Radarparet som brinner för vägledning
Mitt jobb Alla i branschen känner igen Lotta Lindström och Johanna Möller, som båda har lång erfarenhet som syv:ar och som innehållsskapare i Sveriges Vägledares tidskrift Vägledaren.
LÄS MER Syven som välkomnar till Sverige
SYO-bulletinen kom ut med sitt första nummer 1975 och lever i dag vidare under namnet Vägledaren. Johanna Möller, till vardags syv på den kommunala Munktellskolan i Eskilstuna, har suttit med i tidskriftens redaktionsråd sedan 2005.
– Jag har alltid tyckt om att skriva så när jag blev tillfrågad att sitta med i redaktionen tackade jag ja, och det är verkligen roligt, säger hon. Sedan jag började har jag läst 30 poäng journalistik för att vässa mitt skrivande.
På samma vis hamnade Lotta Lindström, deltids-syv på Säbyskolan i Salem, i rådet. Även Lotta hade skrivit artiklar i Vägledaren under en längre tid när hon blev erbjuden en mer permanent plats på tidskriften.
– Nu har jag varit med i redaktionsrådet i tre, fyra år, och det känns som fortbildning att delta i arbetet. Jag lär mig mycket själv och sedan får jag dessutom sätta ord på det hela, säger Lotta.
Under hela min 30-åriga syv-karriär har jag aldrig haft en heltidstjänst.
Tidskriften utkommer fyra gånger per år och varje nummer har ett tema. Årets första utgåva fokuserade på högskola och universitet, och i nästa nummer är det dags att kika närmare på folkhögskolan.
– Vi skriver om sådant som är aktuellt och har även sådant som utredningar, remissvar, kolumnister med mera, tillägger Johanna Möller.
Både Lotta och Johanna har lång erfarenhet som syv:ar och deras intresse för vägledarfrågor, och de problem som finns inom yrket, är tydligt. Lotta berättar exempelvis att hon under sin 30-åriga syv-karriär aldrig har haft en heltidstjänst på en grundskola:
– Heltid har jag bara haft på gymnasiet, och när jag arbetade parallellt på två grundskolor. Det där med deltidstjänster är verkligen ett bekymmer. Man hinner inte förankra sig själv och dessutom blir det svårare för eleverna att besöka en när man inte alltid är på plats, och lärarna förstår inte hur det är att bara komma inseglande vissa dagar i veckan.
– Ja vad hinner man egentligen på en deltidstjänst på 20 procent, då kan skolorna inte förvänta sig mer än de erbjuder, säger Johanna Möller och berättar att Eskilstuna kommun där hon arbetar sedan drygt ett år tillbaka dock är väl rustade.
– I Eskilstuna ser det riktigt bra ut faktiskt, i alla fall på de kommunala skolorna där de flesta syv:ar arbetar heltid och är utbildade. Det är ett gott tecken när beslutsfattarna förstår vikten av att satsa på det här, säger hon och tillägger att syv:arna i kommunen, såväl på grundskolan och gymnasiet som på komvvux, träffas flera gånger per år för fortbildande insatser och för att utbyta erfarenheter.
– Även högskolan, Mälardalens universitet, bjuder in till vägledarträffar. Även hos dem är många utbildade, vilket inte är så vanligt annars, tillägger hon.
Johanna Möller jobbade tidigare som fritidsledare och fritidsassistent innan hon utbildade sig till syv tidigt 2000-tal. Intresset för samtal och utbildningsfrågor visade vägen:
– Det bästa med yrket är alla möten med människor, att få ta del av deras drömmar och framtidsplaner. Och variationen såklart.
Även Lotta Lindström tog tidigt klivet in i skolans värld, som springvikarie på olika Stockholmsskolor. Hon trivdes bra i miljön, men lärare ville hon inte bli. I stället föll valet på syv-utbildningen när hon var i 27-årsåldern och ”skulle bli nåt när jag blev stor”, som hon själv uttrycker det. Hon berättar att hennes första tjänst var som syo-konsulent, som det då kallades.
– Då arbetade arbetsförmedlingen tajt med skolan, skaffade prao-platser och delade ut informationsblad om olika yrken. Men synen på vägledare var många gånger speciell, man kunde få alla möjliga konstiga uppdrag av rektorerna på den tiden. Sedan dess har det blivit bättre och bättre, fler har insett det här med hela skolans ansvar, säger Lotta.
Men hon tycker att det fortfarande finns en hel del som skaver, och anser bland annat att skrivelserna i läroplanen angående vägledare behöver skärpas för att få huvudmän och rektorer att inse vikten av yrkesrollen.
– Kanske krävs även en legitimation för studie- och yrkesvägledare, men det har också en baksida för vem ska bestämma vad som måste uppfyllas för att behålla legitimationen och vem ska exakt avgöra vad som ska ingå? frågar hon sig. Vem ska bestämma och vem ska kontrollera att det efterlevs?
LÄS ÄVEN
Så tycker vägledarna om fackets nya syv-politik
