Unga med funktionsnedsättning – engagerad konferens!
Jonas Andersson med kollegor presenterade Supported Education.
Studie- och yrkesvägledare Stor delaktighet i chatten när Vägledarkalendariets första konferens för året arrangerades online under torsdagen.
LÄS MER Hur jobbar ni med elever med funktionsnedsättningar? Vägledare svarar
Hur kan unga med funktionsnedsättning få bättre stöd för att ta sig vidare till studier och arbete? Årets första vägledarkonferens samlade experter, vägledare och arbetsgivare för att belysa både utmaningar och lösningar. Föreläsarna lyfte allt från individanpassad vägledning och politiska förändringar till arbetsmarknadens möjligheter – och publiken bidrog med stort engagemang i chatten.
Vägledning som följer individen
Dagen inleddes med Jonas Andersson och Carin Andersson, som presenterade Supported Education – en metod där studie- och yrkesvägledare, skola och arbetsliv samarbetar för att ge långsiktigt stöd till unga med funktionsnedsättning.
– För den här gruppen krävs en livslång vägledning, inte bara under skoltiden, sa Jonas Andersson.
Metoden bygger på individanpassat stöd och att skapa trygga övergångar mellan studier och arbete. Genom att arbeta tätt tillsammans med både skolor och arbetsgivare ökar möjligheten för unga att inte bara komma in i utbildning och arbete, utan också att stanna kvar.
För den här gruppen krävs en livslång vägledning, inte bara under skoltiden.
Vidare presenterades Individual Placement and Support (IPS) som en metod för att utgå från individens egna intressen och mål, snarare än att försöka passa in dem i färdiga lösningar. Tarja Leppänen, studie- och yrkesvägledare, betonade att många unga saknar erfarenhet av arbetslivet och därför har svårt att förstå sina möjligheter.
– Många av våra deltagare har aldrig sett en arbetsplats på nära håll. Hur ska de kunna göra informerade val utan att först få erfarenhet? sa hon.
Flera konkreta exempel lyftes fram där vägledning i kombination med praktik lett till att unga hittat en utbildning eller anställning som passade dem.
Politikens roll och nya möjligheter
Hur kan politiska beslut förändra utbildningssystemet? Anna Ekström, tidigare utbildningsminister, beskrev hur en förändring kan börja med ett enskilt medborgarförslag.
Anna Ekström.
Hon berättade om hur hon som minister tog emot ett förslag från en elev i särskolan – ett förslag som så småningom ledde till att skolformen bytte namn till anpassad skola. Det var en liten språklig förändring, men en viktig signal om en synvända.
– Ord spelar roll. Att särskilja och exkludera i benämningar påverkar hur vi ser på möjligheter och rättigheter, sa hon.
Hon lyfte också folkhögskolans roll som en väg vidare för unga med funktionsnedsättning eller hög skolfrånvaro.
– För många är folkhögskolan en andra chans – eller den första riktiga chansen, sa Anna Ekström.
Arbetskamraterna skapar vägar till jobb
En av dagens mest omtalade föreläsningar var Arbetskamraternas presentation om hur unga med intellektuell funktionsnedsättning kan få en plats på arbetsmarknaden. Sussie Balsom och Love Lidström beskrev hur organisationen startade som ett personligt initiativ men nu vuxit till en nationell plattform.
Sussie Balsom och Love Lidström.
Med stöd från Allmänna arvsfonden har de utvecklat en digital plattform där skolor, arbetsgivare och unga kan mötas. Plattformen används av både företag och anpassade skolor för att hitta praktik och anställningar.
Föreläsningen väckte stort engagemang och chatten fylldes av kommentarer om hur viktigt deras arbete är.
– Förebilder saknas i dag. Många unga vet inte att det är möjligt att få ett jobb, och vi ser vilken enorm skillnad det gör när de får den chansen, sa Love Lidström.
Arbetskamraterna avslutade med att lyfta vikten av att höja förväntningarna på elever med funktionsnedsättning. Genom rätt stöd och tydliga krav kan fler gå från praktik till arbete och ta plats på arbetsmarknaden.
GY25 och könsskillnader i arbetslivet
Efter lunch presenterade Klara Borg och Sara Dahl från Skolverket förändringarna i GY25 och vilken roll vägledning spelar för elever i anpassade skolformer. De förklarade att reformen syftar till att minska fragmentering och betygsstress genom att ersätta kursbetyg med ämnesbetyg. Samtidigt blir ämnesplanerna mer lika mellan skolformerna för att underlätta samverkan.
Klara Borg och Sara Dahl.
Ett centralt tema var vikten av att stärka elevernas valkompetens genom praktiska erfarenheter. Många unga med funktionsnedsättning har begränsad kontakt med arbetslivet och saknar därför en tydlig bild av sina möjligheter.
– Det är viktigt att de får möjlighet att prova olika arbeten och arbetsplatser. Det breddar deras perspektiv och kunskap om sig själva, sa Klara Borg.
De lyfte också de tydliga könsskillnader som finns på arbetsmarknaden. Killar får oftare fler chanser att prova olika jobb, medan tjejer tenderar att stanna längre på en arbetsplats men har svårare att få nya möjligheter om en anställning inte fungerar.
– Det här är en könsskillnad som vägledare verkligen behöver vara medvetna om, sa Sara Dahl.
Individanpassad utbildning på Forshaga Akademin
Konferensen avslutades med Per Johansson, skolchef på Forshaga Akademin, som berättade om hur skolan arbetar för att ge elever i gråzonen fler möjligheter att ta sig vidare till arbete och studier.
Per Johansson.
Forshaga Akademin har utvecklat en modell där utbildningen skräddarsys efter elevernas framtidsplaner. Skolan samarbetar nära med arbetsgivare och ser till att skolpersonal följer med eleverna ut på praktik för att skapa en trygg övergång till arbetslivet.
En viktig del av utbildningen är språkutveckling, där skolan använder Karlstadsmodellen för att stärka elevernas kommunikativa förmåga och självförtroende.
– Har man låga förväntningar på sig blir det självuppfyllande.
Dagen bjöd på många insikter och konkreta exempel på hur vägledningen kan utvecklas för att fler unga med funktionsnedsättning ska få möjlighet att hitta sin väg vidare.
LÄS ÄVEN
Jobba utomlands? Årets sista syv-konferens
