DLD-dagen – ”Varje skola måste börja anpassa för elever med språkstörning”

Foto: Adobe Stock

7–8 procent av alla elever beräknas ha språkstörning/DLD.

Språkstörning/DLD är minst lika vanligt som adhd men skolans kunskap släpar efter, skriver debattörena Berit Robrandt Ahlberg och Kerstin Wikström på internationella DLD-dagen den 18 oktober.

LÄS MER Skolan måste förstå utmaningarna med flerspråkighet

Språkstörning/DLD påverkar inlärningen i skolans alla ämnen. Elever med DLD behöver anpassningar eller särskilt stöd skoldagen igenom och också på fritids eller fritidsverksamheter.

Med stigande ålder är det allt vanligare att lära sig hur man maskerar DLD när man inte hänger med och förstår ett samtal, ett begrepp, ett sammanhang och olika ord. Många elever med DLD tystnar eller använder strategier som gör att det verkar som att de hänger med och förstår. Det kan också vara lättare att hålla sig för sig själv, än att visa andra att man inte hänger med.

Att maskera skoldagen igenom tröttar, liksom att hela tiden kämpa för att hänga med och förstå. Det gör att många barn och unga kommer hem och är helt slutkörda efter en skoldag. Det kan också leda till låg självkänsla, lågt självförtroende och psykisk ohälsa. Läxor och plugg inför ett prov kan kännas som en omöjlighet. Helgerna behövs ofta för återhämtning.

Det saknas studier på hur många av de 16,4 procent elever som inte uppnådde gymnasiekompens VT 2024 som har DLD eller andra språkliga svårigheter. Vår gissning är att det rör sig om många procent. DLD är vanligt samförekommande med dyslexi, ADHD och autism. Flerspråkighet och DLD är också vanligt. Lika många flickor som pojkar har DLD, men i SPSM:s statistik över det specialpedagogiska stöd som ges är det oftare till pojkar med språkstörning/DLD än till flickor i landets skolor.

Den internationella organisation som uppmärksammar DLD-dagen, RADLD, lyfter i år temat ”Stå upp för DLD!”. De för fram åtta tips på hur skolan kan jobba på ett DLD-vänligt sätt som hjälper många elever. Det handlar om universell utformning för lärande (UDL).

  • Skriv upp det viktigaste vad gäller information och arbetsuppgifter.
  • Använd schema eller checklista så att alla vet vad som ska göras när.
  • Var tydlig med dina förväntningar och vilket stöd som finns att få.
  • Använd bilder och nyckelord för att förklara.
  • Ha gott om tid för samtal. Prata lugnt och använd enkla ord. Be eleven att upprepa vad du har sagt med egna ord.
  • Ge utrymme för att beskriva känslor och upplevelser.
  • Använd teknik som larm, appar och tidshjälpmedel.
  • Uppmuntra dina medarbetare att prata om språkstörning/DLD. SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten, har bland annat Studiepaket språkstörning med riktad information för alla stadier samt material om matematik och språkstörning.

Det är av största vikt att varje skola lägger ned kraft och arbete på att bli bättre på att uppmärksamma, anpassa eller ge särskilt stöd till elever med DLD. Ett särskilt öga bör riktas mot flickor, elever med annan NPF-diagnos eller som är flerspråkiga och som trots anpassningar/särskilt stöd inte uppnår godkända betyg. Det kommer säkert leda till att fler grundskoleelever uppnår gymnasiekompetens.

Berit Robrandt Ahlberg, Ordförande Afasiförbundet/Talknuten
Kerstin Wikström, Ordförande Logopedförbundet

LÄS ÄVEN

Vi måste prata mer om språkstörning

Specialläraren: ”Lösningarna ser vi om vi ­lyfter blicken”

Vad mer kan vi göra åt skolfrånvaron?