Så tycker vägledarna om fackets nya syv-politik
Panelen Vi bad tre studie- och yrkesvägledare kommentera om den nya syv-politik som Sveriges Lärare deklararat att de ska driva de närmaste åren.
LÄS MER Hur jobbar ni med vårdnadshavare? Vägledare svarar
Karoline Långström, Umeå:
1. Sveriges Lärare trycker extra på behörighet i sin syv-politik. Är det rätt prio?
– Absolut, en behörig vägledare är grundläggande för att ge individer möjlighet att utveckla kompetenser för att göra väl genomtänkta val. Och samhällsekonomiskt är det inte gynnsamt att individer väljer utbildningar som de i slutändan inte söker arbete inom. Det kan i högre grad motverkas med behöriga vägledare som utifrån sin nyckelkompetens kan vara den viktiga delen i en individs framtidsprocess.
2. Vilka andra frågor vill du att facket ska driva för din profession?
– Högre löner, minskad arbetsbelastning och rimliga tjänster. Läraryrket har haft möjlighet till höjda löner, exempelvis via förstelärartjänster, och är fortfarande prioriterat i lönesammanhang. Vägledarna skulle gynnas av en skyddad yrkestitel, möjligheter liknande förstelärartjänster fast för vägledare, mindre elevgrupper, heltidstjänster som princip på en verksamhet.
3. Vad tror du att den nya dimensioneringslagen kan få för betydelse?
– Jag tror det behöver ske ett förbättrat samarbete mellan arbetsmarknaden och gymnasieskolorna. Gymnasieskolorna behöver anpassa utbildningen och pedagogiken efter de kompetenser och färdigheter som arbetsmarknaden behöver. Medan arbetsmarknaden på sin sida behöver ställa upp med praktikplatser, material, teknik och lärlingslöner och även vara engagerade i utbildningen i stort.
Ingo Alander, Stockholm:
1. Sveriges Lärare trycker extra på behörighet i sin syv-politik. Är det rätt prio?
– Bland oss som är utbildade studie- och yrkesvägledare är mitt intryck att vi är helt klara över utbildningens betydelse för att kunna utöva yrket på vetenskapliggrund. Många människor kan vara viktigavägledare i många sammanhang utan att vara utbildade studie- och yrkesvägledare men det är någonting annat än professionell yrkesutövning!
2. Vilka andra frågor vill du att facket ska driva för din profession?
– Skolverket skulle kunna komplettera de allmänna råden för syv med arbetsbeskrivningsförslag för studie- och yrkesvägledare i olika skolformer. Det finns i dag så många varianter på hur yrket utövas att arbetsgivare kan tilldela oss en mängd olika slags uppgifter – den faktiska kompetensen måste tas tillvara i mycket större utsträckning. Vägledare ska jobba med vägledning!
3. Vad tror du att den nya dimensioneringslagen kan få för betydelse?
– Den ställer högre krav på att vi håller oss uppdaterade om utbildningsutbudet i de kommande primära samverkansområdena. Förhoppningsvis innebär lagen en renässans för programråden som kan tänkas få större betydelse när utbildningarna ska möta verkliga behov på arbetsmarknaden. Här ser jag en öppning för att vår yrkesroll ska kunna vidgas till att bidra till samverkan mellan skola och arbetsliv.
Amanda Mik, Sollentuna:
1. Sveriges Lärare trycker extra på behörighet i sin syv-politik. Är det rätt prio?
– Ja. Enda sättet att öka förståelsen för vår profession är att alla som arbetar som studievägledare är utbildade och arbetar med adekvata metoder på forskningsbaserad grund. Våra skolledare behöver bättre information om varför utbildning och behörighet är viktigt, så att ej behöriga får incitament att utbilda sig, och så att jobben inte går till outbildade bara för att de är billigare eller för att de ska ”fylla en tjänst”.
2. Vilka andra frågor vill du att facket ska driva för din profession?
– Ett tak för antal elever per tjänst. I dag kan det erbjudas 30-procentstjänst på 400 elever årskurs 6–9. Jag har haft tur med en rektor som värderar min profession och kunskap, men budgeten bestäms inte alltid av rektorer. Därför måste en förändring göras från högre instans. I Stockholm sitter många syv på 20-procentstjänster och det blir inte rimligt.
3. Vad tror du att den nya dimensioneringslagen kan få för betydelse?
– Svår fråga. Den kan hjälpa ungdomar och inflyttade medborgare att komma ut i arbete, men den kan också medföra att ungdomar begränsas i sina valmöjligheter. Om efterfrågan styr utbildningsmöjligheter på gymnasiet skulle kanske ungdomar i små städer begränsas till att välja mer praktiska yrken. Då finns risken att vi kommer tillbaka till en arbetsmarknad där man väljer det som ens föräldrar arbetar med.
LÄS ÄVEN
Hur jobbar ni med elever med funktionsnedsättningar? Vägledare svarar
