Vägledning är en mänsklig process, inte ett AI-experiment

LÄS MER Sveriges första AI-SYV är här – turnerar landet runt

Barn och ungdomar växer i dag upp i en värld där tekniken är en självklar del av vardagen. Appar, AI och digitala plattformar erbjuder allt från underhållning till utbildning, och nu utlovar Ed-tech-företag och AI-innovationer att också revolutionera hur vi vägleder elever och studenter. Generativa AI-verktyg och automatiserade lösningar marknadsförs som framtiden för utbildning och vägledning. Det talas om hur AI och digitala lösningar kan göra vägledningen mer kostnadseffektiv, snabbare och till och med ersätta studie- och yrkesvägledares arbetsuppgifter. Men innan vi förförs av dessa visioner är det viktigt att reflektera över vad som verkligen gör vägledning levande och meningsfull – och varför en utbildad studie- och yrkesvägledare är oersättlig.

Vem tar ansvar om AI gör fel? Och vem tar ansvar för att elever i våra skolor får den studie- och yrkesvägledning som de enligt skollagen har rätt till?

Studie- och yrkesvägledare, grundskollärare och psykologer – yrken där mänsklig kontakt, empati och dialog är centrala, utmålas som om kompetensen enkelt kunde ersättas av algoritmer, språkmodeller och AI-agenter med instruktioner och råd.

För några veckor sedan fick vi mail från ett företag gällande deras digitala lösning för AI-SYV:

• ”Vi erbjuder skolor ett digitalt alternativ till att anställda en studie- och yrkesvägledare. I stället för att behöva anställa eller hyra in dyr personal, kan skolorna genom xxx erbjuda sina elever tillgång till att boka möten med en (digital) SYV eller att när som helst under dygnet chatta med en kompetent AI-SYV, som vi på xxx har utvecklat och levererat."

Företaget marknadsför sitt koncept som en enkel lösning för skolor och eleverna: Boka digitala möten med en SYV och få tillgång till en avancerad “kompetent AI-SYV” tillgänglig dygnet runt, utan de kostnader och resurskrav som en utbildad vägledare innebär. Men är det verkligen så kostnadseffektivt som det låter? och vad får skolorna egentligen för sina pengar?

Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag, vilket innebär att den ska erbjuda särskilt stöd och anpassningar för att alla elever, oavsett bakgrund och förutsättningar, ska ha samma möjligheter att lyckas. En studie- och yrkesvägledare på plats spelar en avgörande roll i att uppfylla detta uppdrag genom att identifiera och stötta de elever som är i störst behov av vägledning. I Regeringen, Skolverket och Skolinspektionens utredningar och aktuella analyser visar de att en integrerad och riktad vägledning av kvalitet främjar skolans och kommunens likvärdighetsuppdrag. Välfungerande studie- och yrkesvägledning är alltså summan av alla de handlingar som sker på en skola, i samarbete och tillsammans med all skolpersonal - som främjar barn och ungas kunskap om sig själv, omvärlden och strategier för att kunna hantera kommande val och omval i livet.

En studie- och yrkesvägledare har en unik möjlighet att bygga relationer och samarbeta med annan skolpersonal, föräldrar och externa kontakter för att stötta eleverna, vilket är särskilt viktigt för de elever som har särskilda behov, skolfrånvaroeller är nya i Sverige. Elever som lider av psykisk ohälsa, har problematisk skolfrånvaro eller undvikande beteenden är ofta de som har svårast att ta initiativ till att söka hjälp via en digital plattform (Nutley & Thorell 2021). Dessa elever behöver en studie- och yrkesvägledare som aktivt fångar upp dem, skapar kontakt och stöttar dem genom processen. Digital vägledning riskerar att lämna de mest sårbara eleverna bakom sig och göra övergången mellan skolformer svårare.

För låg- och mellanstadieelever är vägledning en integrerad del av deras pedagogiska utveckling och ofta inbäddad i undervisningen. En studie- och yrkesvägledare kan arbeta tillsammans med lärare att stödja elever i tidiga upptäckter, hjälpa till att väcka nyfikenhet och börja skapa förståelse för framtida valmöjligheter. En digital lösning kan inte ge samma pedagogiska helhetsperspektiv eller fungera som en naturlig del av skolans elevhälsoteam.

När det gäller diskussionen om skolan och kompetensförsörjning tenderar den ofta att luta åt ett matchningsperspektiv. Elever ska matchas mot arbetsmarknadens efterfrågan och kompetensförsörjningsbehov. Att välja för framtiden handlar så mycket mer än bara matchning mot rätt jobb och rätt bransch. Nya perspektiv på karriär, utbildning och livslångt lärande håller på att växa fram. I skolan introduceras eleverna till arbetsmarknaden genom praktisk arbetslivsorientering (PRAO), vilket innebär meningsfulla och lärorika kontakter med arbetslivet för elever, och kräver mer än att ge information via en digital plattform. Här behövs ett samarbete med externa parter och internt på skolan för att ge eleverna en meningsfull PRAO som är sammanlänkad med undervisningen.  Det är en central del i skolans arbete med att förbereda eleverna för framtiden.

Studie- och yrkesvägledning är inte bara en fråga om att ge information och presentera alternativ. Vi vet att generativa AI-verktyg kan simulera ett vägledningsmöte och ge förslag via chatt men hämtar sin kunskap från existerande data, vilket ofta är präglat av sociala normer och förväntningar. Risken blir då att människor blir exponerade för en förutsägbar, normreproducerande ”vägledning” snarare än den kritiskt granskande hjälp de behöver för att fatta självständiga och välavvägda beslut om sin framtid. Vikten av att aktivt motverka normer och stereotyper i vägledningsprocessen, är något som kräver en medvetenhet och kritisk granskning som AI-system kan ha svårt att upprätthålla. 

Det leder till frågor om vem som tar ansvar om AI gör fel? Och vem tar ansvar för att elever i våra skolor får den studie- och yrkesvägledning som de enligt skollagen har rätt till?

Vi menar att studie- och yrkesvägledning är inte en uppgift som kan lösas på en timme eller genom ett enda samtal. Det är en process – som kräver tid, utrymme och tillit – som dessutom inte bara sker under mötet på vägledarens rum. Många människor står inför inte bara personliga val, utan också strukturella hinder som genus, kön, social bakgrund och psykisk ohälsa. För vissa handlar det om att navigera känslan av utanförskap i utbildning och arbetsliv, för andra om att hantera prestationskrav eller rädslan för att misslyckas. Det krävs en professionell vägledare på andra sidan av samtalet för att kunna möta dessa komplexa behov.

Att investera i en utbildad studie- och yrkesvägledare på plats är att investera i människors framtid – och det är något vi inte har råd att kompromissa med.

Självklart ska vi vägledare följa utvecklingen av digitala verktyg och tjänster för att kunna använda dem i vårt arbete – det kan vara ett fantastiskt verktyg för viss typ av informationsinhämtning, men det måste ske med kritiskt granskande ögon.

Vi vill understryka att utbildning och vägledning handlar om människor och deras framtidsval. Vi tror inte på att det finns ett enda sätt att välja utbildning och yrke. Människor är unika, med olika behov, intressen och sätt att fatta beslut. Att investera i en utbildad studie- och yrkesvägledare på plats är att investera i människors framtid – och det är något vi inte har råd att kompromissa med. Att spara på studie- och yrkesvägledningen är att spara på framtiden – och det är ett pris vi inte har råd att betala.

Joakim Cao och Petra Parmvi
Studie- och karriärvägledare, Lunds universitet

LÄS ÄVEN

Ida Lindell: ”Mer AI inom SYV – ja tack!”

Från förskolan till AI – 3 nya yrkesintroducerande böcke

SYV-panelen: ”Det här förväntar vi oss av facket”