AI i galopp på yrkesprogrammen

Utvecklingen går snabbt, på de flesta fronter. Illustration: Johanna Steen.

Artificiell intelligens har funnits i nästan 90 år. I skolans värld är tekniken ny och används av 20 procent av lärarna. Till största del för att skapa texter och bilder, men också för att analysera hur en ryttare sitter på en häst ... Exempelvis.

Utvecklingen inom artificiell intelligens har gått i vågor. Men redan år 1936 presenterade den amerikanska forskaren Alan Turing (1912–1954) idén om en maskin som kunde räkna som en människa. Hans idé kom att kallas ”Turings test” – om en människa inte kan avgöra om motparten i en diskussion är människa eller maskin så kan maskinen betraktas som intelligent. Och snarlika tester används fortfarande för att utvärdera utvecklingen av artificiell intelligens. I dag är användningsområdena obeskrivligt många. Nu kan tekniken förbättra säkerheten på byggarbetsplatser, skapa självkörande bilar och identifiera brukare inom vården som har hög risk för framtida omfattande behov, exempelvis.

I skolan använder var femte lärare AI, enligt en undersökning av Bonus, som sköter Skolkopieringsavtalet. Framför allt för att skapa texter och bilder med hjälp av verktyg som ChatGPT. Ett mer okänt exempel, till ett betydligt mer smalt område, är det AI-verktyg som används på Realgymnasiet i Trollhättans utbildning i hästhållning. Där har man en AI-baserad app för sitsanalys som mäter hur ryttaren sitter på hästen. Hästläraren Marie Törnqvist berättar att ryttaren filmas genom appen i korta sekvenser.

Marie Törnqvist, häst­lärare på Realgymnasiet i Trollhättan.

– Man kan säga att appen lägger till en linje igenom ryttaren, i olika färger beroende på om man är i den önskade lodräta sitsen eller inte. Att man belastar sitsen jämnt i ridningen är även viktigt för hästens hållbarhet, säger hon.

Därefter analyseras resultatet i appen, som föreslår vilka övningar ryttaren kan göra för att förbättra sin sits.

– Det här verktyget har stärkt med­vet­andet om sits hos eleverna och eftersom filmerna ligger kvar kan de titta på dem flera gånger och följa sin utveckling, säger Marie Törnqvist och betonar att ingenting kan ersätta ordinarie undervisning, att det här är ett komplement.

Och det är något som även Mikael Blomgren betonar. Han undervisar på bygg- och anläggningsprogrammet på Aranäsgymnasiet i Kungsbacka och använder ChatGPT för att få idéer när han ska planera en kurs.

– Jag använder den främst när jag vill komma på något nytt. Ibland kan man ju drabbas av känslan att man inte får ihop en kurs.

Mikael Blomgren, lärare på bygg- och anläggningsprogrammet i Kungsbacka.

Ett av hans framgångsrika exempel är en kurs i betong, då han hade svårt att komma på vad eleverna skulle få göra för praktiska moment ute i bygghallen. Så han öppnade ChatGPT och skrev in sökorden ”Kom med förslag på upp­gifter till kursen betong 1 på gymnasiets bygg- och anläggningsprogram som ska pågå i 20 veckor”, och fick sju förslag på olika lektionsupplägg, anpassade till kursmålen.

– Alla förslag var förstås inte bra men de kan vara användbara när man har idétorka, säger han.

Slutligen fastnade han för exemplet kubprovning. ChatGPT formulerade upplägget så här: ”Studenter får tillverka betongkuber och genomföra hållfasthetsprovningar. De ska dokumentera resultaten och jämföra dem med standardkrav för betongens hållfasthet.” Efter att ha diskuterat det hela med en kollega kläcktes idéen om att göra ett schack- och pingisbord i betong.

Mikael Blomgren brukar även använda appen Adobe Firefly för att ta fram passande bilder till sina studieplaneringar, som skapar bilder utifrån textbeskrivningar.

– Ibland kan det vara svårt att hitta bilder som passar till faktatexterna ifråga. Om jag slår in ”traktor sprider konstgödsel på en sjö” så säger det tjoff, och så får jag fyra bilder på en gång, berättar han och konstaterar att han sparar väldigt mycket tid på det här sättet.

– Samtidigt är det lite skrämmande men jag är inte rädd för att det ska drabba mitt jobb. Lärare behövs alltid. 

AI bland lärare

  • En av tio lärare använder AI en gång per månad för att skapa material
    till sin undervisning.
  • 68 procent av lärarna har aldrig använt AI i sin undervisning.
  • En av fyra har någon gång laddat in färdigt material, till exempel texter eller bilder, i AI-verktyg i samband med undervisning.
  • Två av tio lärare tror att AI-genererat material kommer att ersätta läro­medel i framtiden.
  • Källa: Undersökningen ”Framtidsunder­sökning” genomförd av Novus på uppdrag
    av Bonus. 1 023 lärare intervjuades.