Syv tar täten när all prao samordnas

Foto: Mathias Bergeld

Per Lundgren och Elin Emvall (längst bak) leder eleverna från årskurs åtta på Skogstorpsskolan som är ute på praktik.

”Vi har elever som praoar som hälsoskyddsinspektör! Ett yrke många elever inte ens visste existerar”, säger Per Lundgren, syv och kommunal verksamhetsutvecklare i Falkenberg.

n likvärdig prao som ger ny erfarenhet oavsett bakgrund! Per Lundgren är studie- och yrkesvägledare samt verksamhetsutvecklare i Falkenbergs kommun och tillsammans med läraren Elin Emvall ansvarig för alla praoplatser för kommunens alla grundskolor.

Passande nog träffar vi dem också ihop med elever från Skogstorpsskolan när vi besöker kommunledningskontoret – som är en av praoplatserna för årskurs åtta.

– För åttornas tvåveckorsprao gäller att den ena veckan ska göras internt i någon av kommunens verksamheter och den andra externt på företag, förening eller motsvarande, förklarar Elin Emvall. 

Målet är att integrera arbetslivs­orienteringen i under­visningen.

Elin Emvall

Platserna finns inom kommunens hela ­verksamhetsområde, berättar Per Lundgren:

– Vi har till exempel elever som praoar som hälsoskyddsinspektör! Det är ett yrke som många elever inte ens kände till att det existerar.

Tidigare, när eleverna själva hade ansvaret för att hitta sina praoplatser, framträdde två tydliga kategorier. I den ena fanns eleverna som enkelt kunde hitta en plats via det egna nätverket, ofta hos sina föräldrar. I den andra saknades ett sådant nätverk. De eleverna fick arbeta hårt för att hitta en plats. I båda fallen blev resultatet ofta inte bra.

– Framför allt i den första kategorin lärde sig eleverna sällan något nytt och praon blev meningslös för många, säger Per Lundgren. Och prao är en aktivitet som är svår att göra kvalitativ. Om ele­verna får söka platser själva är det många personer inblandade på individnivå. Nu använder vi samma platser kontinuerligt, vilket gör det bra för alla.

Foto: Mathias Bergeld

Elin Emvall och Per Lundgren med eleverna Milo Löfberg och Nancy Elhajj.

Eleverna ansöker i en intern praobank och matchas mot platser som kommunen ansvarar för. Där finns både de externa och de interna platserna listade som platsannonser. ”Vi har fått göra som en önskelista tillsammans med våra lärare”, beskriver eleverna det, och just jämförelsen med önskelista tycker Per Lundgren säger något viktigt:

– Det är ju trots allt inte säkert att man får precis det man önskar sig. Men det blir bra ändå.

Elin Emvall berättar att företag anmäler sig till prao för att ta emot elever under hela eller delar av läsåret. Tillsammans med Per Lundgren skapar hon sedan platsannonserna till det interna systemet, där även förmågor och intressen som passar för platsen läggs in.

– Dessutom har många elever särskilda behov som behöver tillgodoses, så själva matchningen behöver göras manuellt, säger Elin Emvall.

75 elever hade sedan fått sommar­jobb på sina externa prao­platser.

Per Lundgren

Man är nu inne på andra läsåret med det här upplägget och både Per Lundgren och Elin Emvall tycker att det är vinnande koncept.

Det var från början rektorerna på respektive skola som uttryckt behov av en samordnad prao för att förbättra kvaliteten och likvärdigheten.

Prao – samhällsförändringar och utbildningssyn

Pryo och Prao speglar skiftande föreställningar om arbetslivet och skolans roll. På 1960-talet var betoningen på demokratisk fostran och förberedelse för arbetslivet med en tydlig progression mot specifika yrken. I dag är fokus på att minska avhopp och byten av utbildning, och att förbereda elever för en flexibel arbetsmarknad med många potentiella yrken. Progression inom specifika yrkesområden är mindre framträdande.

Samarbetet med företagen i kommunen är en central del i hela arbetslivsorienteringen. Man jobbar med en strukturerad modell för modern arbetslivsorientering, MOA, som stärker elevernas valkompetens och lärandeidentitet:

– MOA integrerar skola och arbetsliv genom ett systematiskt samarbete som löper från förskola till vuxenutbildning, säger Elin Emvall.

Återkommande aktiviteter med företag, praktiska arbetsplatsupplevelser och värdeskapande aktiviteter är centrala delar av programmet.

– Målet är att integrera arbetslivsorienteringen i undervisningen, skapa hållbara samarbeten med omvärlden och genomföra årliga aktiviteter med näringslivet, säger Per Lundgren.

Programmet är utformat för att öka motivationen hos eleverna, ge nya förebilder och bidra till att det lokala arbetslivet får rätt kompetens. MOA säkerställer att alla elever i Falkenbergs kommun får likvärdiga möjligheter att bilda sig en uppfattning om arbetsliv och framtida karriärmöjligheter.

– När elevernas nyfikenhet för olika utbildningsvägar och yrken väcks kan måluppfyllelsen öka och avhoppen på gymnasiet minska, säger Elin Emvall.

Arbetet inom MOA anpassas efter olika årskurser för att ge eleverna relevanta och åldersanpassade erfarenheter.

– I de lägre årskurserna fokuserar vi på att väcka nyfikenhet och förståelse för olika yrken genom kortare studiebesök och gästföreläsningar, berättar Elin Emvall, och Per Lundgren tillägger:

– I högstadiet introduceras eleverna till mer praktiska arbetsplatsupplevelser genom prao, vilket ger dem en djupare insikt i arbetslivet.

–När vi läste utvärderingarna hade 75 elever blivit erbjudna sommarjobb på sin externa praoplats, fortsätter han.

– Med tanke på att de bara går i åttonde klass är det ett väldigt fint betyg till våra elever.

Prao-utvecklingen i årtal

1962 Pryo införs

Den första läroplanen för grundskolan inkluderar obligatorisk pryo i årskurs 8–9. Pryo ska ge eleverna konkreta erfarenheter av arbetslivet och möjligheten att pröva sina intressen och förmågor i praktiken. En viktig aspekt var progressionen mot ett särskilt yrkesområde, vilket innebar långsiktig planering och målsättning.

1969 Fördjupad beskrivning i läroplanen

I den reviderade läroplanen Lgr 69 beskrivs pryo mer utförligt. Den ska omfatta både studiebesök och längre arbetsplatsvistelser och integreras med teoretiska för- och efterarbeten, för att ge eleverna en djupare förståelse för arbetslivet. Progressionen mot ett specifikt yrke är central, där erfarenheter från årskurs 8 ledde till praktikplatser i årskurs 9.

1980 Pryo blir Prao

I Lpo 80 byter pryo namn till prao, med breddat innehåll och förstärkning av praktikens roll, men huvudsyftet att ge eleverna arbetslivserfarenhet kvarstår.

1994 Prao tas bort som enskilt ämne

Läroplanen Lpo 94 gör arbetslivsorienteringen till ett målområde i stället för ett separat ämne. Det blir upp till varje skola att integrera praktiska arbetslivserfarenheter inom samhällskunskap och andra ämnen. Fokus på progression mot specifika yrken minskar till förmån för en mer generell arbetslivsorientering.

2018 Prao återinförs

Prao återinförs som obligatoriskt inslag i grundskolan med syftet att underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden. Eleverna ska erbjudas tio dagars praktik under årskurs 8–9. Trots återinförandet av obligatorisk praktik finns inget krav på att de tio dagarna ska vara sammanhängande.

Källa Åsa Broberg, SU

LÄS ÄVEN

Storsatsning på syv i Örebro – bara heltidstjänster

Universitetets pussel: Vänjer elever från studieovana familjer vid tanken

Endast behöriga vägledare – kan drömmen bli verklighet?