
Lin Sulaiman och Jennie Schüssleder. Foto: Fredrik Karlsson
Näktergalen-projektet på Fredricelundsskolan. Petra Johansson och Jennie Schüssleder med eleverna Lin, Vincent, Lucas och Nour. Foto: Fredrik Karlsson
Högskola Hur lockar man elever från studieovana hem till högre studier? Man lägger pussel! Studievägledare har ett nätverk av allierade i universitetsvärlden.
LÄS MER Syven som välkomnar till Sverige
Har man som barn fått leka kurragömma i korridorerna på universitetet hittar man lättare tillbaka när man är äldre! Så formulerar projektledaren Petra Johansson verksamheten Näktergalen på Karlstads universitet, som sedan starten 2016 sett till att närmare 600 elever i årskurserna 6–8 från stadens socioekonomiskt belastade områden fått en mentor från universitetet.
Våra elever saknar äldre syskon som kan berätta hur det är att plugga.
På Fredricelundsskolan är det sjätteklassarna som varje år erbjuds att vara med i projektet under ett läsår. De får berätta lite om sig själva och sina intressen för att kunna delas in i grupper och matchas mot en mentor, som de träffar kontinuerligt under läsåret på olika aktiviteter. Varje mentor har fått en summa som täcker de aktiviteter som gruppen vill hitta på.
– Bussresor till universitetet, hyra av badmintonbanor och köpa ingredienser till tacos är några vanliga utgifter, och en bärande del av konceptet är att det är kostnadsfritt för eleverna, säger Petra Johansson. Valet av aktiviteter speglar eleverna som är med, vissa vill ha fotbollsturnering i universitetets gymnastikhall, andra vill köra gaming på storbildsskärm. Oavsett vad de hittar på står relationen i centrum.
Egentligen börjar relationsbyggandet redan under vårterminen läsåret innan. Då får alla elever i årskurs fem åka på studiebesök och lyssna på en föreläsning speciellt framtagen för att väcka intresset.
– Den heter Rymdresan och hålls av en av våra forskare, säger Petra Johansson. Efteråt berättar jag lite kort om att de kan ansöka till Näktergalen när skolan börjar igen efter sommarlovet. För många elever är det första gången de besöker universitetet. Att då få sitta här och lyssna på en riktig forskare som föreläser handlar om att bli tagen på allvar.
Lin Sulaiman och Jennie Schüssleder. Foto: Fredrik Karlsson
Näktergalen samfinansieras med kommunen och syftet är att få med elever vars föräldrar inte själva studerat vidare.
– Att bryta mönster och få alla elever att känna att universitetet är till för dem också är ett viktigt uppdrag vi har, säger Jan Bengtsson, rektor på Fredricelundsskolan, och berättar att många vårdnadshavare saknar utbildning.
– För dem blir högskolestudier något väldigt abstrakt och inget som kommer upp som ett naturligt samtalsämne hemma vid köksbordet.
– Vi försöker utbilda föräldrarna också, fortsätter Jennie Schüssleder, som är kurator. Vi bjuder in vårdnadshavarna till ett föräldramöte som hålls av studie- och yrkesvägledare från universitetet och skolan.
Under föräldramötet går man igenom de vanligaste frågorna och förklarar allt från grunden, från CSN till hur en studentlägenhet ser ut.
– Att man inte betalar någon terminsavgift för högskola är en nyhet för många familjer, säger Jennie Schüssleder. De får även se en film från en studentlägenhet och titta på en budget.
– Många av våra vårdnadshavare har inte förstått att det faktiskt är så enkelt att läsa på högskola, säger Jan Bengtsson. Vi väcker tanken. När man pratar framtidsplaner med elever så tar de oftare upp att plugga vidare på ett naturligt sätt vi inte hörde tidigare.
Att man inte betalar någon terminsavgift är en nyhet för många familjer.
Mentorskapet ställer höga krav på dem som rekryteras till uppdragen.
– De är rekryterade för att kunna vara förebilder, ambassadörer och roliga att umgås med, säger Petra Johansson, och Jan Bengtsson adderar:
– Våra elever saknar äldre syskon och släktingar som kan berätta hur det är att plugga. Så för eleverna fyller mentorerna många roller.
Mentorerna är studenter som rekryterats på universitet och som genomgått ordentliga bakgrundskontroller och intervjuer innan de erbjuds en plats i Näktergalen.
– Vi har höga krav på dem, säger Petra. De måste vara ansvarstagande och kunna axla rollen som förebild på ett bra sätt. De går också i handledning hos kuratorerna på respektive skola i projektet.
– När man lär känna eleverna får man ju inblickar i deras vardag, och det kan vara en vardag som inte alltid är så lätt, säger Jennie Schüssleder. Man får ta del av livsöden, psykisk ohälsa och fantastiska skratt. Så det är viktigt att vi erbjuder en struktur där mentorerna kan prata av sig i en trygg miljö.
– Att ha varit mentor i Näktergalen är en bra merit när man kommer ut i yrkeslivet, fortsätter rektor Jan Bengtsson. Vi vet av erfarenhet att de lärarstudenter som gjort det här klarar av ett riktigt bra relationsbyggande.
Hur lockar man elever från studieovana hem till högre studier? Man lägger pussel! Studievägledare har ett nätverk av allierade i universitetsvärlden. Här är alla artiklar i vårt tema.
Universitetets pussel: Vänjer elever från studieovana familjer vid tanken
Universitetets pussel: Håller koll på social snedrekrytering
Universitetets pussel: Så får man elever att känna sig hemma
LÄS ÄVEN
Nya studievägar till spelindustri
Studie- och yrkesvägledare Drömmen om vägledarkolleger … det är temat för det nya numret av Vi Vägledare.
Panelen Vi frågar tre studie- och yrkesvägledare om AI: hur de använt AI hittills, hur de hoppas kunna använda AI i framtiden och – hur de hoppas slippa …
Krönika Ida Lindell vill gärna se studie- och yrkesvägledning som något mätbart – och förklarar på vilket sätt.
Studie- och yrkesvägledare Vi Vägledares Cecilia Lindgren tipsar om Sveriges tre bästa poddar om studie- och yrkesvägledning.
Mitt jobb I Forshaga har studie- och yrkesvägledning blivit inte bara skolans utan hela kommunens ansvar – mycket tack vare Malin Andersson, som tilldelats Vägledarpriset för sin gärning.
Annat ”Gymnasiereformen skapar förvirring och många frågor”, skriver Vi Vägledares redaktör i sin presentation av det nya numret – som försöker bringa lite klarhet kring Gy25.
Apl Ibland ger en utlandsresa inte bara minnen utan också lärdomar för livet. Vi följde med eleverna från Praktiska gymnasiet till Spanien.
Fackböcker Tre nyutkomna böcker om att arbeta inom förskolan, köksbranschen och AI-utveckling.
Fackböcker Vi måste bli bättre på KASAM – känslan av sammanhang – när vi pratar arbetsliv, menar författaren Ann-Sofie Forsmark.
Fackböcker Både personligt och faktatungt om den svåra men spännande integrationsresan.
Fackböcker Tre forskare identifierar universitetens utmaningar och kommer med lösningsförslag i en ny rapport.
Mitt jobb Alla i branschen känner igen Lotta Lindström och Johanna Möller, som båda har lång erfarenhet som syv:ar och som innehållsskapare i Sveriges Vägledares tidskrift Vägledaren.
Panelen Vi bad tre studie- och yrkesvägledare kommentera om den nya syv-politik som Sveriges Lärare deklararat att de ska driva de närmaste åren.
Skolpolitik I ett nytt politiskt program ger Sveriges Lärare sin syn på studie- och yrkesvägledning. Här är hela kravlistan – och experternas kommentarer.
Skolpolitik Sveriges Lärare har upprättat en kravlista som sammanfattar förbundets nya syv-politik. Vi bad fyra studie- och yrkesvägledare lista sina egna krav på facket.
Studie- och yrkesvägledare Umeåforskaren Lisbeth Lundahl lyfter fram SYV som nyckel till lyckade övergångar i skolan.
Integration Etablering på arbetsmarknaden är ofta svårt för nyanlända. Läkare som kör taxi och ingenjörer i hemtjänsten är inte ovanligt. Men det går att komma till rätta med problemen.
Panelen Vi frågar tre studie- och yrkesvägledare om hur de arbetar med prao på sina skolor.
Framtidens arbetsmarknad Personliga brev skrivna av Chat GPT och frågan om SYV-rollen i framtiden kan ersättas av AI engagerade publiken under onsdagens stora vägledarkonferens.
Studie- och yrkesvägledare Stor konferensdag i dag! Vi går igenom programmet och hur vår rapportering kommer att se ut.
Gymnasieval Via Södertälje kommuns nya webbaserade vägledningsverktyg kan eleverna enkelt och direkt se vilka program deras betyg räcker till. Vi pratar med SYV-samordnaren bakom idén.
Studie- och yrkesvägledare I dag kan en enda vägledare behöva ansvara för tusen elever, och de nya ändringarna i skollagen gör problemet akut. Nu krävs en stor SYV-satsning, menar Sveriges Lärares Åsa Fahlén.
Mitt jobb Pension är inget hinder för 67-åriga Dinah Gordon-Sehlin – SYV-missionen fortsätter på deltid. Samtidigt har svårigheten att få en heltidstjänst varit ett bekymmer genom hela hennes yrkesliv.
Studie- och yrkesvägledare Välkommen till en ny termin med Vi Vägledare!
Debatt Regeringen vill underlätta för elever på yrkesprogram och påpekar vikten av vägledning – men borde ha tryckt mer på SYV på gymnasiet, där valet ska göras. Det skriver studie- och yrkesvägledaren Maria Bramme.
Böcker Barnböcker är bra verktyg när studie- och yrkesvägledning introduceras i lägre skolåldrar – här är tre nysläppta titlar om jobbval och prao.
Studie- och yrkesvägledare Beslutet om grundläggande behörighet på alla yrkesprogram kan locka fler till yrkesprogram – ”och till att göra otraditionella val”, säger studie- och yrkesvägledaren Elisabeth Andersson.
Krönika Att sätta ord på kompetenser, styrkor och förmågor hjälper både oss själva och dem vi möter att ta sig vidare, växa och utvecklas, skriver Elin Fellers, ny krönikör hos Vi Vägledare.
Yrkesutbildning Nu upphör försöket med branschskolor där extra statsbidrag betalades ut för yrkeselever.– Försöket har inneburit en ökning av antalet elever hos oss, nu får vi se hur intresset blir, säger Niklas Angelöf, utbildningsrådgivare på Plåt & Ventbyrån.
Syv för lägre åldrar I Forshaga är man noga med att inte glömma de yngre skolåldrarna i arbetet med målinriktad studie- och yrkesvägledning. Häng med på en ”yrkeslunch” för tredjeklassarna!
Panelen Vi frågar tre studie- och yrkesvägledare om hur de arbetar med elever med funktionsnedsättningar.
Porträtt Efter flera år som matematiklärare har Sofia Gustafsson bestämt sig för att bli studie- och yrkesvägledare: ”Jag vill hjälpa eleverna när det är dags att söka jobb.”
Reportage En överväldigande majoritet niondeklassare vet inte vilka jobb som det industritekniska programmet kan ge. Teknikföretagens strategi är nu att försöka göra både programmet och industrin mer kända.
Arbetsplatslärande – Vi ska jobba med mångfald och jämställdhet och vi har utmaningar med kompetensförsörjning. En lösning är inkluderande arbetsplatslärande, iAPL.Det säger Pia Berg, som är projektledare på Byggbranschens yrkesnämnd.
Krönika ”Jag är övertygad om att ett steg i att möta bristen på utbildade vägledare är att göra det möjligt att utvecklas och göra karriär inom yrket”, skriver vår krönikör David Spak.
Reportage Genom att bygga relationer och aldrig förutsätta särskilda förkunskaper kan studie- och yrkesvägledaren Besa Murati i Malmö arbeta mer normkritiskt. Hennes mål är att få eleverna att våga tänka utanför givna ramar.
Böcker Vi Vägledares bokredaktör Cecilia Lindgren tipsar om tre böcker om arbetsliv och karriär.
Mitt jobb Ylva Eriksson var redigerare på Dagens Nyheter men tröttnade på alla omorganisationer, bestämde sig för att byta bana och utbildade sig till studie- och yrkesvägledare.
Panelen Vi frågar tre studie- och yrkesvägledare om deras roll på arbetsplatsen – och hur den uppfattas av övrig skolpersonal.
Ledare ”Detta måste bli vårt motto, känner jag: SYV måste vara en organisk del av skolverksamheten", skriver redaktör Kjell Häglund.
Studie- och yrkesvägledare Elever i gymnasiesärskolan har stort behov av kontakt med arbetslivet, men arbetsgivare har ofta svårt att ta emot dem. Det gäller både möjligheten till apl och jobb efter skolan.– Restaurangbranschen är tacksam, många är öppna för personer med olika typer av funktionshinder, säger yrkesläraren Bernth Nyström.
Böcker Bokredaktör Cecilia Lindgren tipsar om en ny bok inom studie- och yrkesvägledning.
Studie- och yrkesvägledare Catharina Niwhede sitter i förbundsstyrelsen och har lång erfarenhet som vägledare. Att det blev just dessa roller kan förklaras med frustration och irritation – och en aha-upplevelse på komvux.
Krönika "Genom att vara handledare för studenter kan jag bidra till en ökad kvalitet och ökad kunskap hos mina blivande kollegor", skriver David Spak som är studie- och karriärvägledare på Årstaskolan i Stockholm.
Studie- och yrkesvägledare En nyckelfaktor för att kunna arbeta tidigt med vägledning är att de som undervisar har kunskap och intresse för frågor om skola, arbetsliv och elevernas framtid. Det säger Anders Lovén, universitetslektor vid fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet.
Studie- och yrkesvägledare Som vägledare på Lindholmens tekniska gymnasium träffar Katrin Karlsson alla elever på yrkesintroduktion tre eller fyra gånger under ett läsår.
Reportage Yrkesintroduktion blir för många en nystart. Här kan eleverna lämna gamla misslyckanden bakom sig och skaffa sig behörighet eller ett yrke. ”Vi jobbar i team för att eleverna ska må så bra som möjligt under sin tid hos oss, säger studie- och yrkesvägledaren Katrin Karlsson.
Panelen Läroplanen och samarbetet med lärare är frågor som är avgörande för hur effektivt Sveriges studie- och yrkesvägledare kan ta sig an sitt uppdrag.
Kompetensutveckling Med det nationella skolutvecklingsprogrammet ”Naturvetenskap och teknik för alla” som grund stärker Karlstads kommun valkompetensen hela vägen från förskoleklass till nian.
Kjell häglund En egen facktidning för Sveriges studie- och yrkesvägledare. Det kanske är läge att gnugga sig i ögonen och nypa sig i armen?