Sveriges Lärare kräver satsning på vägledare

Nu måste elevernas möjligheter att göra välgrundade val stärkas genom en rejäl satsning på studie- och yrkesvägledning, säger Åsa Fahlén, ordförande i Sveriges Lärare. Foto: Linda Broström

I dag kan en enda vägledare behöva ansvara för tusen elever, och de nya ändringarna i skollagen gör problemet akut. Nu krävs en stor SYV-satsning, menar Sveriges Lärares Åsa Fahlén.

Bristen på studie- och yrkesvägledare har varit ett problem i många år. På sina håll kan en enskild vägledare behöva ansvara för uppåt tusen elever. Problemet blir nu än mer akut med de nya ändringarna i skollagen där arbetsgivarnas behov kommer att väga tyngre vid gymnasieprogrammens dimensionering, menar Åsa Fahlén.

– Nu måste också elevernas möjligheter att göra välgrundade val stärkas genom en rejäl satsning på studie- och yrkesvägledning. Du kan aldrig tvinga en elev att välja ett visst program, men du kan ge eleven bättre förutsättningar att kunna göra ett bra val.

Att stärka arbetsgivarnas roll i utformandet av programmen tycker hon både är ”klokt” och ”rimligt” med tanke på att det råder stor brist på arbetskraft inom många yrken som yrkesprogrammen utbildar till.

Nu bygger det på frivillighet, jag tycker att man borde ha pekat med hela handen. I dag finns många kommuner som inte själva klarar sitt gymnasieuppdrag.

Med en stärkt roll följer dock ett ökat ansvar:

– Arbetsgivarna kan bli bättre på att erbjuda apl-platser. Och de kan göra mer för att fortbilda yrkeslärare, inte minst inom de program som väntas växa framöver. Och inte minst kan de vara mer aktiva ute i grundskolorna och berätta om olika yrken och erbjuda prao-platser.

Vidare skulle Åsa Fahlén gärna se att företagen går in och stöttar programmen mer än vad de gör i dag.

– Vissa yrkesprogram är dyra i drift. De kräver avancerade maskiner som kommunerna inte alltid har råd med, där tror jag att företagen kan spela en mer aktiv roll.

De nya ändringarna i skollagen innebär också att kommuner, i avtal med andra kommuner, lättare kommer kunna samverka om planering och dimensionering av utbildning i ett större område.

Även den ändringen välkomnas av Åsa Fahlén. Men hon hade gärna sett att lagstiftarna gått ett steg längre:

– Nu bygger det på frivillighet, jag tycker att man borde ha pekat med hela handen. I dag finns många kommuner som inte själva klarar sitt gymnasieuppdrag.

Skulle man tvinga kommunerna att gå samman?

 – Nej, inte tvinga, men man borde ännu tydligare ha understrukit vikten av att kommuner borde gå samman.

Det görs ju på många håll i dag?

 – Jo, men inte i tillräcklig grad. Jag förstår att kommunens roll i första hand är att värna kommunens egna invånare, men alla elever måste kunna välja alla typer av program inom ett rimligt avstånd från där de bor. Och så ser det inte ut.

Åsa Fahlén menar att utbudet av utbildningar skulle kunna bli bättre med ökad kommunsamverkan.

– I dag finns en överetablering av vissa utbildningar och en underetablering av andra. Det gynnar varken elever eller arbetsgivare.

Ändringar i skollagen

Nu har bestämmelserna i skollagen trätt i kraft om att arbetsmarknadens behov ska vägas in vid planering och dimensionering av gymnasial utbildning. Syftet är att underlätta ungdomars och vuxnas etablering på arbetsmarknaden.

Lagändringarna började gälla från den 1 juli i år och ska tillämpas första gången för utbildningar som påbörjas 2025.

LÄS ÄVEN

Nytt nummer! ”Ett växande rotsystem av SYV-verksamhet”

Hur jobbar ni med elever med funktionsnedsättningar? Vägledare svarar

Elin Fellers: ”Sätt ord på dina kompetenser!”