Syv-panelen: Så ser vi på en yrkeslegitimation
Månadens panel: Josefin Svensson, Maria Bramme och Susanne Porswald.
Studie- och yrkesvägledare Vi frågar tre studie- och yrkesvägledare om vad en legitimation skulle kunna göra för arbetsvillkor och återväxt – och om eventuella problem.
LÄS MER ”Lärarna ser positivt på samarbetet – om det är förutsägbart”
Susanne Porswald, Västerås:
1. Hur tror du att legitimation kan förändra arbetsvillkoren för studie- och yrkesvägledare?
– Den kan bidra till att öka tillgången på vägledare, höja yrkets status och förbättra anställningstryggheten. Inom skolan kan den stärka professionens roll i utbildningen och stärka förutsättningarna för löneutveckling och kvalitetsarbete. En skicklig vägledare kan påverka verksamhetsutvecklingen på sin arbetsplats.
2. Vilken är den största utmaningen med att införa legitimation?
– Den höjer ju inte automatiskt kvaliteten. Men tydligare regelverk och standarder kan ge mer likvärdiga förutsättningar. Utmaningen är att definiera vad som ska legitimera vägledare och vilka syften som ska uppnås. En välgrundad diskussion är avgörande för att legitimation ska kunna skapa verklig samhällsnytta.
3. Tror du att legitimation skulle göra yrket mer attraktivt för nya vägledare?
– Ja, legitimerade yrken ses som trygga och efterfrågade. Många blivande vägledare lockas av utbildningar som leder till yrkesexamina, och legitimation skulle ytterligare stärka yrkets status. Frågan är mer betydelsefull för redan yrkesverksamma än för dem som överväger utbildningen, men båda grupperna kan gynnas av en tydligare professionell struktur.
Maria Bramme, Tyresö:
1. Hur tror du att legitimation kan förändra arbetsvillkoren för studie- och yrkesvägledare?
– Yrket skulle tydliggöras för rektorer och arbetsgivare. I dag är rollen ofta otydlig, vilket leder till att syv får hantera arbetsuppgifter som inte hör till deras kärnuppdrag. Legitimation skulle kunna bidra till att hela skolans ansvar för vägledningen blir tydligare och kanske även får en mer framträdande roll i rektorsutbildningen.
2.Vilken är den största utmaningen med att införa legitimation?
– En stor utmaning är att definiera syv-rollen på ett sätt som arbetsgivare inte kan misstolka. Legitimation måste föregås av tydliga riktlinjer och råd för att undvika att arbetsgivare felbedömer vad som ingår i rollen. Vem som tar beslut om legitimationens innehåll är avgörande för att säkerställa god vägledning i Sverige.
3. Tror du att legitimation skulle göra yrket mer attraktivt för nya vägledare?
– Ja, legitimation kan locka fler till syv-utbildningen och höja yrkets status. Det kan finnas en viss oro för återkallande av legitimation, men den hoppas jag dämpas av den stolthet och professionalism vi vägledare har. I grunden tror jag den skapar entusiasm och inspiration för nya vägledare.
Josefin Svensson, Karlskrona:
1. Hur tror du att legitimation kan förändra arbetsvillkoren för studie- och yrkesvägledare?
– Den skulle säkerställa att syv-arbetet utförs med rätt kompetens. Vägledare är utbildade för att ge korrekt information, motivera och samtala med elever, vilket är en central men ofta underskattad uppgift. Legitimation skulle höja värdet på vår kompetens och garantera att eleverna får den bästa möjliga vägledningen.
2. Vilken är den största utmaningen med att införa legitimation?
– Att säkerställa att nuvarande yrkesutövare uppfyller de nya kraven. För att lösa detta behövs stöd och resurser, en övergångsperiod och möjlighet till vidareutbildning. Tydlig kommunikation är också avgörande för att alla berörda parter ska förstå kraven och vad som förväntas.
3. Tror du att legitimation skulle göra yrket mer attraktivt för nya vägledare?
– Ja, legitimation skulle sannolikt göra yrket mer attraktivt genom att höja dess status och förbättra arbetsvillkoren. Högre krav på utbildning och kompetens kan också leda till bättre löner och arbetsmiljö, vilket gör yrket mer lockande för nya vägledare.
LÄS ÄVEN
Så använder vägledare digitala verktyg
Hur jobbar ni med elever med funktionsnedsättningar? Vägledare svarar
