Teman

Nyheter

Förbered eleven – då blir samtalet bäst

Utvecklingssamtal Förberedelse och att blicka framåt. Det är grundbulten i ett bra utvecklingssamtal. På Glömstaskolan i Huddinge läggs stor vikt vid att göra elever och föräldrar beredda på samtalet. Plattformen Unikum är ett bra hjälpmedel.

Nyheter

Här delar fritids och skola på samtalstiden

Utvecklingssamtal På Ekebyhovsskolan håller även fritidspersonal i utvecklings­samtalen med elev och föräldrar. En modell som både fritids­pedagoger och lärare, och inte minst föräldrar, är nöjda med.

Förskolan

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Teman Vissa barn gick omkring ensamma, andra fick leka bara på vissa villkor. En ny studie visar ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger missar.

Fritidspedagogik

Nästa avslutning blir i kyrkan – för den som vill

Teman I år stoppas större skolavslutningar av corona. Men nästa år kan eleverna fira i kyrkoherde Håkan Simonssons kyrka, om skolan vill. Det har en ny utredning från regeringen slagit fast.

Fritidspedagogik

Hitlåten på examen – här är receptet

Teman Vad utmärker bra avslutningsmusik? Vilka låtar blir examenshitar? Tre musikexperter svarar.

Fritidspedagogik

Laleh: Vi vill alla göra jorden hel

Teman Laleh har sjungit sig in i den svenska skolavslutningssjälen med sin låt Goliat.– Jag skrev den när jag låg förkyld och utslagen.

Fritidspedagogik

7 sätt att jobba med introverta elever

Teman Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är det ett behov som skolan saknar insikt om och förmåga att möta.

Förskolan

Malmö-förskolor får barn med autism att börja leka

Teman Brister i kommunikation och samspel kunde tidigare­ leda till att barn med ­autism ­hamnade utanför lekarna. I Malmö har förskolorna blivit bättre på att stötta barnen.

Fritidspedagogik

Så firar vi skolavslutning – mitt i coronakrisen

Teman I år sker skolavslutningen i skuggan av corona. I vanliga fall är det finklädda småttingar, högtidliga samlingar och lastbilsflak med partajande studenter. Varför firar vi egentligen?

Specialpedagogik

Specialpedagogiken grunden till allt

Finland Skolan i Finland ses ofta som en framgångs­saga eftersom landet år efter år hamnar i PISA:s toppskikt. Disciplin och katederundervisning lyfts som möjliga orsaker i debatten här i Sverige – men det vänder sig Kristina Ström, professor i specialpedagogik vid Åbo akademi, starkt emot.

Specialpedagogik

Uppåt för finsk inkludering

Finland En bidragande orsak till ­Finlands välkända skolframgångar är ­­special­pedagogikens­ betydelse för elevens hela skolgång. Man sätter tidigt in resurser. Tanken är att ­ingen ska halka efter.– Ofta planerar vi skolgången redan när barnen går i förskolan, säger rektor Juha Hirvonen i ­Helsingfors.

Grundskolläraren

Det här saknas i dagens undervisning

Sex- och samlevnad Förr handlade sexualundervisningen främst om fortplantning. Nu är den bredare. Innebär det att eleverna vet allt om sina kroppar? Nej, enligt RFSU, som tycker att skolan bör bli bättre på att koppla ihop fakta med kunskaper om relationer.

Grundskolläraren

Viksjöskolan lyfte sex och samlevnaden

Sex- och samlevnad Viksjöskolan i Järfälla har en plan för hur undervisningen i sex och samlevnad ska gå till. Lärarna stöttar varandra och får fortbildning. Vi hängde med på skolans hbtq-dag.

Grundskolläraren

Svårt undervisa om sex på muslimsk skola

Sex- och samlevnad Vissa flickor riskerar att bli könsstympade och elever anser att homosexualitet är förbjudet. Sex- och samlevnadsundervisningen är extra viktig på en skola där alla elever är muslimer, anser lärarna där.

Grundskolläraren

Lärarna var moralens väktare

Sex- och samlevnad Det var hårda bud i början av 1900-talet. Onani var förkastligt och farligt, homo­sexualitet en sjukdom och sex före äktenskapet – big no no. Först 1977 fick lärare lov att vara neutrala i fråga om sex före äktenskapet.

Grundskolläraren

”Lärarna skäms när de ska undervisa”

Sex- och samlevnad Lärarna är obekväma, har för lite kunskap om hbtq och svårt att hantera kontroversiella frågor i klassrummet. Det är knepigt att undervisa om sex och samlevnad, visar en granskning.

Grundskolläraren

Enkät om sex- och samlevnad

Sex- och samlevnad Fem lärare om hur de undervisar i sex- och samlevnad, och vad de själva minns från sin skolgång.

Grundskolläraren

Rektorer jämnar ut lärarnas löneskillnad

Aktuellt De som fått lärarlönelyft får mindre löne­ökningar än sina kollegor, visar Statskontorets granskning.

Grundskolläraren

”Ärligt – de vill inte ha invandrarbarn i sina skolor”

Den ojämlika skolan Det går att öka gymnasiebehörigheten i utanförskapsområden. Men det krävs stora insatser. Det vet Hamid Zafar, barn- och utbildningschef i Mullsjö.– Det är som att vända en oceanångare. Men den politiska viljan saknas, säger han.

Grundskolläraren

Här lades skolorna ner – så gick det sen

Den ojämlika skolan I Växjö, Örebro och Eskilstuna lade man ner skolor för att bryta skolsegregationen och försöka höja resultaten.Tidningen Grundskolan har pratat med tre lärare som var med.

Grundskolläraren

Miljardstöd – men ingen förbättring

Den ojämlika skolan Förstelärarna i utsatta områden får 5 000 kronor mer. Det är det senaste stödet till skolor i utsatta områden. Men trots miljardstöd uteblir framgången. På många skolor blir det till och med värre!

Grundskolläraren

Ronnaskolan vände utvecklingen

Den ojämlika skolan Två lärare i varje klassrum. Det har fått Ronnaskolans resultat att lyfta.

Grundskolläraren

Skolan med sämst resultat i landet

Den ojämlika skolan 30 språk och 90 procent av eleverna har utländsk bakgrund. I våras gick två av tre elever ut nian utan gymnasiebehörighet.Välkommen till Värner Rydénskolan i Rosengård.

Specialpedagogik

USA-övergångar fokuserar på jobb

Övergångar Kan vi inhämta amerikansk inspiration för skolövergångar? I USA pågågr spännande konkreta ­projekt på Virginia Commonwealth University i ­Richmond. Följ med på vår studieresa!

Specialpedagogik

”Förändring är knöligt för de flesta”

Övergångar Flexibilitet och trygghet är de ­viktigaste delarna i en bra övergång, tycker Jessica Ekberg. Speciellt för elever med behov av särskilt stöd.

Specialpedagogik

Övergångar är skiften i livet

Övergångar På Eklidens 7–9-skola i Nacka har man utarbetat ett ­ambitiöst och genomtänkt system för övergångar, som även inkluderar förberedelserna hos mellanstadiet de nya ­eleverna kommer ifrån – som i sin tur tagit med sig de goda vanorna till de egna övergångarna underifrån.

Specialpedagogik

Brobyggare mellan förskola och skola

Övergångar På Rosenvallskolan jobbar förskoleklassen och årskurs 1 mycket gemensamt för att eleverna ska slippa en ”onödig” övergång.

Specialpedagogik

Checklista: att tänka på vid övergångar

Övergångar Varje övergång kommer med sina egna specifika ­utmaningar. Här listar vi de viktigaste punkterna för varje typ av överlämning.

Specialpedagogik

Låt resurserna följa med till gymnasiet

Övergångar När elever med särskilt stora svårigheter ska byta stadium blir den specialpedagogiska uppföljningen extra viktig. I Stockholms gymnasieskolor finns en oro för att ­resurserna inte utnyttjas rätt – men också förnyat hopp om framtiden.

Grundskolläraren

Enkät: Vad tycker du om reformen?

Förstelärarreformen

Grundskolläraren

”Lärare ska kunna göra karriär”

Förstelärarreformen Trots kritiken tycker Lärarförbundets ordförande att det var rätt av förbundet att stötta förstelärarreformen. – Även lärare ska kunna göra karriär och det ska synas i lönekuvertet.

Grundskolläraren

”Som att dela ut julklappar bara till vissa”

Förstelärarreformen Förstelärarreformen och lärarlönelyftet har inte bara skapat stora löneskillnader. De har även fått lärare som blir utan påslag att tvivla på sig själva. Enligt forskaren Mats Danell har vissa till och med sagt upp sig.

Grundskolläraren

Här är kommunen med löner i toppen

Förstelärarreformen Botkyrkas förstelärarlöner är näst högst i landet. Förstelärarna utses externt, vilket skapar mindre avundsjuka bland kollegorna. – Det blir opartiskt, säger Lillemor Ihrén på Fittjaskolan.

Grundskolläraren

Munkfors i botten: ”Vi kan inte tävla med storstan”

Förstelärarreformen Munkfors i Värmland har Sveriges lägsta förstelärarlöner. Medellönen är 10 000 lägre än i Botkyrka.

Specialpedagogik

Övertolkad?

Digitalisering Hjärnforskaren Torkel Klingberg har blivit en galjonsfigur för motståndet mot skolans digitalisering. Men det han strävar efter är att revolutionera skolan med hjälp av digitala verktyg.

Specialpedagogik

Mer e-sport – bättre i skolan

Digitalisering Fattar du noll när eleverna pratar om mobs, battle royale, no-scopes eller chicken dinner? Kanske kan en ökad medvetenhet om datorspel i skolan göra eleverna mer engagerade i undervisningen.

Specialpedagogik

Digitalisering som verktyg

Digitalisering Den digitala tekniken kan bidra till mer jämlika förutsättningar och vara särskilt viktig för elever i behov av särskilt stöd. Men användandet måste vara genomtänkt och fungera just som verktyg, varnar forskningen.

Specialpedagogik

Nyckeln till delaktighet

Digitalisering Kaxfaktorn har stigit rejält. Ordet är initiativ­tagaren Kerstin Gatus eget och beskriver elevernas ökade självförtroende. Det är följden av en unik utbildning, Anpassad IT, vid Mora folkhögskola för personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning.

Grundskolläraren

”Jag hade en liten betygsbok – det var allt”

Dokumentationsbördan När Mary-Ann Norrstam, 92, var yrkesverksam litade man på lärarna. Föräldrarna lade sig aldrig i och någon dokumentation var det inte tal om.

Grundskolläraren

”Jag blev aldrig, aldrig klar”

Dokumentationsbördan Hon älskade sitt jobb som lärare, men fick nog.– Att undervisa blev en bisyssla. Andra saker som dokumentation tog för mycket energi och var stressande, säger Malin Landberg, 42, som i dag jobbar som hälsocoach.

Grundskolläraren

Experterna: Därför har det blivit så här

Dokumentationsbördan Lärarna har själva bidragit till dokumentationsbördan. Det menar Mats Alvesson, professor i organisationsteori vid Lunds universitet.

Grundskolläraren

Nio av tio lärare stressade av systemet

Dokumentationsbördan Skriva incidentrapporter, veckobrev och åtgärdsprogram. Dokumentera närvaron och extra anpassningar. Drygt 20 procent av en grundskollärares arbetstid går åt till dokumentation och administration.

Grundskolläraren

De tar kampen mot onödiga tidstjuvar

Dokumentationsbördan I Kramfors är det snart slut på otympliga lärplattformar och rapporteringssystem. All dokumentation ska ske i ett system. Enkelt, säkert och tidsbesparande!

Grundskolläraren

”Låt lärarna själva få avgöra”

Dokumentationsbördan Lärarförbundets ordförande, Johanna Jaara Åstrand, vill se flera åtgärder för att bli av med dokumentationsbördan.

Grundskolläraren

Elisas vardag: 11 700 klick per termin

Dokumentationsbördan Fyra olika inloggningar i fyra olika system. Så ser vardagen ut för många lärare i Uppsala.

Specialpedagogik

När både hem och skola skakas om

Pans Världen vänds upp och ner när ens barn drabbas av PANS. Katrin Pettersson fick en om­välvande ny livs­uppgift – att koordinera stödgrupper för andra drabbade. Även sonens skolresurs Emma Sjöberg fick en ny inriktning på liv och karriär.

Specialpedagogik

Rapport från ­frontlinjen

Pans Elisabeth Fernell och Mats Johnson är knutna till Gillbergcentrum och utgör den medicinska frontlinjen när det gäller PANS.

Specialpedagogik

Forskningen som bryter ny mark

Pans Där ”PANS-föräldrar” känner att de fått svaren fortsätter forskarna att ställa frågorna. Professor Susanne Bejerot förklarar vilka vetenskapliga utmaningar som återstår.

Specialpedagogik

”Åtgärd kopplad till varje steg”

Pans Plötsligt, i en mataffär, fick femåriga Hedda ­spasmer. Sedan följde flera nya symtom och flera svek från vården. Men ett streptokockprov och idogt faktasökande föräldrar ledde slutligen till rätt läkare och ett åtgärdsprogram i skolan.

Specialpedagogik

”Vi bygger en ny relation med skolan”

Pans Vad som började som en vanlig förkylning landade i en personlighetsförändrad tioåring med ­separationsångest och social fobi. Fyra år senare har Ruben hittat ­tillbaka till livet tack vare ­kämpande föräldrar, en förstående skola och en PANS-diagnos.