Vägen tillbaka – fullt hus på vägledarekonferensen
Studie- och yrkesvägledare Även för dem vars liv kantats av utsatthet och skolmisslyckanden finns hopp. Det vittnade flera föreläsare om på Vägledarkalendariets vårkonferens.
LÄS MER Vägledare viktiga för jämställdheten
Det var många tunga ämnen som togs upp på Vägledarkalendariets sista konferens för terminen, men det var inget som skrämde bort åhörarna. Tvärtom. Ett femtiotal syv:ar fyllde lokalen på plats i Liljeholmen och ytterligare ett hundratal deltog digitalt. De fick bland annat ta del av Ali Reunanens livshistoria. Han är en av grundarna till föreningen KRIS, kriminellas revansch i samhället, och berättade gripande om sin egen väg bort från kriminalitet och missbruk, och den hjälp till tillfrisknande, studier och arbete som KRIS kan ge.
En annan uppskattad föreläsare under dagen var journalisten och författaren Gulistan Kavak. Hon delade med sig av sina erfarenheter av att växa upp med föräldrar som är analfabeter och påpekade också att många i samhället är helt ovetande om problemet. När hon själv tidigare arbetade i skolan fick hon höra av kollegor att analfabetism bara finns utomlands, och vissa av dem visste inte ens vad det var. Men faktum är att det i Sverige i dag finns cirka 800 000 vuxna som saknar tillräckliga förmågor när det gäller att läsa, skriva, räkna och problemlösning.
– Det är skrämmande att det finns högt utbildade i Sverige som inte ens vet vad analfabetism är, sa Gulistan Kavak och berättade även att en ny undersökning om problemets vidd kommer att presenteras i slutet av året, och att man redan nu ser att det blir en ökning.
Hon skickade även med ett konkret tips till alla åhörare, att inte alltid förlita sig på mejl och skriftlig information vid kontakt med vårdnadshavare.
– Ring i stället eller gå hem till dem och knacka på, uppmanade hon.
Hur man bäst stöttar och hjälper utsatta personer berättade även föreläsarna Kaan Demirag och Dennis Manswell om. De arbetar för Hässelby Vällingby stadsdelsförvaltning, med unga som vill lämna gängkriminaliteten. De berättade om två framgångsfaktorer, dels tydligheten att de som deltar i behandlingsprogrammet gör det på frivillig basis, dels att Kaan och Dennis är flexibla i sitt arbete, att de exempelvis – om någon har en hög hotbild – kan träffas någon annanstans än på kontoret.
– En annan sak att tänka på är att de som har ett kriminellt tankemönster tänker annorlunda. Det som kan vara helt logiskt för oss är inte alltid det för dem, sa Kaan Demirag.
Unga som hamnat i skuggan av samhället möter även de som arbetar på landets SIS-hem. Deras vardag fick konferensens åhörare ta del av genom verksamhetsutvecklaren Anna Lundgren och Johanna Ekelund som arbetar som syv på ett SIS-hem i Eksjö. De delade bland annat med sig av sådant som motiverar och stärker ungdomarnas skolidentitet, såsom att ge ett respektfullt bemötande, ha höga och realistiska förväntningar på eleverna tydliggöra elevernas framtida mål kopplat till studierna och ha specialpedagogiskt fokus.
– Det är inte lätt för våra ungdomar, de är ofta väldigt sköra inuti. Många har en trasig barndom och har svårt att lita på vuxenvärlden. Därför får allt ta sin tid, en dag i taget, sa syvaren Johanna.
Anna Lundgren betonade hur viktig syv-rollen är, även utanför SIS-hemmen.
– Det är viktigt att vi har en bra kontakt både med syv i ungdomarnas hemkommuner och i den kommun där eleven ska placeras och börja i en ny skola, sa hon.
Liksom de gängkriminella och ungdomarna på SIS-hemmen behöver även många andra hjälp för att hitta nya vägar i livet. I Örebro finns stiftelsen Activa som har som mål att skapa en arbetsmarknad som är till för alla. De hjälper personer med funktionsnedsättningar, psykisk ohälsa och annan utsatthet att hitta vägar till arbete och egen försörjning.
– Vi samarbetar med alla inblandade parter och vårt fokus är att hela tiden stötta. Alla som vill ska få testa på arbetslivet, sa enhetschef Stina Asp.
För många som inte passat in i den vanliga skolan är ofta studier på folkhögskola ett alternativ som fungerar bättre. Det vittnade dagens föreläsare, Simon Bjerkehaug, om. Han är biträdande rektor för Alma Folkhögskola där 80 procent av utbudet består av allmän kurs.
– Tanken är att man ska få en andra, eller kanske tredje, chans att lyckas och komma vidare. Att det ofta går så bra tror vi beror på att det inte är så fyrkantigt hos oss som i den vanliga skolan, och att det finns en annan trygghet. Folkhögskolor är en viktig del av undervisningssystemet, poängterade Simon Berkehaug.
LÄS ÄVEN
Storsatsning på syv i Örebro – bara heltidstjänster
