vård- och omsorgsprogrammet sitter några elever i årskurs 3 som snart har fått ihop sina poäng. De jobbar med sina gymnasiearbeten. I lokalen finns fullt med patientdockor, olika organ i plast och till och med en läskig binnikemask i en lösning i en försluten glasburk.
Läraren Eva Magnusson är med när eleverna Léah Akpinar Björklund och Rayan Dahir övar på att ta venprov på en arm av gummi. De trivs bra på utbildningen. Men det har varit ganska stressigt.
– Speciellt i tvåan var det många prov och läxförhör, säger Rayan Dahir.
– Men vi har haft bra lärare och har fått göra omprov om vi har behövt. Det är lite synd att vi missar det nya gymnasiet där det kanske blir lugnare. Det har jag hört en del om, säger Léah Akpinar Björklund.
Nu ser båda fram mot den sista perioden med APL, och examen.
– Egentligen har det ju gått väldigt fort, säger de nästan i munnen på varandra och ser förväntansfulla ut.
LÄS ÄVEN:
Gy25: "Orosmolnen tornar upp sig"
Yrkeslärare uppfinner specialpedagogiska lösningar
Prestigelösa snickare utses till Årets arbetslag
Lektionstipset Eleverna tar gymnasiearbetet på största allvar. De vet att branschen kommer till skolan och besiktigar det de har gjort, säger yrkesläraren Jan Stenström.
Reportage Färg, form och försäljning är viktigt att behärska för florister. På S:t Eriks gymnasium har eleverna en butik att öva i.I artikeln kan du se vår film från utbildningen.
Lärmiljö Kvalitet i apl är att alla pratar om vad som ska hända och att det finns en plan. Sedan får lärarna använda vilken metod de vill. Det säger Kristoffer Nilsson på Skolverket.Han berättar även att över 170 000 personer har registrerat sig för Skolverkets handledarutbildning.
Skolpolitik Utbudet av yrkesutbildning för vuxna behöver breddas. En del av lösningen kan bli en ny yrkesskola.
Arbetsmiljö Andelen som söker yrkesprogram behöver öka avsevärt. Behoven är extra stora i vården och industrin.– Ett sätt att öka intresset är att synliggör fördelarna med yrkena, säger Katarina Storm Åsell på Sveriges Kommuner och Regioner.
Skolval För första gången på tio år har andelen elever som går ett yrkesprogram ökat. Men ökningen täcker långt ifrån behovet av yrkesutbildade inom flera branscher.
Pedagogik Ha tydliga genomgångar och skapa turordning. Men det är svårt att hinna med alla när det är praktiska moment och eleverna är 30 stycken. Det är några synpunkter på när alla elever vill ha hjälp samtidigt.
Reportage Sju av tio företag har svårt att rekrytera personal. Det vanligaste hindret är att det saknas sökande med gymnasial yrkesutbildning, visar en undersökning av Svenskt Näringsliv.
Reportage Loggbok, uppföljning och frågor. Så kan man sammanfatta samarbetet under den apl som genomförs vid Agnefrids gymnasium i Malmö. De tre parter som möts ute på arbetsplatsen är yrkesläraren Lars Svensson, handledaren Ali Ibrahim samt deras elever.
Krönika Avgörande för att få ett arbete är många gånger att ha klarat gymnasiet. I skolorna jobbar lärare febrilt med att stötta alla elever att klara målen, skriver Björn Andersson, redaktör fr Yrkesläraren.
Krönika Det är av yttersta vikt att yrkeslärare, oavsett om de har legitimation eller inte, får möjlighet att själva läsa in sig i sina kurser. Det skriver yrkesläraren Fabricio Gatica.
Pedagogik Det är svårt att införa idrottsinriktning på yrkesprogram – de återkommande träningspassen krockar med apl-veckorna. Men det går. Rekarnegymnasiet i Eskilstuna har lyckats få fler elever att kombinera idrottskarriär och yrkeskarriär.
Lektionstipset Kortare tid för varje kurs och man kan komma in direkt på djupare diskussioner om yrket. Det säger yrkesläraren Ammi Vestlund är förändringar nu när hon har börjat undervisa vuxna elever.
Lärmiljö Skolorna märker av det kärva läget för många företag i arbetet med att få ut elever på apl.– Vi förstår att det kan vara svårt att ta emot en elev om man inte vet om man kan erbjuda någon anställning. Men man måste tänka långsiktigt, säger Elin Kebert, expert inom kompetensförsörjning på Byggföretagen.
Debatt Skolan ska enligt läroplanen bidra till att alla elever utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Denna text är inte förändrad i Gy25. Det skriver Jonas Vig, enhetschef på Skolverket i en replik.
Debatt Yrkesläraren: Vissa elever skulle behöva 10–11 år i grundskolan.
Betyg På ett par yrkesprogram är det nära var tredje elev som inte når examen inom tre år. På andra program är det två av fem, visar siffror från Skolverket. En förklaring kan vara att en del börjar jobba innan examen, kommenterar Katarina Storm Åsell som är utredare på SKR.
Debatt Mer entreprenörskap i grund- och gymnasieskolan kan minska ungas utanförskap och öka deras självledarskap. Men Regeringen och Skolverket ser nu ut att missa ett gyllene läge att öka ungas livsmöjligheter, skriver Tove Jarl, vd på Ung Företagsamhet.
Reportage Fler gymnasieelever än någonsin tidigare driver UF-företag. Och företagandet ökar betydligt på flera yrkesprogram.– Jag hade inte startat eget så snabbt utan UF-året, säger Ida Nordström.
Debatt Det nationella provet som eleverna skriver är inte på något sätt färgat av den yrkesutbildning de läser - det är strikt teoretiskt och tar flera timmar att göra. Det skriver matematikläraren Otto Blomqvist.
Annat För få utbildar sig till yrkeslärare och en stor andel lämnar yrket.– Synen på yrkesutbildning måste förändras och lärosätena behöver bli bättre på att visa betydelsen av att yrkesmänniskor utbildar sig till yrkeslärare, säger forskaren Maria C Johansson.
Yrkesutbildning Centerpartiet: ”Gymnasiet är avgörande för unga.”
Arbetsbelastning Stöttning av ledningen, lagom stora klasser och öronmärkt tid för fortbildning. Det är några faktorer som kan få fler yrkeslärare att stanna kvar i yrket enligt vår panel. Yrkeslärare är den lärargrupp där störst andel lämnar skolan.
Lektionstipset Handledare som ger eleverna trygghet, rimlig resväg och att ta tag i problem tidigt. Det är några faktorer för lyckad apl, menar yrkesläraren Madeleine Forsberg, som gör tio arbetsplatsbesök i veckan.
Skolpolitik Man kommer inte att lyckas om man tvingar in unga i branscher som de inte vill vara i. Det säger Embla Persson, ordförande i Sveriges Elevkårer, om lagändringen kring dimensioneringen av olika gymnasieprogram. Ett sätt att få fler att söka yrkesprogram menar hon är att stärka studie- och yrkesvägledningen.
Krönika Tänk vad med pengar kommunerna öser in i kompetensutveckling som lärarna inte vill ha och som till och med får dem att uppleva "förnedring". Det skriver yrkesläraren Malin Nyberg.
Reportage Antalet nya UF-företag är fler än någonsin på yrkesprogrammen. Genom att lära sig om företagande får eleverna kunskaper som de kan ha nytta av hela livet, säger Ulf Lindh, yrkeslärare på byggprogrammet på Nyköpings gymnasium.
Yrkesutbildning El- och energi samt vård- och omsorgsprogrammet behöver fler platser för att möta behoven på arbetsmarknaden. Tre yrkesprogram behöver däremot minskas i flertalet län, visar en ny rapport från Skolverket.
Pedagogik Hästnäringen har tagit initiativ för att kvalitetssäkra hästgymnasier. En del är legitimerade lärare, som får regelbunden fortbildning.Och det finns gott om jobb i branschen, säger Maria Karlsson, kanslichef på Hästnäringens yrkesnämnd.
Gymnasieskola Andelen sökande till yrkesprogrammen har ökat något det här läsåret. Störst är el – och energiprogrammet medan vård- och omsorgsprogrammet har flest sökande som saknar behörighet, visar nya siffror från Skolverket.
Pedagogik Hon skapar förtroendefulla relationer med sina elever - och bidrar till att eleverna får bättre självförtroende. Därför har Carina Karlsson Flink utsetts till årets yrkeslärare.
Annat Eleverna på Realgymnasiet är garanterade jobb inom hotellbranschen och fordonsbranschen.– Vi har fått dubbelt så många förstahandssökande, berättar Kajsa Englund yrkeslärare på Realgymnasiet i Stockholm.
Yrkesutbildning För svårt att komma in på utbildningar, brist på apl-platser och svårt att få elever till tekniska inriktningar. Det var några hinder som togs upp under ett samtal om yrkesutbildning.
Arbetsmiljöansvar Skolornas yrkesprogram behöver se över risker som elever kan drabbas av och som kan ge livslånga sjukdomar. Det kan vara exponering av kemiska eller att andas in cementdamm.
Lärarbrist Academedia har lanserat en kampanj för att få fler yrkesverksamma att utbilda sig till yrkeslärare. Bland annat medverkar lärare och elever från Praktiska Gymnasiet.
Reportage Elever på Realgymnasiet är garanterade jobb på hotell och i fordonsbranschen. Det är superviktigt för vår kompetensförsörjning att få in människor tidigt, säger Ann Mårder på hotellkedjan Strawberry.
Krönika Att få genuina tack från föräldrar som ser jobbet jag gjort för deras barn är något som ger mig välbehövd energi. Det skriver yrkesläraren Fabricio Gatica.
Arbetsmiljö Tid för kärnuppdraget undervisning. Tre lektioner per dag och det ska finnas tid för reflektion, förberedelser och lunch. Det är yrkeslärares åsikter om hur ett bra schema bör se ut.
Lektionstipset Uppgifter utan slut, quiz och variation mellan att eleverna får jobba själv och i grupp. Det använder den prisbelönade yrkesläraren Martin Harari Thuresson i sin klass.
Annat Frustrationen över att känna sig tvungen att prioritera administrativa ärenden i stället för förberedelser för undervisningen tär sannerligen på en lärares etiska kompass. Det skriver yrkesläraren Therese Blomqvist.
Arbetsbelastning Drygt var fjärde utbildad yrkeslärare jobbar inte längre som lärare. Andelen är högre än för någon annan lärargrupp. Men det är inte lönen som får dem att lämna skolan. – Nej, det är brister i arbetsmiljön, säger yrkesläraren och huvudskyddsombudet Peter Olsson. Många går rentav ner i lön på nya jobbet.
Fortbildning Alla lärare på Djurgymnasiet i Stockholm får 5 000 kronor per år öronmärkta till fortbildning. Ledningen är tydlig med att det är lärarna själva som vet vilken kompetensutveckling de behöver.
Reportage Det sprutar grus när eleverna Lukas Berglind och Linnea Johansson kör varv efter varv på Solvallas anrika travbana. Centralt i deras utbildning på travgymnasiet är att både kunna sköta en häst och att lära sig att träna hästar för travtävlingar.
Budgetpropositionen Satsningar på yrkesvux och yrkeshögskola och ett försök med en ny form av yrkesutbildning på gymnasienivå. Det föreslår regeringen i budgeten för nästa år. Johan Pehrson (L), betonar behovet av yrkesutbildade inom industrin, vården, tågtrafiken och restaurangbranschen.
Sveriges lärare Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén välkomnar att arbetsmarknaden nu får ett större inflytande över utbudet av gymnasieprogram. Men det behövs satsning på vägledning och andra förändringar.
Annat Yrkesprogram är ingen slutstation. Och det är tråkigt att många unga missar möjligheten som en yrkesutbildning ger. Det betonar Elias Larsson, som tillsammans med andra yrkesutbildningsambassadörer har besökt över hundra skolor i år.
Skollagen Skollagen har ändrats så att arbetsmarknadens behov ska vägas in i utbudet av gymnasial utbildning. Nu behöver eleverna vägledas tidigt så att de vet vilka förutsättningar det finns till arbete efter olika program, kommenterar Therese Guovelin på LO.
Elevhälsa Fler gymnasieelever än någonsin tidigare har fått sitt studiebidrag indraget på grund av ogiltig frånvaro. Indraget bidrag är vanligast på fristående skolor.
Lektionstipset Yrkesläraren Sanne Malm-Mark har jobbskuggat lärare och tagit del av hur vården fungerar på Irland. Erfarenheterna kan hon använda i undervisningen. Inte minst när det gäller förståelse för olika kulturer.
Pedagogik Bra med förändringen och statusen på yrkesprogram kanske ökar. Det är några synpunkter på att högskolebehörighet snart ingår som grund på yrkesprogram.