Lärarnas slutreplik: ”Övertygade om att Linnea håller med oss”
Vi lärare debatt ”Vi håller med Linnea Lindquist om att det är viktigt att lära barn att skilja på rätt och fel, men vi menar också att det spelar stor roll hur”, skriver lärarna Jennie Wilson och Niclas Fohlin i en slutreplik i ”skamdebatten”.
LÄS MER Linnea Lindquist svarar: ”Inte kränkande att lära elever rätt och fel”
Vi välkomnar Linnea Lindquists svar som vi anser är mycket mer sansat än den ledartext hon skrev på Expressens ledarsida. Vi har själva arbetat i socioekonomiskt utsatta områden och förstår den komplexitet som präglar detta arbete. Det finns inga enkla sanningar eller svar när det gäller hur vi bäst stödjer och lär våra elever. Vi håller med om att det är viktigt att lära barn att skilja på rätt och fel, men vi menar också att det spelar stor roll hur vi gör detta, då det får konsekvenser inte bara för stunden utan även för vår framtid och det samhälle vi skapar.
Att hjälpa ett barn förstå hur deras beteende påverkar, och ge dem verktyg för att hantera sina känslor, kan göras utan yttre skampåläggning. Vi välkomnar att Linnea förtydligar detta.
Vi måste skilja på den inre känslan av ånger och skam hos ett barn – det vill säga att barnet känner empati för andra och inser att de gjort någon annan illa – och de yttre skamkänslor som påförs av oss vuxna. Att bli förnedrad eller pålagd skam utifrån leder inte automatiskt till att barnet förstår vad de har gjort för fel och börjar handla bättre. Tvärtom kan det leda till aggressivitet och ångest samt försämra relationen mellan lärare och elev. Att hjälpa ett barn förstå hur deras beteende påverkar människor runt omkring och ge dem verktyg för att hantera sina känslor kan göras utan yttre skampåläggning. Vi välkomnar därför att Linnea i denna andra text förtydligar detta och inte förespråkar skam och förödmjukelse som metod i skolan, och inte med ett ord nämner sitt ursprungliga förslag om skamstraff i skollagen, vilket var det vi reagerade på från början.
Vi tycker även att Linnea har en poäng i sin ledartext kring att dokumentationsbördan bör minska för skolan. Vi är däremot tveksamma till att obligatoriska föräldrautbildningar skulle vara en lösning för de utmaningar som skolan brottas med. Vi skulle snarare välkomna en finansiering för frivilliga föräldrautbildningar för alla föräldrar som vill ha det när deras barn kommer i skolåldern. Det finns redan flera goda exempel, som ABC-utbildningarna som är ett föräldrastödsprogram som genomförs under två månader. Det borde erbjudas på alla skolor!
För att uppnå bestående beteendeförändring är det avgörande att elevens känsla av ånger kommer från empati och en genuin förståelse för när de egna och andras behov inte överensstämmer. Denna empati och förståelse utvecklas bäst i en trygg gemenskap med tydliga förväntningar där stöttande vuxna finns närvarande. Vi tror självklart att Linnea håller med oss om detta. Att skapa en sådan miljö kräver att vi vuxna agerar med respekt och omtanke för våra elever. Våra elever är växande människor som inte alltid har lätt att styra sina egna känslor och beteenden.
Vi vill att våra elever blir ansvarsfulla och empatiska medmänniskor som kan ta hand om den värld vi lämnar över till dem. Då måste vi också skapa en miljö i skolan där deras förmåga till ansvarstagande, empati och respekt för andra får chans att växa. Det arbetet kräver att vi vuxna är goda modeller och förebilder för dem.
Niclas Fohlin
Speciallärare, författare och pedagogisk utvecklingsledare
Jennie Wilson
Lärare, författare och pedagogisk utvecklingsledare
LÄS ÄVEN
Lärarnas svar till Linnea: ”Vi vill inte ha en skola som hotar och skrämmer”
