Vägledning i yngre åldrar – 4 frågor till Anders Lovén
Till höger Anders Lovén, universitetslektor vid fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet.
Studie- och yrkesvägledare En nyckelfaktor för att kunna arbeta tidigt med vägledning är att de som undervisar har kunskap och intresse för frågor om skola, arbetsliv och elevernas framtid. Det säger Anders Lovén, universitetslektor vid fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet.
Området skola-arbetsliv i yngre åldrar har stötts och blötts i ett otal projekt, med understöd av studier och teorier, men den gemensamma nämnaren är att det i praktiken inte händer någonting. Rektorerna har en nyckelroll men tar inte sitt ansvar, visar åtskilliga studier. De ska inte utföra arbetet men måste förstå vikten av att backa upp sina vägledare och ge dem rätt förutsättningar. Detta framhålls också av Anders Lovén, universitetslektor vid fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet.
1. Vilka vinster kan du se med vägledning redan i yngre åldrar?
– De handlar om att de yngre får redskap för att förstå och tolka omvärlden och inte bara beskriva den utifrån enstaka upplevelser och händelser. Så omvärldskunskap är kanske ett bättre begrepp än vägledning här. I ett skolperspektiv är det främst ett arbete för pedagogerna. Vägledare kan fungera som inspirationsbank och ibland som pådrivare.
2. Vilka effekter kan tidig vägledning ge? För individen? För samhället?
– Mycket av vägledningen och det arbete som görs i dag med skola-arbetsliv sker i de högre årskurserna, så det är lite svårt att svara på effekterna i yngre åldrar. Till stor del handlar det om att frigöra sig från förutfattade meningar om arbetsliv och utbildning. Som bland andra Linda Gottfredson visat begränsas valperspektivet tidigt och är mer baserat på enstaka intryck än mer översiktliga beskrivningar och planerade insatser, vilket skolan kan bidra med.
3. Tidig vägledning har länge varit lågt prioriterad. Kan du se tendenser till förändring?
– Den dåliga resurstillgången styrs av låg efterfrågan. Tidiga insatser kan spela stor roll för framtiden men är svåra att agera för. Men tendenser finns, spännande verksamheter på flera håll i landet; handböcker och konferenser. Om det är bestående är svårt att veta.
4. Vad krävs, enligt dig, för att man ska kunna arbeta tidigt med vägledning?
– En nyckelfaktor är att de som undervisar har kunskap och intresse för frågor om skola, arbetsliv och elevernas framtid. Här brukar jag prata om insikt, utsikt och framsikt, som skulle kunna tas upp även i de yngre åldrarna. Tyvärr får detta inget utrymme på lärarutbildningarna – inte vad gäller högstadium och gymnasieskolan heller, ska tilläggas.
Studie- och yrkesvägledare måste se sin roll i att inventera det arbete som görs och vara den som leder och initierar utvecklingsarbete inom skola-arbetsliv. Ingen annan kommer att ta den rollen. Samtidigt är det viktigt att skapa samverkan med de eldsjälar som finns på de flesta skolor. Ensam är inte stark.
Avslutningsvis kan jag i dag se att vägledning i flera avseenden har medvind. Politiker och företrädare för arbetslivet trycker på vikten av att ungdomar väljer ”rätt”, och pekar på bristerna på yrkesutbildad arbetskraft i flera sektorer. Samtidigt ses det ”fria valet” som viktigt och hyllas av många. Här lurar också vägledningens dilemma – vem agerar vi för, samhället eller individen?
