Gy25 ger huvudvärk – och förbättringar

Den 1 juli 2025 träder den nya gymnasiereformen i kraft och ersätter kurs­betyg med ämnes­betyg. Vilka konsekvenser får det?

LÄS MER Nya numret ute – (nästan) allt om Gy25

Eva Ekstedt Salzmann, undervisningsråd på Skolverket och uppdragsledare för Gy25, beskriver de praktiska och strukturella utmaningarna som reformen medför och vilken roll studie- och yrkesvägledarna kommer att ha i processen:

– Vägledarna undrar ofta vad som händer om en elev påbörjar sin utbildning med kursbetygssystemet men sedan övergår till ämnesbetyg. Hur hanteras betygen, vad får eleverna tillgodoräkna sig och hur ser det ut om en elev tar studieuppehåll? Dessa är frågor vi möter dagligen.

Eva Ekstedt Salzmann, undervisningsråd på Skolverket och uppdragsledare för Gy25.

Ett återkommande område där många vägledare efterfrågar tydlighet är hur nivåerna i ämnesbetygen påverkar den slutgiltiga poängen. Frågor om vad som händer om en elev får ett F i en nivå men godkända betyg i efterföljande nivåer har varit vanliga.

– Om en elev har ett F i nivå 1 men klarar nivå 2 och 3 undrar många om eleven då får 200 eller 300 poäng. Svaret är 300, svarar Eva Ekstedt Salzmann, som understryker att riktlinjer för poängberäkningen kommer att förtydligas ytterligare.

För vuxenutbildningen, med sin breda variation av studietakt och individuella studieplaner, innebär Gy25 betydande utmaningar. Många vuxen­studerande läser utbildningar där övergången från kurser till ämnesnivåer behöver ske smidigt. För att underlätta har Skolverket infört övergångsregler, giltiga fram till 2030, som gör det möjligt för elever att slutföra påbörjade kurser samtidigt som de nya ämnesbetygen gradvis introduceras.

Vägledarna undrar ofta vad som händer när en elev börjat med kursbetyg men övergår till ämnesbetyg.

Eva Ekstedt Salzmann

 

– Vägledarna där får en central roll i att hjälpa eleverna hantera både gamla kursbetyg och nya ämnesbetyg, vilket kräver att de har tillgång till alla verktyg och föreskrifter de behöver, säger Eva Ekstedt Salzmann.

Skolverket har även utvecklat särskilda verktyg för vägledarna för att säkerställa rättvis och korrekt överföring av kurs- och ämnesbetyg i examensbevisen för vuxenstuderande: 

– Vuxenutbildningen har en annan struktur, och att hantera både kurser och ämnesnivåer parallellt kräver att ­vägledarna är väl insatta i de nya reglerna. Genom att kontinuerligt anpassa de ­individuella studieplanerna kan vi undvika att elever hamnar i kläm mellan systemen och säkerställa att övergången blir smidig även för dem.

En stor fördel med systemet är att lärarna får möjlighet att undervisa mer långsiktigt.

Mikaela Zelmerlööw

För att stödja vägledarna ytterligare i övergången har Skolverket gett ut en ny relationslista, en uppdaterad motsvarandelista som länge använts i vägledningen. Den tydliggör hur äldre kurser motsvarar de nya ämnesnivåerna i Gy25, ett avgörande hjälpmedel för att säkerställa att elevernas tidigare kurser överförs till de nya examensstrukturerna.

– Vi vet att vägledarna använder motsvarande­listan mycket i sitt arbete. Genom den nya relationslistan får de nu ett mer omfattande stöd, särskilt viktigt under den parallella hanteringen av kurs- och ämnesbetyg, säger Eva Ekstedt Salzmann.

Med dessa verktyg på plats är förhoppningen att övergången till ämnesbetyg ska genomföras smidigt för både gymnasie­skolan och vuxenutbildningen.

Eva Ekstedt Salzmann ser Gy25 som en nödvändig reform för en mer sammanhållen och rättvis bedömning inom hela utbildningssystemet:

– Målet är att varje elev ska kunna uppnå sina utbildningsmål utan att hindras av systemförändringar. Med rätt stöd ska vi underlätta övergången till ämnesbetyg både på gymnasiet och inom vuxenutbildningen.

Mikaela Zelmerlööw är ansvarig för studie- och yrkesvägledning på Skolverket.

Mikaela Zelmerlööw är ansvarig för studie- och yrkesvägledning på Skolverket och ser reformen som ett stort steg framåt för svensk skola.

– Vi behöver ge eleverna tid att verkligen kunna fördjupa sig i ämnena i stället för att stressa mellan kurser och bedömningar, säger hon.

Gy25 innebär att ämnesplanerna på gymnasial nivå kommer att delas upp i sammanhållna ämnen med flera nivåer i stället för dagens kursindelning. En elev kommer nu att få ett betyg i varje ämne baserat på hela sin prestation under gymnasietiden, snarare än separata kursbetyg. Det slutliga betyget kommer att baseras på den högsta nivån eleven uppnår inom ett ämne.

– Tanken är att eleverna ska ges längre tid att utveckla sina kunskaper, vilket ger en mer rättvis bedömning av deras förmågor. En stor fördel med systemet är att lärarna får möjlighet att undervisa mer långsiktigt, utan att tidiga misslyckanden ska påverka slutbetygen på samma sätt som tidigare. 

Varför införs ämnesbetyg?

– Kursbetygen, som infördes 1994, har länge kritiserats för att bidra till ett splittrat lärande och onödig stress. Elever tvingas ofta fokusera på täta bedömningstillfällen, och tidiga misslyckanden kan följa med dem genom hela gymnasietiden. Detta har lett till en splittrad kunskapsutveckling och ett överdrivet fokus på att klara kurser snarare än att fördjupa förståelsen inom ett ämne, säger Mikaela Zelmerlööw.

– Elever som gör ett misstag tidigt i en kurs kan fastna med ett dåligt betyg trots att de har förbättrat sig senare. Med ämnesbetyg får de en chans att visa sina kunskaper över tid. 

Under en övergångsperiod fram till 2030 kommer elever som redan har påbörjat sin gymnasieutbildning enligt det gamla systemet att kunna slutföra sina kurser och få kursbetyg. Detta innebär att både kurs- och ämnesbetygssystemen kommer att existera parallellt under en tid, vilket kan skapa viss förvirring och extra arbetsbörda för skolorna.

– Det blir en utmaning för skolan att hantera två betygssystem samtidigt, men vi arbetar redan nu för att säkerställa en smidig övergång, säger Mikaela Zelmerlööw. 

För den enskilda eleven kommer det inte att vara någon skillnad:

– De som börjar läsa enligt den nya läroplanen har ju aldrig upplevt den gamla. De som går i årskurs åtta nu kommer att vara de första som berörs, så vi måste vara förberedda och tydliga i vår kommunikation.

Regeringens mål med Gy25 är att anpassa gymnasieutbildningen till framtidens studier och arbetsmarknad. Nya examensmål, programmål och ämnesplaner ska ge eleverna bättre förutsättningar att lyckas oavsett om de väljer en yrkesutbildning eller en högskoleförberedande linje. Samtidigt är ambitionen att minska betygsstressen och skapa en skola där djupare lärande och motivation står i centrum.

Gy25 i sammandrag

  • Gy25 gäller från 1 juli 2025.
  • Begreppet kurs försvinner helt och ersätts av ämne och nivåer.
  • De nya ämnena är i många fall förändrade till både namn och innehåll då de har uppdaterats utifrån samhälls- och teknik­utveckling.
  • Hantverksprogrammet upphör.
  • Ett nytt program, frisör- och stylistprogrammet, startar med inriktningarna barberare, frisör och stylist.
  • Utbildningar för florist, glasblåsare, finsnickare, guldsmed och textil kan nu bli riksrekryterande utbildningar med egna examensmål, i stället för att som tidigare vara en del av hantverksprogrammet. För att få starta en riksrekryterande utbildning med eget examensmål krävs det att huvudman ansöker om utbildning (avvikelse) och att huvudman får bifall på sin ansökan.
  • Estetiska programmet får ytterligare en inriktning; modedesign.
  • Två av bygg- och anläggningsprogrammets inriktningar, anläggningsfordon och mark och anläggning, slås samman till den nya inriktningen mark och anläggning.
  • Två program i den anpassade gymnasieskolan byter namn:
  • Programmet för fastighet, anläggning och byggnation byter namn till programmet­ för fastighet och ­byggnation.
  • Programmet för administration, handel och varuhantering byter namn till programmet för handel och service.

LÄS ÄVEN

Lära för livet – APL-resa till Spanien

Ida Lindell: ”Mer AI inom SYV – ja tack!”

Radarparet som brinner för vägledning