
Från vänster: Johan Dahlberg, 52, Åtvidaberg; Cia Lilja Larsson, 36, Norrköping; Bengt Johansson, 67, Sättuna; och Anita Sundberg, 56, Stigtomta.
Cia, Johan och Anita på månadsmöte hemma hos Bengt i Sättuna.
Reportage Ute på skolorna är allt som vanligt – men arbetsgivaren är ett specialiserat syv-bolag, som erbjuder ett helt kollegialt sammanhang. Häng med på deras personalmöte!
LÄS MER Ett helt bolag med bara vägledare
Det händer inte sällan, och i regel på fredagsförmiddagar, att ett gäng studie- och yrkesvägledare samlas hemma hos varandra i trakterna kring Linköping. Samlad vägledningskompetens! Och Vägledningskompetens är vad de kallar sig – åtta vägledare som slagit sig samman. När Vi Vägledare hälsar på har de samlats hemma hos Bengt Johansson. Utanför fönstren sträcker sig åkrarna i alla väderstreck, inne på Bengts vardagsrumsbord räknar vi till ungefär lika många anteckningsblock som kaffekoppar.
Allt har växt fram naturligt i takt med att skolor hört av sig och behövt vår hjälp.
Under mötet är ingen fråga för liten eller för stor, samtalet rör sig mellan vardagspraktiska jobbfrågor och en större diskussion om yrkets utveckling. En vägledare berättar om en elev som tvekar om sitt gymnasieval, en annan om en skola där intresset för yrkesprogram har minskat. Man pratar om Skolverkets riktlinjer och om hur arbetsmarknaden förändras.
– Vi har inget gemensamt kontor, så vi turas om att ses hemma hos varandra var tredje vecka. Det ger en bra rytm i jobbet och gör att vi verkligen får tid att prata igenom saker på ett annat sätt än vid digitala möten, säger Johan Dahlberg, som grundade Vägledningskompetens 2011 efter att ha sett ett tydligt behov av flexibel och professionell studie- och yrkesvägledning – många skolor, särskilt mindre, hade svårt att anställa egna vägledare på heltid, och i vissa fall saknades vägledning helt.
Från vänster: Johan Dahlberg, 52, Åtvidaberg; Cia Lilja Larsson, 36, Norrköping; Bengt Johansson, 67, Sättuna; och Anita Sundberg, 56, Stigtomta.
Den nya verksamheten började med enstaka uppdrag men har vuxit stadigt och organiskt genom åren. I dag är de åtta vägledare som arbetar på skolor i flera kommuner, genom både långsiktiga samarbeten och kortare insatser.
– Vi har aldrig haft någon aggressiv tillväxtstrategi, tvärtom, säger Johan Dahlberg. Allt har fått växa fram naturligt i takt med att fler skolor har hört av sig och behövt vår hjälp. Vi har tagit in nya vägledare när det har funnits ett långsiktigt behov.
Uppdragen kommer både genom direktkontakter med skolor och via upphandlingar. Den flexibla modellen gör att Vägledningskompetens kan anpassa sig efter skolornas behov och säkerställa att eleverna får det stöd de behöver – oavsett skolans storlek eller resurser.
– Vi tar uppdrag där vi verkligen behövs. Vi konkurrerar inte om fasta tjänster utan kommer in där det annars inte skulle finnas någon vägledning alls, alternativt bara uppstått mer tillfälliga vakanser.
Hos oss måste man vara trygg i sin roll och leverera från dag ett.
Flexibiliteten gör att vägledarna snabbt måste sätta sig in i en ny skolmiljö, förstå organisationen och bygga relationer på kort tid.
– Det kräver att man är trygg i sin roll och kan leverera från dag ett. Man har inte flera veckor på sig att komma in i jobbet.
Samtidigt finns en styrka i att röra sig mellan olika skolor och elevgrupper.
– Vi får en bredare bild av hur vägledning fungerar i olika miljöer, säger Cia Lilja Larsson. Det gör att vi kan ta med oss erfarenheter och idéer från en skola till en annan.
Att hålla sig uppdaterad är en självklar del av arbetet, och hos Vägledningskompetens sker det på ett strukturerat sätt. Utöver alla tips om utbildningar och webbinarier som utbyts mellan vägledarna gör man också regelbundna gemensamma studiebesök på arbetsplatser inom olika branscher, och får då även ovärderliga regionala perspektiv.
Det sociala är viktigt när det är mötesdags.
– Vi var på Billerud i Skärblacka nyligen och fick se hela produktionskedjan, säger Cia Lilja Larsson. Vi pratade med både chefer och anställda om vad de söker hos ny personal och vilka möjligheter som finns för unga som vill jobba inom industrin.
Studiebesöken handlar ofta om att förstå branscher där elever kan hitta jobb, men ibland besöker de också verksamheter för att få en inblick i yrken som sällan syns utåt.
– Vi var på bokföringsbyrån som sköter vår ekonomi senast, säger Johan Dahlberg. Det var intressant att höra om hur deras arbete fungerar och vilka typer av utbildningar som leder dit.
Nästa besök är inte spikat ännu, men Anita Sundberg har tagit på sig att hitta något nytt.
– Det är min tur nu, så jag kollar runt. Vi försöker alltid hitta branscher vi inte besökt tidigare, eller företag där vi kan få en konkret inblick i vad eleverna faktiskt kan arbeta med.
I de flesta kommuner finns nätverk för studie- och yrkesvägledare, men det varierar stort vad gäller hur organiserade och tillgängliga de är. Vissa skolor har regelbundna träffar, men många vägledare får söka stöd mer informellt. Inom Vägledningskompetens är det kollegiala stödet en central del av arbetssättet.
– När jag var ensam vägledare fick jag lösa allt själv, säger Cia Lilja Larsson. Här har jag alltid någon att bolla med, och om jag stöter på en knepig situation kan jag lyfta den i chatten och få svar direkt. Vi delar kunskap och hjälper varandra hela tiden.
Det kollegiala stödet handlar inte bara om att få hjälp i svåra situationer utan också om att utvecklas i yrket.
– Man kan alltid läsa på och hålla sig uppdaterad, men det är i samtalen med kollegor som man verkligen får nya insikter. Vi ser saker på olika sätt och utmanar varandra att tänka bredare, säger Bengt Johansson och fortsätter:
– Jag har jobbat som vägledare i över 30 år, och mycket har förändrats. Förr var vägledningen mer informativ, vi förmedlade fakta om olika utbildningar och yrken. I dag handlar det mer om att stötta elever i att själva hitta svaren.
– Ja, numera har eleverna tillgång till enormt mycket information, men de är också mer vilsna, säger Cia Lilja Larsson. De har höga krav på sig själva och är rädda att välja fel. Ibland behöver vi snarare hjälpa dem att sortera bort information än ge dem mer.
Oavsett när man utbildat sig är de överens om att det viktigaste i yrket är att bygga förtroende hos eleverna.
① Tänk ur den andras perspektiv
– För att få en mentor eller en lärare att se värdet i samarbetet måste man tänka: ”Om jag vore i deras situation, vad skulle jag behöva?” Genom att förstå deras behov blir det lättare att skapa förtroende och bli en viktig spelare i deras vardag, säger Cia.
② Visa att du verkligen är intresserad
– Elever märker direkt om du är där för att du måste eller för att du faktiskt bryr dig. Äkta engagemang skapar relationer. Ställ frågor, lyssna och försök att inte bara prata om studieval – ibland är ett avspänt samtal vägen in, säger Annika.
③ Sänk trösklarna med en icebreaker
– När jag träffar en ny grupp försöker jag alltid göra mig lite mer tillgänglig genom en lättsam eller personlig anekdot. Det sänker garden och gör att eleverna känner sig bekväma nog att öppna upp, säger Johan.
④ Gör det enkelt att samarbeta
– En lärare eller mentor har redan fullt upp. Om du vill ha deras hjälp, var tydlig med vad du behöver och hur de kan bidra. Ingen gillar diffusa frågor, så om du konkretiserar blir det enklare för alla, säger Bengt.
Musik har blivit en återkommande del av Vägledningskompetens möten. Vid varje träff väljer alla varsin låt på ett givet tema, och under mötets gång spelas spellistan upp. Den här fredagen är temat Arbetslivet.
– Jag valde ”Hanna från Arlöv” med Nationalteatern, säger Bengt Johansson. Den handlar om de första stegen ut i arbetslivet, vilket känns relevant för oss som vägledare. Vi hjälper elever att hitta sin väg, precis som Hanna i låten försöker navigera sitt jobb på tvätteriet.
Spellistan började som ett spontant inslag men har blivit en viktig mötestradition.
– Det är ett lättsamt sätt att avrunda träffarna, men ofta speglar våra låtval något vi möter i vardagen. Ibland blir det diskussioner om texter och budskap, ibland är det bara för att vi gillar låten, säger Johan, som till dagens spellista valt ”Acrobat” från U2-albumet ”Achtung Baby”.
Eftersom vi jobbar på olika skolor kan förutsättningarna förändras snabbt.
Att arbeta som vägledare i en flexibel organisation kräver mer än bara yrkeskompetens. Mycket handlar om att ha rätt inställning.
– Om man inte hade varit bekväm med att snabbt skapa relationer skulle man nog tycka att det här arbetssättet är jättejobbigt, säger Johan Dahlberg.
Kollegerna på Vägledningskompetens måste kunna kliva in på en ny skola och snabbt bli en del av verksamheten. De behöver vara självständiga, men samtidigt bra på att samarbeta och bygga nätverk.
Inte minst handlar det om att kunna hantera en viss osäkerhet.
– Eftersom vi jobbar på olika skolor kan förutsättningarna ändras snabbt. Man måste vara okej med att planeringen kan skifta från en vecka till en annan, säger Bengt Johansson.
Men just den oförutsägbarheten är också det som gör jobbet så givande.
– Du kan inte sitta och vänta på att någon ska tala om för dig vad du ska göra, säger Cia Lilja Larsson. Du måste ta initiativ, vara nyfiken och hela tiden hitta lösningar. Trivs man med den friheten är det här världens roligaste jobb.
LÄS ÄVEN
Reportage Ute på skolorna är allt som vanligt – men arbetsgivaren är ett specialiserat syv-bolag, som erbjuder ett helt kollegialt sammanhang. Häng med på deras personalmöte!
Studie- och yrkesvägledare Drömmen om vägledarkolleger … det är temat för det nya numret av Vi Vägledare.
Krönika Ida Lindell vill gärna se studie- och yrkesvägledning som något mätbart – och förklarar på vilket sätt.
Studie- och yrkesvägledare Vi Vägledares Cecilia Lindgren tipsar om Sveriges tre bästa poddar om studie- och yrkesvägledning.
Mitt jobb I Forshaga har studie- och yrkesvägledning blivit inte bara skolans utan hela kommunens ansvar – mycket tack vare Malin Andersson, som tilldelats Vägledarpriset för sin gärning.
Annat ”Gymnasiereformen skapar förvirring och många frågor”, skriver Vi Vägledares redaktör i sin presentation av det nya numret – som försöker bringa lite klarhet kring Gy25.
Apl Ibland ger en utlandsresa inte bara minnen utan också lärdomar för livet. Vi följde med eleverna från Praktiska gymnasiet till Spanien.
Fackböcker Tre nyutkomna böcker om att arbeta inom förskolan, köksbranschen och AI-utveckling.
Fackböcker Vi måste bli bättre på KASAM – känslan av sammanhang – när vi pratar arbetsliv, menar författaren Ann-Sofie Forsmark.
Fackböcker Både personligt och faktatungt om den svåra men spännande integrationsresan.
Fackböcker Tre forskare identifierar universitetens utmaningar och kommer med lösningsförslag i en ny rapport.
Mitt jobb Alla i branschen känner igen Lotta Lindström och Johanna Möller, som båda har lång erfarenhet som syv:ar och som innehållsskapare i Sveriges Vägledares tidskrift Vägledaren.
Panelen Vi bad tre studie- och yrkesvägledare kommentera om den nya syv-politik som Sveriges Lärare deklararat att de ska driva de närmaste åren.
Skolpolitik I ett nytt politiskt program ger Sveriges Lärare sin syn på studie- och yrkesvägledning. Här är hela kravlistan – och experternas kommentarer.
Skolpolitik Sveriges Lärare har upprättat en kravlista som sammanfattar förbundets nya syv-politik. Vi bad fyra studie- och yrkesvägledare lista sina egna krav på facket.
Studie- och yrkesvägledare Umeåforskaren Lisbeth Lundahl lyfter fram SYV som nyckel till lyckade övergångar i skolan.
Integration Etablering på arbetsmarknaden är ofta svårt för nyanlända. Läkare som kör taxi och ingenjörer i hemtjänsten är inte ovanligt. Men det går att komma till rätta med problemen.
Panelen Vi frågar tre studie- och yrkesvägledare om hur de arbetar med prao på sina skolor.
Framtidens arbetsmarknad Personliga brev skrivna av Chat GPT och frågan om SYV-rollen i framtiden kan ersättas av AI engagerade publiken under onsdagens stora vägledarkonferens.
Studie- och yrkesvägledare Stor konferensdag i dag! Vi går igenom programmet och hur vår rapportering kommer att se ut.
Gymnasieval Via Södertälje kommuns nya webbaserade vägledningsverktyg kan eleverna enkelt och direkt se vilka program deras betyg räcker till. Vi pratar med SYV-samordnaren bakom idén.
Studie- och yrkesvägledare I dag kan en enda vägledare behöva ansvara för tusen elever, och de nya ändringarna i skollagen gör problemet akut. Nu krävs en stor SYV-satsning, menar Sveriges Lärares Åsa Fahlén.
Mitt jobb Pension är inget hinder för 67-åriga Dinah Gordon-Sehlin – SYV-missionen fortsätter på deltid. Samtidigt har svårigheten att få en heltidstjänst varit ett bekymmer genom hela hennes yrkesliv.
Studie- och yrkesvägledare Välkommen till en ny termin med Vi Vägledare!
Debatt Regeringen vill underlätta för elever på yrkesprogram och påpekar vikten av vägledning – men borde ha tryckt mer på SYV på gymnasiet, där valet ska göras. Det skriver studie- och yrkesvägledaren Maria Bramme.
Böcker Barnböcker är bra verktyg när studie- och yrkesvägledning introduceras i lägre skolåldrar – här är tre nysläppta titlar om jobbval och prao.
Studie- och yrkesvägledare Beslutet om grundläggande behörighet på alla yrkesprogram kan locka fler till yrkesprogram – ”och till att göra otraditionella val”, säger studie- och yrkesvägledaren Elisabeth Andersson.
Krönika Att sätta ord på kompetenser, styrkor och förmågor hjälper både oss själva och dem vi möter att ta sig vidare, växa och utvecklas, skriver Elin Fellers, ny krönikör hos Vi Vägledare.
Yrkesutbildning Nu upphör försöket med branschskolor där extra statsbidrag betalades ut för yrkeselever.– Försöket har inneburit en ökning av antalet elever hos oss, nu får vi se hur intresset blir, säger Niklas Angelöf, utbildningsrådgivare på Plåt & Ventbyrån.
Syv för lägre åldrar I Forshaga är man noga med att inte glömma de yngre skolåldrarna i arbetet med målinriktad studie- och yrkesvägledning. Häng med på en ”yrkeslunch” för tredjeklassarna!
Panelen Vi frågar tre studie- och yrkesvägledare om hur de arbetar med elever med funktionsnedsättningar.
Porträtt Efter flera år som matematiklärare har Sofia Gustafsson bestämt sig för att bli studie- och yrkesvägledare: ”Jag vill hjälpa eleverna när det är dags att söka jobb.”
Reportage En överväldigande majoritet niondeklassare vet inte vilka jobb som det industritekniska programmet kan ge. Teknikföretagens strategi är nu att försöka göra både programmet och industrin mer kända.
Arbetsplatslärande – Vi ska jobba med mångfald och jämställdhet och vi har utmaningar med kompetensförsörjning. En lösning är inkluderande arbetsplatslärande, iAPL.Det säger Pia Berg, som är projektledare på Byggbranschens yrkesnämnd.
Krönika ”Jag är övertygad om att ett steg i att möta bristen på utbildade vägledare är att göra det möjligt att utvecklas och göra karriär inom yrket”, skriver vår krönikör David Spak.
Reportage Genom att bygga relationer och aldrig förutsätta särskilda förkunskaper kan studie- och yrkesvägledaren Besa Murati i Malmö arbeta mer normkritiskt. Hennes mål är att få eleverna att våga tänka utanför givna ramar.
Böcker Vi Vägledares bokredaktör Cecilia Lindgren tipsar om tre böcker om arbetsliv och karriär.
Mitt jobb Ylva Eriksson var redigerare på Dagens Nyheter men tröttnade på alla omorganisationer, bestämde sig för att byta bana och utbildade sig till studie- och yrkesvägledare.
Panelen Vi frågar tre studie- och yrkesvägledare om deras roll på arbetsplatsen – och hur den uppfattas av övrig skolpersonal.
Ledare ”Detta måste bli vårt motto, känner jag: SYV måste vara en organisk del av skolverksamheten", skriver redaktör Kjell Häglund.
Studie- och yrkesvägledare Elever i gymnasiesärskolan har stort behov av kontakt med arbetslivet, men arbetsgivare har ofta svårt att ta emot dem. Det gäller både möjligheten till apl och jobb efter skolan.– Restaurangbranschen är tacksam, många är öppna för personer med olika typer av funktionshinder, säger yrkesläraren Bernth Nyström.
Böcker Bokredaktör Cecilia Lindgren tipsar om en ny bok inom studie- och yrkesvägledning.
Studie- och yrkesvägledare Catharina Niwhede sitter i förbundsstyrelsen och har lång erfarenhet som vägledare. Att det blev just dessa roller kan förklaras med frustration och irritation – och en aha-upplevelse på komvux.
Krönika "Genom att vara handledare för studenter kan jag bidra till en ökad kvalitet och ökad kunskap hos mina blivande kollegor", skriver David Spak som är studie- och karriärvägledare på Årstaskolan i Stockholm.
Studie- och yrkesvägledare En nyckelfaktor för att kunna arbeta tidigt med vägledning är att de som undervisar har kunskap och intresse för frågor om skola, arbetsliv och elevernas framtid. Det säger Anders Lovén, universitetslektor vid fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet.
Studie- och yrkesvägledare Som vägledare på Lindholmens tekniska gymnasium träffar Katrin Karlsson alla elever på yrkesintroduktion tre eller fyra gånger under ett läsår.
Reportage Yrkesintroduktion blir för många en nystart. Här kan eleverna lämna gamla misslyckanden bakom sig och skaffa sig behörighet eller ett yrke. ”Vi jobbar i team för att eleverna ska må så bra som möjligt under sin tid hos oss, säger studie- och yrkesvägledaren Katrin Karlsson.
Panelen Läroplanen och samarbetet med lärare är frågor som är avgörande för hur effektivt Sveriges studie- och yrkesvägledare kan ta sig an sitt uppdrag.
Kompetensutveckling Med det nationella skolutvecklingsprogrammet ”Naturvetenskap och teknik för alla” som grund stärker Karlstads kommun valkompetensen hela vägen från förskoleklass till nian.
Kjell häglund En egen facktidning för Sveriges studie- och yrkesvägledare. Det kanske är läge att gnugga sig i ögonen och nypa sig i armen?