Vägledarna ska uppvärderas – nu rustar facket

LÄS MER SYV-panelen: ”Det här förväntar vi oss av facket”

Med ett samhälle i ständig rörelse är studie- och yrkesvägledarnas roll mer kritisk än någonsin. När samhällsdebatten handlar om missmatchningen mellan bristyrken och arbetslöshet framhävs ofta syv-rollen som en nyckel. Men vad är egentligen kärnan i studie- och yrkesvägledarens kompetens och vart är professionen på väg? Med utgångspunkt i Sveriges Lärares nya politik för studie- och yrkesvägledare har vi pratat med några viktiga röster om yrkets position i dag och i framtiden.

Högst upp på fackets nya program finns kravet att införa en yrkeslegitimation.

– Det är statens beslut huruvida ­studie- och yrkesvägledare ska vara ett legitimationsyrke, och då måste man som kår övertyga staten om motivet – vilken typ av maktutövning vill staten värna och skydda eleven i? säger Pontus Bäckström, samhällspolitisk chef på Sveriges Lärare, tidigare på Skolinspektionen och Utbildningsdepartementet och i grunden gymnasielärare.

Han menar att legitimationens betydelse framhävs i kontexten av att etablera professionell status och kvalitetsstandarder för olika yrkesgrupper.

– Det är nog bara inom ramen för skolväsendet man kan upprätta detta. Du kan inte ha en legitimation för coacher på arbetsförmedlingen, oavsett syv-examen. Jämför med kuratorer, som är legitimerade inom hälsovården men inte inom elevhälsan. Under alla omständigheter är det en tidskrävande process att uppnå erkännande och formella kriterier för en yrkesgrupp. För lärarna tog det ungefär 20 år …

Frågan om att ge råd ­utifrån betyg, intressen och livsmål är ­kontroversiell och delar yrkesgruppen.

Pontus Bäckström understryker betydelsen av att definiera den unika kompetensen och maktperspektivet för studie- och yrkesvägledare.

– Det kan finnas en speciell relation mellan elev och studie- och yrkesvägledare som skiljer sig från andra professionella relationer, särskilt i termer av maktrelationer. Frågan om huruvida syv:ar bör ge specifika råd utifrån elevernas betyg, intressen och livsmål är kontroversiell och delar yrkesgruppen. Vissa anser att detta skulle kunna vara en unik och skyddsvärd funktion. Denna uppgift skulle potentiellt kunna rättfärdiga en legitimation för yrket, signalerande en skyddad och erkänd kompetens. Å andra sidan finns det starka motstånd inom yrkesgruppen mot idén om att ge råd, vilket ses som en etisk gråzon. Denna splittring bland studie- och yrkesvägledare speglar en osäkerhet om yrkets kärnuppgifter.

Åsa Sundelin är lektor vid institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet och har en lång bakgrund inom karriärutveckling och vägledning. Sedan 2018 är hon programansvarig för studie- och yrkesvägledarprogrammet och ansvarig för studiegången med inriktning mot karriärutveckling och vägledning inom masterprogrammet i pedagogik.

Hon menar att utbildningens teorier ger förutsättningar för ett långt yrkesliv.

– Praktiken är ju hela tiden så föränderlig och det kan inte en utbildning möta på detaljnivå. Så det gäller att vara ödmjuk inför att det är ett komplext yrke med avancerade frågor som man har att hantera. Man lär sig att vara ödmjuk inför det man vet och inte vet.

Det är ju liksom inte bara ­studie- och yrkesval som växer, det handlar också om att det blir mer komplexa samtal och situationer.

Utbildningen innebär också en professionaliseringsprocess för att förstå sin roll och bli en reflekterande praktiker, vilket innebär att kunna uppfatta och förstå de etiska dilemman som finns i professionen.

– Och att reflektera över vems ­intressen man företräder, vem jag har framför mig och hur ramarna ser ut, fortsätter Åsa Sundelin.

– Det är ju liksom inte bara ­studie- och yrkesval som växer, det handlar också om att det blir mer komplexa samtal och situationer. Då är det viktigt att kunna betrakta det utifrån olika etiska perspektiv. En utbildad syv har också kunskap och förståelse för samhälleliga aspekter och utmaningar. Outbildade med vägledarjobb saknar ofta begrepp, enligt min erfarenhet, och hamnar för mycket i individperspektiv.  

Som studie- och yrkesvägledare befinner man sig i ett ”kors­tryck” som man måste lära sig att hantera, säger hon vidare:

– Man måste balansera mellan vad ­individen vill göra och välja och vad samhället och arbetsmarknaden säger. Som vägledare sitter man på en massa kunskap och erfarenhet om utbildningar men får inte gå in och styra.

Åsa Fahlén, Sveriges Lärares förra förbundsordförande, menar att en satsning på studie- och yrkesvägledare är en satsning för samhällets bästa.

– I dag sker snabba förändringar inom både utbildningssystem och arbetsmarknad. Att förutspå vilka kunskaper och kompetenser som kommer att efterfrågas bara om några år är nästan omöjligt. Därför behöver samhället individer som har kompetens att göra väl avvägda val. Vi brukar kalla det valkompetens och det är en livslång process. Det är en hög kostnad, både för individen och för samhället i stort, om individer gör val som visar sig vara ”fel”.

Sverige är unikt på det sättet att det finns en akademisk examen för studie- och yrkesvägledare, fortsätter hon:

– Därför är det märkligt att inte skollagen kräver studie- och yrkesvägledar­examen, särskilt som vägledning till eleverna ju är ett krav och en rättighet i både skollag och läroplan.

Det är en hög kostnad, både för individen och för samhället i stort, om individer gör val som visar sig vara ”fel”.

Åsa Fahlén förklarar att Sveriges Lärare anser det oerhört viktigt att titeln studie- och yrkesvägledare blir skyddad, snarast möjligt, så att den endast får användas av den som har examen. Genom att ändra skollagen samt högskoleförordningen och där ange att endast den med examen får anställas som studie- och yrkesvägledare skulle man uppnå ett sådant skydd.

– Det är ett viktigt steg för att förändra synen på och statusen för yrket – och garantera kvalitet. Det absolut allvarligaste med att personer som saknar syv-examen kan anställas på uppdraget är risken att den som vägleds inte får vägledning av den kvalitet hen har rätt till.

– Dessutom behöver huvudmän och rektorer generellt se över vad de ger för arbetsuppgifter till studie- och yrkes­vägledarna, och rensa bort allt som inte hör till kärnuppdraget, avslutar Åsa Fahlén:

– Studie- och yrkesvägledare ska inte användas som administratörer eller ”allt-i-allon”.

Gustav Elowson är enhetschef på Vägledningsenhet Linné i Göteborg.

– Vill du bli en av oss krävs ett examensbevis i handen! är det första han säger.

Varje år strömmar tusentals göteborgare genom Arbvux verksamhet på Brogatan. Allt från karriärvägledning i grupp till individuell betygsplanering finns på paletten. Men vill du arbeta på någon av organisationens vägledningsenheter är det utbildning som gäller.

– Vi fastanställer bara personer med en examen i studie- och yrkesvägledning. Det är en fråga om kvalitet och profession.

Vill du bli en av oss krävs ett examensbevis i handen!

Vägledningsenheten är en del av Arbvux (Arbetsmarknad och vuxen­utbild­ning), som har det övergripande ansvaret för kommunala vuxenutbildningen, sysselsättningsfrågor och yrkes­utbildning.  Förvaltningen har 350 anställda och gruppen studie- och yrkesvägledare är den största professionsgruppen med sina 55 anställda.

– Som studie- och yrkesvägledare hos oss arbetar man gentemot hela förvaltningens område på många olika arenor, och då krävs det en bra utbildning i grunden, säger Gustav Elowson. Man måste vara både flexibel och trygg i sin position, arbetet sker på minst två arenor varje dag och det är många kollegor att förhålla sig till.

Varje vägledare har en fot i det interna arbetet på kontoret och en fot hos externa leverantörer, där man står för vägledningen i olika arbetsmarknadsinsatser.

– Det blir en styrka och konkurrenskraft i att vi är en renodlad yrkesgrupp, säger Gustav.

Många andra vägledare känner sig ensamma i sin profession, de är ofta fördelade på olika skolor och ingår inte i något arbetslag i vardagen. Här är man alltid minst 15 vägledare samtidigt på plats i ett dagteam.

Detta skapar en stark yrkesidentitet och sammanhållning i gruppen, säger Gustav, och berättar också om hur hela kollegiet har personalmöte varje torsdag, ofta med inslag av föreläsningar och annan fort­bildning.

Att alla har en stabil utbildningsbak­grund ser Gustav inte minst som en kvalitetsfråga:

– Arbetsmarknaden svänger hela tiden och då behöver du kunna möta olika människor i olika delar av livet. Vi behöver göra upp med den gamla bilden av en syo-konsulent som sitter i en skrubb! Utbildningen ger en gedigen kunskap i samhällsvetenskap och hur arbetslivet är organiserat kombinerat med kunskap om människors beteenden. 

– Du måste kunna vara vägledare, väg­visare och informatör – och allt sker genom samtalet, fortsätter Gustav Elowson. En syv måste kunna se karriärmönster och veta hur man hjälper någon att hantera sina livsval, se vad som driver en som människa. Allt det får man med sig från grundutbildningen och det är superviktigt.

– Utbildningen ger också ett gemensamt professionellt språk och förhållningssätt. Som studie- och yrkesvägledare värnar man om den man vägleder!

LÄS ÄVEN

Endast behöriga vägledare – kan drömmen bli verklighet

Vägen tillbaka – fullt hus på vägledarekonferense

Universitetets pussel: Vänjer elever från studieovana familjer vid tanken