Minska inte elevhälsan – utöka med vägledare!
Illustration: Johan Nord
Elevhälsa Samtliga professioner som ingår i dagens elevhälsoteam är kritiska till regeringens plan att ta bort specialpedagoger från elevhälsan. Men det finns ytterligare en yrkesgrupp som borde få en värdefull EHT-roll: studie- och yrkesvägledarna.
LÄS MER Utredningen om elevhälsan möter kompakt motstånd
När Niclas Lindberg pratar om studie- och yrkesvägledning i elevhälsoteamet blir det tydligt att han inte ser syv:ens roll som valfri. Tvärtom.
– Alla andra funktioner i EHT, som kurator, psykolog, specialpedagog och skolsköterska, kommer in när något inte fungerar, men syv:en kommer in med något annat, säger han. Ett framåtsyftande perspektiv. Motivation.
Niclas Lindberg är rektor i Härryda utanför Göteborg och har under lång tid sett hur studie- och yrkesvägledningen kan göra konkret skillnad i elevernas vardag.
– I grundskolan är vi ett steg på vägen. Men många ungdomar har svårt att se varför de ska sitta på ännu en mattelektion. Då måste det finnas någon som kan hjälpa dem att se sambandet mellan det de gör i dag och det de vill göra i framtiden. Där spelar syv:en en avgörande roll.
Styrkan i elevhälsan har legat i en bred kompetens. Regeringens förslag gör om teamet till ett ”’mini-BUP”.
Han beskriver vägledarrollen som aktiv i motivationsarbetet, att vara någon som ser eleverna och vågar ställa de viktiga frågorna.
– En bra vägledare kan säga: ”Du sitter här på bänken, men borde vara på lektion. Hur ska det gå med dina gymnasieval?” Det är inte för att kontrollera, utan för att visa att det finns en väg framåt.
Trots detta är studie- och yrkesvägledare ofta de första som försvinner när resurserna tryter. De hamnar utanför EHT eller läggs ut på entreprenad. Något Niclas Lindberg vänder sig starkt emot.
– Jag har varit med om perioder när man beslutat att syv inte ska vara en del av EHT. Kanske för att sekretessen ser annorlunda ut, eller för att uppdraget är otydligt. Men det gör bara arbetet svårare. Vi tappar viktiga ingångar till eleverna.
Enligt honom är det också ett misstag att se syv som en lös plattform utan koppling till övrig elevhälsa.
– Vi har samlat all dokumentation och alla professioner i samma plattform. Det ger oss ett bättre och mer samordnat arbete. Syv:ens insatser behöver vävas in i helheten.
4 argument för SYV i EHT
① Tillgång till skol-övergripande perspektiv
En studie- och yrkesvägledare som arbetar över flera skolor får insyn i olika arbetskulturer, elevgrupper och utvecklingsprojekt. Det ger möjlighet att sprida goda exempel och knyta samman skolor organisatoriskt.
② Tidigt uppfångande av omotiverade elever
Syv:en möter ofta elever i ett friare samtalsklimat än övriga EHT-funktioner. Det gör att tidiga signaler om skoltrötthet eller oro kan fångas upp innan de växer till större problem.
③ Bredare samtal om framtid och identitet
Samtalen med syv rör inte bara utbildning – de handlar ofta om vem man vill vara och vad man drömmer om. Det kan öppna för andra typer av samtal än de som förs med pedagoger eller vårdpersonal.
④ Stärkt professionell legitimitet
Att placera syv i EHT ger rollen större tyngd och tydligare mandat. Det visar att vägledning är en central del av skolans kompensatoriska uppdrag, inte ett tillval vid sidan om.
På Niclas Lindbergs egna skolor arbetar vägledarna över flera enheter, något som ger vissa praktiska utmaningar men också vinster.
– Visst blir det tufft. När det är dags för prao eller gymnasieval är det två skolor som ska hanteras. Men det finns också stora fördelar i att kunna ta med sig projekt, erfarenheter och idéer mellan skolor.
Viktigast av allt, enligt Niclas Lindberg, är att ha vägledaren anställd i den egna organisationen.
– Det är en av mina medarbetare, en person jag kan följa upp, stötta och ge rätt uppdrag. Jag skulle aldrig vilja lägga ut det på entreprenad för då tappar jag både styrning och kontinuitet.
Han är ödmjuk inför sitt eget ledarskap men tydlig med vad han ser som sitt ansvar.
– Jag kan inte göra allt själv, men jag ska se till att rätt kompetens når eleverna. Och då måste vi våga satsa på människor. För vi har inte råd att missa chansen att nå fram.
Den aktuella utredningen om elevhälsan är Niclas Lindberg mycket kritisk till. För honom handlar det inte bara om var olika professioner placeras utan om vilka funktioner och vilken kompetens skolan får tillgång till.
– Styrkan i elevhälsan har legat i en bred kompetens. Det här förslaget riskerar att urholka det. Om vi gör om teamet till ett slags mini-BUP blir fokus mer och mer på det som inte fungerar, i stället för att man arbetar brett.
Han menar att specialpedagogens roll är central i att både utmana och stötta lärarna i det dagliga arbetet, men om det ska fungera krävs det att hela organisationen står bakom.
– Då behöver man få uppbackning. Specialpedagogen måste ha mandat och vara en del av en helhet, inte något som plockas bort eller flyttas runt.
Förslaget att bryta ut vissa funktioner från elevhälsan innebär enligt Niclas Lindberg att man går ifrån en grundläggande princip:
– Skolans rektor äger sin organisation. Det riskerar man att gå ifrån med det här förslaget. Det är vi som ska se till att eleverna får rätt stöd, och då måste vi ha hela verktygslådan kvar.
LÄS ÄVEN
Ida Lindell: ”Är vägledningen levande eller död? Öppna lådan!”
